Scroll To Top

Kommunikativ genomslagskraft

Föreläsningar av Shalini Persson, Pellevision och Mikael Björk, på chefsinternat den 29 september 2016.

Shalini Person, Perssons idé och vision, föreläser om personlig genomslagskraft

Retorik betyder talarkonst eller vältalighetslära och är läran om talekonsten. För över 2000 år sedan kom retorikens urfader, Aristoteles, fram till att människor fattar beslut och blir övertygade utifrån tre grunder: Ethoslogos och pathos, och det är dessa tre retoriska begrepp som talekonsten vilar på. Logos, epos och patos är begrepp inom retoriken som används för att definiera en talares trovärdighet. Ethos betyder auktoritet, logos är förnuft och pathos  känsla.

Personlig genomslagskraft handlar om att inte skapa några hinder, utan att använda sina personliga verktyg för att få igenom ett budskap, väcka intresse och motivera.

Vad påverkar lyssnaren?

  • Innehåll 7%
  • Rösten 38%
  • Kroppsspråk 55%

Vad krävs som talare?

  • Förmåga att filtrera bort bakgrundsbrus. Lyssnaren har ett filter med stora eller små hål som är mer eller mindre lätt att tränga igenom som talare.
  • Pondus
  • Total närvaro
  • Kontroll
  • Förmåga att styra energi
System 1 – Hjärnbark System 2 – Reptilhjärna
Det jag säger produceras i hjärnbarken men stannar inte här utan går genom reptilhjärnan.

 

Fight

Flight

Fuck

Feed

Hjärnan slukar energi och kan inte användas för mycket.  Reptilhjärnan är en portvakt till vår tänkande hjärna. 90 procent av alla budskap slängs bort. Om informationen inte är ny, viktig, användbar eller ovanlig släpper hjärnan inte in den och ignorerar den.

Kognitivt flyt (det vill reptilhjärnan ha)

  • Enkelt som pratar till känslor (ej fackuttryck)
  • Tydligt
  • Igenkänning
  • Mönster
  • Positivt

Om hjärnan inte får kognitivt flyt, blir den kritisk, skeptisk och analyserande. För att underlätta kognitivt flyt bör vi sända samma budskap i alla kanaler.

Talaren hör inte själv vad han/hon hör, pga STS-området i hjärnan fokuserar mänskliga röster utom den egna.

Vad påverkar det kognitiva flytet?

  • Ticks, slaskuttryck (stäng munnen, pausa istället – det är en service till de som lyssnar)
  • Prata fort
  • Diskrepans det sagda och kroppsspråk
  • Hantera energi
  • Rörelse (rörelse ska ha ett sammanhang/syfte)
  • Hantera en oväntad fråga som göra att man tappar kontrollen
  • Språknivå i förhållande till mottagare
  • Hålla tiden

Undvik

  • Att flytta tyngd från ben till ben (osäkerhet).
  • ”Hamsterhänder”, korsade armar, teskedsgumma med händer i sidan. Händerna ska ha ett viloläge när de inte gestikulerar, t ex bakom ryggen eller längs med sidan.
  • Att titta ovanför publikens ögon (grundläggande är ögonkontakt med olika personer i salongen).
  • Att öka tonhöjd istället för röstkraften.
  • Att inte ta pauser i talandet (pausa innan och efter något viktigt, pauser ger många början och många slut, underlättar artikulering och andning).

Energifällor

  • Me, myself and I
  • Fast i tid eller teknik (man vill bli klar snabbt)
  • Tänka på något annat, t ex vad jag ska säga (vi tittar då åt annat håll och förlorar ögonkontakten, vi hämtar information genom att titta uppåt. Gör paus istället)

En “glasvägg” mellan talare och publik beror alltid på att talaren har sin egen energi någon annan stans.
(Thinking fast and slow, av Daniel Kahneman)

Pär Bengtsson, Pellevision, föreläser om media.

Media

Kommunikationens grund:

All kommunikation sker på mottagarens villkor!

  • Journalisten är inte mottagare av informationen, han är ett filter.
  • Svedala kommuns hemsida ska vara en självklar nyhetssida där medborgarna går in för att se nyheter i kommunen.

Vad är en nyhet?

Om två av kriterierna är uppfyllda är det en nyhet:

  • Ny information eller något som sker för första gången
  • Oväntat eller ovanligt
  • Berör mycket eller många
  • Nära i tid och rum

Vad gör en journalist?

  • Rapporterar händelser – när, var hur, vem och varför?
  • Granskar/analyserar makthavare och utförare ”den tredje statsmakten”
  • Ställer allmänhetens frågor
  • Jagar ständigt ”nya nyheter”

Trovärdighet enligt allmänheten (i ordning):
Ekot, SVT, SVD, DN, Lokaltidningar, Kvällspress.

Vad är intervjuperson?

  • Ställer upp för intervju
  • Förmedlar fakta/information
  • Bemöter kritik
  • Ger sin och organisationens version
  • Tar plats i rapporteringen, fuller utrymmet

Ge aldrig svar på frågor om du inte är säker på vad som har hänt.

Hur förbereder sig en intervjuperson?

  • Säger inget oföreberedd – köper tid.
  • Skaffar fakta – vad har hänt?
  • Bestämmer före intervjun:
    – vad ska jag säga (grön),
    – vad kan jag säga (gul) och
    – vad vill jag inte säga (röd) och hur svarar jag om en röd fråga kommer.
  • Formulerar budskap – ”grön info” (svara på frågan och häng på ditt budskap)

Att svara ”jag vet inte” på en fråga där man vet svaret är en lögn.

Viktigaste reglerna

  • Ställ upp – se det som en möjlighet
  • Ljug aldrig
  • Spekulera inte
  • Håll dig till ditt område
  • Skyll inte på andra
  • Inga ”off the record”

Kom ihåg som intervjuperson

  • Kan mycket mer än journalisten i ämnet.
  • Har egen agenda.
  • Talar till allmänheten – inte till journalisten.

Målgruppen

  • Definiera målgruppen.
  • Anpassa budskapet.
  • Anpassa språk och ordval.

Kanaler

  • Var hittar målgruppen sin information?
  • Vilka kanaler lämpar sig för just denna nyhet?
  • Anpassa budskapet till kanalerna.
  • Förmedla budskapet även i interna kanaler.

Tjänsterummet är en tråkig bakgrund. En kameraman får inte stå på skolgården och filma, men en meter utanför. Du kan arrangera en klass i bakgrunden som spelar boll om du är säker på att ingen har skyddad identitet.

Lärdomar

  • Om det är en digital artikel kan man ringa upp journalisten och be att få justera faktafel.
  • Be alltid att få läsa artikeln i sin helhet före den går i tryck. Be någon annan att medläsa som inte är insatt.
  • Be om frågorna i förväg? Då kan man upplevas som misstänksam. Frågorna formuleras ofta inte på samma sätt live och man är då fast i sina tidigare formuleringar.
  • Filma själv intervjun.

 

Mikael Björk, föreläser om storytelling och dramaturgiska mönster

Storytelling och dramaturgiska mönster

Berättelsens fem byggstenar

1)      Var, vilken miljö Anslagsplattform för identifikation, igenkänning och meningsskapande.

2)      Vem, de som befolkar sagan samt huvudpersonen

3)      Konflikt, problem, mysterium  Berättelsens centrum

4)      Lösning Logisk följd (se till att problem och lösning hänger ihop logiskt)

5)      Lyckliga Lyckliga och inga ovissheteter

“En god berättare går bakåt i livet och har blicken på det som har hänt. Han krokar fast det som händer i det som har hänt. Risken är annars att berättelsen blir spretig.” – Kieth Johnston:

Avsändaren ska aldrig vara hjälte.

Tempo – understödjer stämningar eller karaktärer (stanna till om detaljer viktiga), skapar dynamik

Dramaturgiska kurvan

Den dramaturgiska kurvan kan användas i all kommunikation för att väcka intresse för budskapet och för att underlätta kommunikation.

Till exempel kan du använda berättelsens fem byggstenar för att kommunicera viktig information till en grupp människor. I exemplet nedan ska en lärare berätta för sina elever att hen ska sluta.

  1. Skapa igenkänning och identifikation
    Börja med att berätta om skolan de är på. Hur fint här är och hur mycket roligt de haft här tillsammans.
  2. Vilka berörs
    Berätta om hur du som lärare kom till klassen och om olika reaktioner och möten som uppstod då.
  3. Lyft fram problemet
    Berätta om den långa pendlingen som du som lärare har, och om hur det blivit allt svårare för dig att få ihop logistiken hemma, nu när du blivit förälder.
  4. Berätta om lösningen
    Berätta om den nya skolan, som ligger på gångavstånd för dig och din familj, och om den nye läraren som ser jättemycket fram emot att träffa klassen.
  5. Positivt slut
    Den nye lärare längtar efter att komma igång och har ställt mycket frågor om vad vi har gjort tillsammans, och att hen kommer att hälsa på i klassen om ett par veckor för att få en chans att lära känna er.

Läs mer om ledarskap

I huvudet på en områdeschef oktober 2020 "Jag hade väldigt lite kompetens och erfarenhet om ledarskap och chefskap när jag
Läs mer
I huvudet på en områdeschef oktober 2020 "Jag är så intresserad av mänskligt beteende att jag har poäng i beteendevetenskap
Läs mer
I huvudet på en områdeschef oktober 2020 “Det handlar om att hitta drivet hos sina medarbetare. De inre drivkrafterna måste
Läs mer
För att få en hög kvalitet i undervisning och förbättra förutsättningarna för skolutvecklingsarbetet krävs goda organisatoriska förutsättningar, dvs. både en
Läs mer
Föreläsning av Simon Elvnäs, doktorand vid KTH, på chefsinternat den 17 oktober 2019. Temat för föreläsningen var Effektfullt ledarskap.  Vad
Läs mer
Föreläsning av Mats Tyrstrup, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, på chefsinternat den 8 oktober 2018. Temat för föreläsningen var samhällsförändring,
Läs mer
Föreläsningar av Christine Radell och Svedala kommuns HR-enhet, på chefsinternat den 5 oktober 2017. "People with great gifts are easy
Läs mer
Föreläsningar av Shalini Persson, Pellevision och Mikael Björk, på chefsinternat den 29 september 2016. Shalini Person, Perssons idé och vision,
Läs mer
Föreläsning av Mats Trondman, professor i kultusociologi, på chefsinternat den 7 augusti 2015. Temat för föreläsningen var sociokulturellt ledarskap. Trondman
Läs mer
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala