Scroll To Top

Analysera

De målområden som i uppföljningen har identifierats som behöver undersökas vidare och utvecklingsbehov föreligger blir föremål för utvecklingsorganisationens arbete och behöver analyseras. Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör. Analysen ligger sedan till grund för rektors prioriteringar, beslut kring utvecklingsmål och för planering av det utvecklingsarbete som behöver ske.

Grundprinciper

  • Använd uppföljning av övergripande mål för att identifiera problemområden
  • Ta stöd i strukturer och begrepp för att göra en analys och formulera hypoteser
  • Formulera målsättning och fastställ vad som behöver undersökas vidare, åtgärdas och vilka processer behöver komma igång.
  • Planera. Vem, vad och när?

Arbetsgång för analys

STEG 1 arbeta med uppföljningen
– Vilka är de dokumenterade resultaten?
– Vilka resultat är goda respektive mindre goda?

STEG 2 identifiera problem
– Välj ett problemområde som ni identifierat utifrån uppföljningen.

STEG 3 formulera hypoteser
– Analysera hur förutsättningar för verksamhetens genomförande påverkar valt problemområde.

  • Vilken påverkan har lärmiljön (fysisk, social, pedagogisk)?
    – utbildningens utformning. I vilken mån är utbildningen utformad så att elever tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö och en skolmiljö präglad av trygghet och studiero?
    – elevgrupperna storlek och sammansättning?
    – elevhälsans arbete. I vilken mån är arbetet främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål?
  • Vilken påverkan har personalens insikter, kompetens och kompetensutveckling?
    – rektors, lärares och annan personals insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet ?
    – rektors, lärares och annan personals behörighet. I vilken mån finns det tillgång till personal med sådan kompetens att alla elevers behov av specialpedagogiska, mediciniska, psykologiska och psykosociala insatser är tillgodoses? I vilken mån finns det tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet tillgodoses.
    – personalens kompetens. Vilken kompetens behövs och i vilken mån har personalen fått möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de nationella målen?
  • Vilken påverkan har organisationen?
    – organisationen för personalens förutsättningar för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. I vilken grad organiseras lokaler och utrustning så att syftet med utbildningen kan uppfyllas?
  • Vilken påverkan har resursfördelningen?
    – hur resurser fördelas så att syftet med utbildningen kan uppfyllas?

a) Enskilt: Formulera hypoteser, dvs, dina tänkbara och troliga förklaringar till problemet. Använd stödstrukturer för analys.

– Vad är problemet?
– Vad i lärmiljöerna kan bidra till problemet?
– Finns det brister gällande personalens insikter, kompetens eller kompetensutveckling som bidrar till problemet?
– Vad i den inre organisationen bidrar till problemet?
– Finns det brister i hur resurserna används som bidrar till problemet?

b) Parvis/gruppvis: Diskutera, resonera kring och utmana varandras hypoteser, förklaringar och föreställningar kring problemet. Ta stöd av fallgropar och tankefällor.

STEG 4 sortera Utifrån era hypoteser behöver ni fundera över vad som behöver åtgärdas, undersökas, respektive utvecklas:

  • Vad behöver åtgärdas för att skapa förutsättningar för och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse? Lösningarna beror på våra hypoteser.
  • Vad behöver undersökas och vad behöver vi förstå mer om? Vad behöver vi ta reda på för att säkerställa våra antaganden och hypoteser och hur kan vi göra det?
  • Vad behöver utvecklas? Vilka utvecklingsbehov har vi och vilka processer behöver initieras eller förändras?

Stödstrukturer för analys

Stödstruktur 1 – Undersökande frågor

Exempel

Genom att använda oss av undersökande frågor får vi syn på vad vi med säkerhet vet, vad som är personliga teorier och vad vi egentligen inte vet.
Utgå ifrån följande frågor:

  1. Vad vet jag?
  2. Vad tror jag mig veta?
  3. Vad vet jag inte som jag behöver veta?
  4. Hur kan jag ta reda på det?

Stödstruktur 2 – Bruksteori

Använd er av Viviane Robinsons bruksteori-modell för att formulera hypoteser kring era identifierade problemområden. Modellen hjälper oss att se centrala övertygelser och värderingar som bakomliggande faktorer till nuvarande handlingar samt vilka faktiska konsekvenser dessa leder till.

  1. Vi har identifierat ett problemområde. Första frågan handlar om vilka nuvarande handlingar som bidrar till detta problem? Vad har gjorts eller inte gjorts?
  2. Vilka centrala övertygelser och värderingar ligger bakom handlingarna? Vi behöver prata om våra övertygelser, värderingar och personliga teorier för att få en gemensam förståelse, skapa samsyn, utmana och ibland förändra dessa. Hur kommer det sig att det gjordes eller inte gjordes?
  3. Vilka faktiska konsekvenser leder nuvarande övertygelser, värderingar och handlingar till? Vad hände som ett resultat av detta?
Källa: Förbättringar i en förändringstrött skola, Viviane Robinson
Exempel på bruksteori

Stödstruktur 3 – Tankekarta

Genom att använda oss av en tankekarta som stöd för analysen, får vi möjlighet att strukturera upp våra tankar. Genom att arbeta igenom de olika delarna i tankekartan får vi möjlighet att tänka kring områden och aspekter som vi normalt inte reflekterar kring, vilket bidrar till att vi breddar analysen.

  1. Utgå ifrån det problem som vi ska formulera hypoteser kring.
  2. Arbeta igenom ett område i tankekartan i taget. Vilka förklaringar och vilken påverkan har respektive område på problemet.
  3. Välj ut de hypoteser som vi tror har störst påverkan på problemet.

Exempel på hypotes
Klasserna är stora och detta påverkar lärarnas upplevelse av att kunna göra anpassningar till varje elev.

Vi ser att vi har en hel del arbetssätt och lärmiljöer för att stimulera elevernas språkliga förmågor, men vi saknar metoder och lärmiljöer som fokuserar på delaktighet och respekt för varandra.

Vi ser att vi saknar kompetens. Personalens kunskaper om relationell förmåga och hur man kan arbeta med elevernas delaktighet och respekt för varandra är på en lekmannanivå.

En relativt hög sjukfrånvaro innebär försvårande omständigheter för gemensam fortbildning.

Fallgropar och tankefällor

I samband med att vi formulerar våra hypoteser är det viktigt att vara vaksam på vanliga fallgropar och tankefällor. Genom att känna till dem och ha ett gemensamt språk för dem kan vi utmana, spegla och uppmärksamma varandra på när vi trampar fel.

Ytliga analyser

De personliga teorierna är ytliga och går inte på djupet.

Strategi – “fem gånger varför”

Vänj er vid att ställa följdfrågor i form av frågor för att utmana och fördjupa varandras hypoteser.

Använd ”5* varför-metoden” – fortsätt att fråga varför för att utmana förklaringarna och för att fördjupa förståelsen av problemet. För varje svar fördjupas förståelsen och de egna tankarna blir tydligare.

Exempel

“Förklaringen till det låga resultatet i matematik kan förklaras av att undervisningen är alltför läroboksstyrd”. (hypotes)

– Varför är det problematiskt att undervisningen är alltför läroboksstyrd? (varför-fråga)

“Om lärare förlitar sig för mycket på läroböckerna så kanske de missar att fånga upp elevernas behov.” (utvecklad hypotes)

– Så förklaringen till de låga resultaten i matematik är att lärare inte fångar upp elevernas behov? Varför förlitar sig lärarna så mycket på läroböckerna? (ny varför-fråga)

“Vi har flera lärare som är osäkra på hur de ska tillämpa och följa kursplanen i matematik och läroboken följer kursplanen på ett systematiskt och bra sätt.”

“Så din hypotes är att det låga resultatet kan förklaras av att undervisningen är läroboksstyrd och därför inte utgår ifrån elevernas behov i någon större utsträckning och att anledningen till att lärare låter sig styras av läroboken är att de är osäkra på hur de annars ska kunna tillämpa kursplanerna i ämnet!” (Hypotes utvecklad genom varför-frågor)

Göra-kultur

Vi är inte vana vid att prata om problem och risken är stor att vi istället väljer att fokusera på olika aktiviteter och lösningar innan vi fått en gemensam och fördjupad förståelse för problemet. Om vi inte har förstått problemet är risken stor att våra lösningar inte leder till utveckling.

Strategi – “se problemet bakom lösningen”

Varje aktivitet, åtgärd och lösning som föreslås kan ses som ett svar på ett ibland icke uttalat problem. Genom att ställa nedanstående fråga till varje lösning, kan vi få syn på vad det är för problem som vi försöker hantera:
– För vilket problem är denna aktivitet en rimlig åtgärd?

Exempel

Aktivitet som föreslås: Vi måste använda samma begrepp när vi pratar om bedömning

Rimligt problem: Vi gör olika, och vi använder olika begrepp, eller samma begrepp men menar olika saker vilket gör att vi blir otydliga i vår kommunikation.

Aktivitet som föreslås: Vi behöver mer planeringstid

Rimligt problem: Den tid vi har räcker inte till för att planera undervisning på det sätt som vi tror är nödvändigt, vilket bidrar till att vi inte är samstämmiga.

Aktivitet som föreslås: Vi måste rensa upp våra klassrum

Rimligt problem: Eleverna möts av för mycket intryck och blir överstimulerade. De behöver stöd för att kunna sortera och filtrera intrycken.

Aktivitet som föreslås: Vi behöver fler iPads

Rimligt problem: Datorerna är svåra att använda för att filma och fotografera och eleverna behöver andra verktyg för att utveckla sin digitala kompetens i enlighet med läroplanen.

Röda frågor

Vi fokuserar på förutsättningar istället för att fokusera på det vi själva kan påverka. En lärares analys ska fokusera på den pedagogiska, den sociala och den fysiska lärmiljön. En rektors analys bör fokusera på att skapa förutsättningar för den pedagogiska personalen genom organisation, resursfördelning och genom kompetensutveckling. Förvaltningens analys bör fokusera på personella, organisatoriska och fysiska förutsättningar för verksamheterna.

Strategi – “Hantera – påverka – förändra”

Hantera-påverka-förändra-modellen kan användas för att göra fallgropen talbar och för att påminna varandra om att fokusera analysen på sådant som vi kan förändra. När vi hamnar i frågor som ligger utanför vår påverkan bör vi istället fundera över hur vi ska hantera dem.

Exempel

Förutsättning “Vi behöver en lärare som kan IKT för att kunna undervisa eleverna och utveckla deras digitala förmågor?” (påstående som handlar om förutsättningar)

Förändra Rekrytering av lärare ligger utanför lärares påverkan. Det verkar som att det finns ett behov av digital kompetens. (hypotes som fångar något som går att förändra). Det finns många lösningar på detta problem, men det viktigaste är att behovet är identifierat.

Skalet

Vi fokuserar på det som är lätt att förändra istället för det vi behöver förändra. Kvalitetens brännpunkt är mötet mellan barn och verksamhet. Att befinna sig i ett lärande, att acceptera att vi ännu inte kan något som vi vill kunna, kan kännas utmanande och därför lockas vi att välja att fokusera på sådant som känns ofarligt och lätt att förändra istället för något som vi vet kommer att innebära utmanande arbete under lång tid. Det är också lättare att göra förändringar av första ordningen – förändringar i befintlig struktur och med den kunskap vi redan har, än förändringar av andra ordningen, som handlar om att förändra sätt att tänka och förstå saker.

Strategi – “kärnan”

Det är i kvalitetens brännpunkt, i den stödjande och stimulerande interaktionen mellan lärare och elev som vi kan göra störst skillnad. I modellen med äpplet kallar vi detta för ”kärnan”. Modellen med äpplet kan användas för att påminna varandra om att fokusera våra hypoteser på det som har störst betydelse för våra elever, det vill säga att hitta förklaringar i mötet mellan oss och eleverna.

Exempel

Om vi förändrar blanketter, formalia och indikatorer så kommer det inte att påverka eleverna i någon större utsträckning. Däremot om vi lyckas utveckla ett nytt sätt att bemöta våra elever tex med lågaffektivt förhållningssätt, lyssnande och genom undervisning, kan det få stor påverkan på elevers utveckling. Blanketter är lätt och förhållningssätt är svårt!

Fast i investering

Vi håller fast i det som vi investerat mycket tid i även om det är dåligt.

Strategi – “Tom tavla”

Tänk dig att vi ska starta upp en ny verksamhet. Hur skulle vi göra om vi var tvungna att göra allting från scratch?

När vi funderar över vad vi behöver förändra bör vi även fundera över vad vi behöver göra på något annat sätt än hur vi gör idag, det vill säga fundera över vad vi ska sluta att göra som vi gör idag.

Exempel

Sedan en lång tid tillbaka har utvecklingssamtalen på en skola skett i form av femminuterssamtal där ämneslärare en kort stund träffar vårdnadshavare och elev. Samtalet har skett i monologform där ämnesläraren berättar om hur eleven ligger till i sitt ämne.

Den nye rektorn på skolan vill att utvecklingssamtalen på skolan utvecklas till att bli trepartssamtal om elevers utveckling. Lärarna har lagt mycket tid och kraft på det tidigare systemet och många är därför fast i sin investering. Istället för att ta ett nytt grepp om utvecklingssamtalen börjar de att justera och ändra i det befintliga systemet. Femminuterssamtalen utökas till tiominuterssamtal där läraren håller i sina fem minuter och vårdnadshavare och elev får fem minuter att samtala och ställa frågor. Vårdnadshavare och elever upplever en förbättring då de får mer tid och uttrymme med varje lärare, men lärarna upplever att pressen att vara förberedd till mötena ökar.

Skolan bestämmer sig för att pröva strategin tom tavla. Istället för att ändra i det befintliga systemet ritar de på ett helt nytt grepp. När de inte längre är fast i sin investering väljer de att utveckla elevledda samtal där elever förbereder sig tillsammans med mentor ett par veckor innan samtalen. I arbetet med det nya vägs erfarenheter in från det gamla.

Bekräftelsefördom

Konfirmeringsbias, bekräftelsefel, bekräftelsefördom eller bekräftelseförväntning är en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Vi söker och lyssnar till fakta som bekräftar vår egen världsbild eller uppfattning.

Strategi – “Perspektivbyte”

Genom att ta andra perspektiv än det egna, möjliggör jag för mig själv att se saker på nya sätt.

  • Hur skulle min kollega X tänka om detta?
  • Hur skulle barnet Y tänka om detta?
  • Hur skulle vårdnadshavare till Z tänka om detta?
  • Hur skulle min chef tänka om detta?

Exempel

Betygsfördelningen mellan klasser på skolan är stor. Vissa klasser är högpresterande och andra har få betyg över C-nivå. Lärarna på skolan använder ofta betygssättning på prov och uppgifter som ett sätt att ge elever återkoppling på deras prestationer. Flera högpresterande elever säger sig vilja ha betygsåterkopplingen och protesterar om någon hintar om att dessa ska tas bort, vilket bekräftar lärarna på skolan i att fortsätta med betygsåterkoppling.

I resultatanalysen i slutet av året prövar några lärare strategin “perspektivbyte” och då framträder en mer nyanserad bild av effekterna kring betygsåterkoppling. Det finns lärare på skolan som vill ge eleverna annan återkoppling, men det finns en grupp högpresterande elever som alltid protesterar när detta kommer på tal. De eleverna som behöver kämpa för sina betyg, får ofta låga betyg som enda återkoppling på sina prestationer. Rektorn på skolan vill att de klasser som inte har en pluggkultur ska få bättre resultat.

Länkar

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala