Scroll To Top

“Ansvar för lärande” KvUtiS

Ansvar för lärande

I lärmodulerna  under rubriken ”Ansvar för lärande” är syftet att stödja och utveckla elevernas förmåga att ta ansvar genom att arbeta med modellande arbetssätt och genom att introducera kooperativt lärande i klassrummet. Genom att modella för eleverna kan vi hjälpa och stödja dem tills de på egen hand klarar av det som de inte tidigare klarade av och genom att arbeta kooperativt tränar vi dem att arbeta tillsammans och att ta ansvar.

“Barn gör rätt om de kan” – Ross Greene

Målet för det kollegiala lärandet
En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

  • Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
  • Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

Modellandets kraft

Lärandemål

  • Lära oss om att modella för eleverna
  • Planera en lektion där vi modellar tillsammans med eleverna
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs Mjuka övergångar förbättrar undervisningen
  2. Läs om Cirkelmodellen
  3. Läs Modellandets inneboende kraft
  4. Läs VÖL – mycket er än en modell för att träna läsförståelse av en faktatext
  5. Läs Nyckelstrategiernas nyckelstrategi
  6. Läs Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
  7. Läs Vi utvecklar språket genom att lyssna

”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden. Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” uppmanar han med bestämd röst. En snabb titt på klockan – oj, vad det har tagit tid. En blick ut över klassen – oj vad de är trötta på att lyssna. Att fortsätta nu är som att försöka fylla en hink utan botten. Helt meningslöst. Men i samma sekund som han avslutar sin genomgång och säger ”Så, nu ska ni få träna på detta. Alla börjar på sidan 27” kommer han omedelbart att få 12 händer i luften och därefter springa som en skållad råtta mellan eleverna. Detta vet han.

Han är jag. Och kanske du? Övergången mellan genomgång och individuellt arbete är en kritisk punkt i undervisningen som jag och säkert flera med mig behöver verktyg för.
Läs Joakim Nilssons, Mjuka övergångar förbättrar undervisningen

Joakims modell “Räkna-berätta-hjälp” är en modell för att hjälpa elevernas att röra sig från att inte kunna till att kunna, vilket ju är själva syftet med undervisning. En annan pedagogisk modell som visat sig vara framgångsrik är cirkelmodellen.

Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. I den första fasen inventeras klassens samlade förkunskaper inom temat och eleverna breddar sina kunskaper bland annat genom att intervjua kunniga personer och läsa litteratur inom ämnet. I den andra fasen arbetar eleverna med att analysera modelltexter från den genre som de ska skriva i. Det handlar om att veta syftet med texten, vilken struktur som är typisk och vilka språkliga drag som utmärker genren. Den tredje fasen innebär att eleverna tillsammans med läraren skriver en gemensam text inom genren. Därefter skriver eleven i fas fyra, antingen själv eller tillsammans med en kamrat, sin egen text med den gemen- samma texten som förebild.

Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet

I fas ett får eleverna göra en tankekarta, då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Eleverna får även läsa texter för att få mer kunskap om ämnet och återberätta texten. Genom att vara experter och berätta för sina klasskamrater om sitt ämne blir det roligare att bygga upp kunskapen.

– eleverna får även intervjua varandra om ämnet och på så sätt ser vi om de fått förståelse för den text de läst
– tankekarta
– lista frågor som eleverna vill ha svar på
– arbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord, intervjua

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

I fas två är det dags att studera faktatexter för att få förebilder. Här uppmärksammas klassen textens struktur och utformning innan de går vidare in i steg tre där de tillsammans skriver en gemensam text.

– läsa och visa förebilder på genren
– uppmärksamma textens struktur och språkliga drag

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

När klassen skriver tillsammans är det läraren som håller i pennan och för arbetet framåt medan eleverna kommer med förslag på formuleringar. Tillsammans diskuterar man sedan ordval och satsföljd. När texten är klar kopieras den till alla elever så de kan använda texten som modell när de i fas fyra skriver en individuell text med sina egna ord

– läraren skriver och för arbetet framåt
– eleverna kommer med förslag på formuleringar
– tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur
– när texten är klar kopieras den till alla elever som ett viktigt läromedel

Fas 4 Skriva en individuell text

– eleverna skriver enskilt eller parvis

Cirkelmodellen kan med fördel användas som pedagogisk modell i andra ämnen och sammanhang och kan sammanfattas med följande fyra faser:

  1. Att bygga upp kunskap om ämnesområdet
  2. Att studera exempel för att få förebilder, jämföra och förstå
  3. Att börja med att arbeta tillsammans
  4. Att arbeta individuellt när alla har erfarenhet av att ha gjort det tillsammans med någon annan

Läs hur Annica Eld arbetar med en liknande modell i geografi i årskurs 8:

I min undervisning utgår jag ofta från att visa hur eleverna kan ta sig an en uppgift genom att visa dem en modell.  Detta modellande ser naturligtvis olika ut beroende på ämnet men här kommer jag att berätta om hur jag gör just nu i geografi i åk 8. Huvudmålet i vårt modellarbetsområde är att eleverna ska undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras för att på så sätt kunna resonera om handelsmönster och konsekvenser av dessa…

Läs Modellandets inneboende kraft

I texten kan vi läsa om tre steg i arbetet med att modella tillsammans med eleverna och som ni ser finns det en hel del likheter med cirkelmodellen:

Steg 1 Undersök ett exempel, stäm av och träna tillsammans
Steg 2 Undersök nytt exempel och låt eleverna träna i grupp
Steg 3 Självständigt arbete

Läs om andra modeller och fundera över hur de kan användas i era ämnen:

Läs Annica Elds VÖL – mycket er än en modell för att träna läsförståelse av en faktatext
Läs Joakim Nilssons Nyckelstrategiernas nyckelstrategi
Läs Hanna Fred Åhlanders Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Läs Johan Sanders Vi utvecklar språket genom att lyssna

För dig som vill lära dig mer:

Läs Genrepedagogik i Vänersborg  – cirkelmodellen

Läs Ulrika Larssons VÖL-schema som stöd för att synliggöra lärandet

Läs Robert Calmstedts Malmö-Svedala – alla behöver genrepedagogik

Titta på filmklipp med Anna Kaya, cirkelmodellen (34:23)


Ron Berger, critique and feedback – the story of austin’s butterfly (6:30)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Lyft fram era personliga teorier:
    • Hur gör ni för att stödja elever och undervisa dem i att utveckla de komplexa kunskaperna, förmågorna och färdigheterna i era ämnen?
  • Välj en uppgift av komplex karaktär och diskutera hur ni skulle kunna använda er av modellande för att stödja eleverna i arbetet med uppgiften.

Planera

Låt er inspireras av cirkelmodellen, VÖL och Ron Berger i filmklippet ovan. Utgå från cirkelmodellen, revidera den eller ta fram en egen modell för hur ni kan visa, ge exempel, skapa stöd för och låta eleverna arbeta tillsammans med ett komplext moment i er undervisning.  Planera en lektion där modellen kan prövas.

Cirkelmodellen

  1. Att bygga upp kunskap om ämnesområdet
  2. Att studera exempel för att få förebilder
  3. Arbeta tillsammans först – modellera
  4. Arbeta individuellt

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  1. Hur gick det att använda modellen/genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade de modellande inslagen på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Kooperativt lärande

Lärandemål

  • Lära oss om kooperativt lärande – varför och hur
  • Planera en lektion där eleverna fungerar som lärresurser för varandra
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs utdrag ur Vad är en bra lektion?
  2. Läs Grundprinciperna och Rollfördelning i kooperativt lärande
  3. Läs Metoder för kooperativt lärande
  4. Läs Kooperativt lärande – struktur för lärprocesser 
  5. Läs Kooperativt lärande
  6. Läs Undervisning inte skolans huvuduppgift

I samarbete med andra kan vi komma längre i vår kunskapsutveckling jämfört med om vi arbetar på egen hand. Detta lyfts ofta som en grundläggande tanke i Vygotsky ́s teori om lärande och utveckling (Vygotsky, 1978). Eftersom det dessutom finns fler elever än lärare i ett klassrum, kan klasskamraterna fungera som resurser för att stödja varandras lärande (Hattie, 2009).

”Peer learning” är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet. Det är en paraplyterm som inkluderar samarbets- och samlärande, kamrathandledning, handledning av yngre kamrater och andra former av lärande där kamrater hjälper varandra. I Sverige är området fortfarande relativt ouppmärksammat, men det finns internationella forskningsresultat som visat att sådana undervisningsstrategier har stora lärandevinster, inte minst för elevgrupper med särskilda behov. Det har också visat sig att de kan förbättra interaktion, respekt och relationer mellan elever.
(ur Vad är en bra lektion? Forskning.se)

Samarbetslärande eller kooperativt lärande är en sammanfattning av en mängd olika metoder. Alla dessa bygger på olika sätt att organisera klassrumsarbetet så att eleverna samarbetar efter bestämda principer med syfte till lärande.

För att man ska tala om kooperativt lärande ska ett antal principer vara uppfyllda på en och samma gång i de strukturer man använder sig av. Strukturerna i kooperativt lärande gör att man skapar nya interaktionsmönster i klassrummet. Förklaringen är att strukturerna är sammansatt av följande principer:

  • Positivt ömsesidigt beroende
  • Under personligt ansvar
  • Lika delaktighet och samtidig interaktion
  • Samarbetsfärdigheter
  • Återkoppling och Reflektion

Läs om grundprinciperna och om rollfördelning i kooperativt lärande på Pedagog Malmö.

Metoder för kooperativt lärande:

Läs Veronica Ranebjers Kooperativt lärande – struktur för lärprocesser
Läs Cristian Abrahamssons Kooperativt lärande
Läs Skolverkets Undervisning inte skolans huvuduppgift

För dig som vill lära dig mer:

Läs Veronica Ranebjers  Vygotskij – inte så tokiga tankar!

Ta del av Undervisningstips till tusen en lektionstipsbank  med tips på olika metoder för att arbeta i par och i grupp. 


Kooperativt lärande, ett möte på mitten (5:41) – filmen är på danska.

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Hur brukar ni göra för att skapa bra förutsättningar för samarbete och grupparbeten i undervisningen?
  • Vilka erfarenheter har ni av undervisning där elever stödjer varandras lärande?
  • Vilket stöd/vilken hjälp behöver eleverna för att kunna stödja varandra?

Planera

Utifrån det ni hittills har lärt er i ert kollegiala arbete, ska ni planera en lektion där eleverna fungerar som lärresurser för varandra. Välj ut en metod som ni vill prova och introducera för eleverna i er undervisning:

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.

Återkoppla ert arbete och diskutera

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade metoden på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
  5. Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala