Scroll To Top

Arbets- och utvecklingsorganisation

För att få en hög kvalitet i undervisning och förbättra förutsättningarna för skolutvecklingsarbetet krävs goda organisatoriska förutsättningar, dvs. både en välfungerande arbetsorganisation och en välfungerande utvecklingsorganisation.

Arbetsorganisation

Allt som handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet tillhör arbetsorganisationen. Arbetsorganisationen ska utgöra en stabiliserande och trygghetsskapande struktur som syftar till att drifta och få verksamheten att fungera. Arbetsorganisationen är akut och operativ och hinder och störningar ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut.

 

– Vad ska vi göra med de elever som skolkar?

I arbetsorganisationen:

Ledare ägnar sig åt styrning av första ordningen: att planera och organisera medarbetarnas görande,  strukturer, medarbetares handlingsmönster, rycka ut vid enskilda ärenden.

Organisering sker genom arbetsplaner, arbetslag, arbetslagledare som implementerare av beslut.

Medarbetare är utförare av beslut, riktlinjer och styrdokument.

Bedömning av prestation görs utifrån elevresultat, meritpoäng, utförandet av det som bestämt.

Utvärdering och uppföljning handlar om kontrollera, säkerställa åtgärder och åtaganden.

Arbetsorganisationen inbegriper organisatoriska strukturer som möjliggör elevaktiva arbetssätt, samarbete mellan lärare, arbetslagsträffar, kompetensutvecklingstid, tydlig tjänsteplanering, resultatuppföljning, kvalitetssäkring, ansvarsfördelning osv. Lärare behöver även veta hur de ska agera om de stöter på problem. Således handlar arbetsorganisation om organisatoriska strukturer som stödjer och underlättar det pedagogiska vardagsarbetet. Huvudpoängen är att skapa ramverk inom vilken man kan minska risken för att problem ska uppstå och som underlättar hanteringen av störningar i det pedagogiska arbetet. På så sätt kan man frigöra tid och energi för utvecklingsarbete.

Arbetsorganisationens effektivitet

  • Inre effektivitet handlar om att åstadkomma så goda resultat som möjligt med så liten kostnad som möjligt. Ett exempel på inre effektivitetsmått i skolan är kostnad per meritpoäng.
  • Yttre effektivitet är att i så hög grad som möjligt tillgodose kundens eller brukarens förväntningar och önskemål. Det mäter man oftast genom olika kundnöjdhetsindex.

Att diskutera

  • Har man rutiner, strukturer och planer som
    ger stadga åt verksamheten?
  • Är rutiner, strukturer och planer kända av medarbetare och barn?

Utvecklingsorganisation

Utveckling och förbättring av verksamhet sköts av en utvecklingsorganisation. Utvecklingsorganisationen kännetecknas av långsiktighet och av en utvecklingskultur som främjar gemensamt systematiskt lärande och förändringsarbete. I sådana skolorganisationer finns långsiktiga strategier för analys, förståelse och förändring av undervisningspraktiker och elevers måluppfyllelse. Här strävar man efter att lära om och förstå hur den pedagogiska verksamheten bidrar till eller hindrar elevers lärande och hur olika problem kan uppstå. Dessa lärdomar ska sedan leda till handling och förändring av undervisningspraktiker.

  • Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån?

I utvecklingsorganisationen:

Ledare ägnar sig åt styrning av tredje ordningen: att planera lärande om undervisning och lärande, visioner, mentala modeller, helhetsidé.

Organisering sker genom utvecklingsplaner, lärgrupper, processledare.

Medarbetare är medaktörer och huvudaktörer i professionellt undersökande och kunskapsbildande arbete.

Bedömning av prestation görs utifrån bidrag till det gemensamma lärandet.

Utvärdering och uppföljning handlar om underlag för lärande, prioriterade utvecklingsmål.

Utvecklingsorganisationens effektivitet

Dynamisk effektivitet handlar om en skolas utvecklingsförmåga och en organisations potentiella utvecklingskraft på sikt, dvs karaktäriseras samspelet i organisation av att man på sikt kommer att uppnå en allt högre kvalitet. Inom skolans värld kan det t ex handla om att faktiskt ha en väl fungerande utvecklingsorganisation, att medarbetarna ser problem som drivkraft för utveckling, att man följer upp sin egen verksamhet, att man tar tillvara på sina lärdomar från vardagspraktiken och att kulturen präglas av att det är tillåtet att misslyckas så länge man drar värdefulla lärdomar ur dessa erfarenheter.

  • Bra system för att upptäcka ”problem”.
  • Medarbetarna vill lära och utvecklas.
  • Fokuserar det man kan påverka.
  • Gemensamt lärande.
  • Vägledande helhetsidé kopplad till uppdraget.
  • Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten.
  • Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till
    elevernas lärande.
  • Att man undersöker sambandet mellan hur man arbetar (processen) och vad man uppnår (resultaten).
  • Att man undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken.
  • Lärande på alla nivåer

Att diskutera

  • Medarbetarnas upplevelse av sin egen lär- och
    utvecklingsmiljö?
  • Om man arbetar med väsentliga lär- och
    utvecklingsområden?
  • Hur stor andel av medarbetarna som aktivt deltar
    i den gemensamma kunskapsbildningen?
  • Om och hur många nya lärdomar man skapar
    om hur man på bästa sätt bidrar till barnens
    lärande och utveckling?
  • Kvaliteten i de nya lärdomar som skapas?

(H. Scherp och Skolverket.se)

Läs mer om ledarskap

Utbildnings verksamhetsidé är att alla ska lyckas. Barn, elever, medarbetare och chefer omfattas av denna verksamhetsidé och den innebär en
Läs mer
I huvudet på en områdeschef, oktober 2022. I huvudet på Maria Wallin PDF Jag vill börja med ett citat som
Läs mer
I huvudet på en chef, maj 2022. Utdrag från en presentation. I huvudet på Sara Åberg PDF Jag vill börja
Läs mer
I huvudet på en rektor april 2022. Utdrag från en presentation. Florén PDF Nu ska ni få en inblick i
Läs mer
I huvudet på en utbildningschef mars 2022. Utdrag från en presentation. I huvudet på Fredrik Aksell Strategisk ledning, att leda
Läs mer
I huvudet på en chef för barn- och elevhälsan februari 2022. Utdrag från en presentation. I huvet på en ledare
Läs mer
I huvudet på en IKT-samordnare, strategiskt ledningsstöd, oktober 2021. Palmgren PDF Johan Palmgren berättar att han i sitt arbete som
Läs mer
I huvudet på en rektor oktober 2021. Utdrag från en presentation. Tuvesson PDF Jag har en bakgrund som lärare på
Läs mer
Föreläsning av Troed Troedsson, samhälls- och framtidsanalytiker, på chefsinternat den 21 oktober 2021. Temat för föreläsningen var Leda i digitalisering. 
Läs mer
I huvudet på en områdeschef oktober 2020 "Jag hade väldigt lite kompetens och erfarenhet om ledarskap och chefskap när jag
Läs mer
I huvudet på en områdeschef oktober 2020 "Jag är så intresserad av mänskligt beteende att jag har poäng i beteendevetenskap
Läs mer
I huvudet på en områdeschef oktober 2020 “Det handlar om att hitta drivet hos sina medarbetare. De inre drivkrafterna måste
Läs mer
För att få en hög kvalitet i undervisning och förbättra förutsättningarna för skolutvecklingsarbetet krävs goda organisatoriska förutsättningar, dvs. både en
Läs mer
Föreläsningar av Christine Radell och Svedala kommuns HR-enhet, på chefsinternat den 5 oktober 2017. "People with great gifts are easy
Läs mer
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala