En återkoppling som stödjer lärandet kännetecknas av att den är framåtblickande och tar sin utgångspunkt i den bedömning som gjorts av elevens prestation eller förståelse. Den bör vara utvecklad på så sätt att den innehåller information som eleven kan använda och den bör präglas av en dialog mellan elev och lärare där fokus riktas mot hur eleven ska kunna komma vidare.

Forskarna John Hattie och Helen Timperley har utformat en modell för framåtsyftande återkoppling. I deras modell används de tre frågor som tidigare presenterades som utgångspunkt: ”var är jag nu?” (feedback); ”vad är målet?” (feed-up) och ”hur ska jag komma vidare” (feed-forward). Hattie och Timperley skiljer vidare mellan fyra olika nivåer som återkoppling kan ges på: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå och personlig nivå. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna.

ÅTERKOPPLING PÅ UPPGIFTSNIVÅ

Denna typ av återkoppling är så specifik att den inte är generaliserbar till andra upp- gifter än just den uppgift återkopplingen ges på. Den är ofta inriktad på att korrigera fel eller efterfråga ytterligare information ifråga om fakta- eller begreppskunskaper.

ÅTERKOPPLING PÅ PROCESSNIVÅ

Denna återkoppling är knuten till process- eller färdighetskunskaper men även till förståelse av begrepp eller sammanhang. Det kan handla om att granska och bearbeta information, om att hitta felkällor eller utveckla strategier för att genomföra uppgiften. Denna återkoppling är generaliserbar till andra uppgifter vilket gör att den kan stödja elevens lärande på ett bättre sätt än den uppgiftsrelaterade återkopplingen. Återkoppling riktad mot förmågor som eleven ska utveckla är exempel på återkoppling på processnivå.

ÅTERKOPPLING PÅ METAKOGNITIV NIVÅ

För att eleverna ska kunna använda återkopplingen behöver deras förmåga att bedöma sig själva och att ta ansvar för sitt eget lärande stärkas. Återkoppling på metakognitiv nivå tjänar till att stärka elevens tilltro till sin egen förmåga och vilja att själv gå vidare i sitt lärande. En sådan återkoppling kan bestå av frågor som uppmuntrar eleven till egna beslut och vägval i arbetet med en uppgift. Det har visat sig vara viktigt att även denna återkoppling har en tydlig koppling till ämnet eller arbetsuppgiften och inte är hållen i alltför generella termer.

ÅTERKOPPLING PÅ PERSONLIG NIVÅ

En återkoppling som riktas mot eleven som person kan exempelvis bestå av ospecificerat beröm. En sådan återkoppling har sällan en positiv inverkan på lärandet. En anledning är att återkopplingen sällan innehåller tillräckligt med information för att eleven ska kunna använda den till att förbättra sin prestation. En återkoppling som endast består av betyg kan också uppfattas som riktad mot eleven som person. I sådana fall riskerar den att fokusera eleverna istället för uppgiften. Detta kan påverka motivationen, i synnerhet för elever som får låga betyg eller omdömen.

Den mest effektiva återkopplingen är den som kan generaliseras till andra uppgifter eller som riktas mot att stärka elevens förmåga att driva det egna arbetet framåt. Återkopp- ling på uppgiftsnivå är inte lika effektiv men fungerar väl i kombination med den mer generaliserbara återkopplingen på processnivå. Återkoppling riktad mot eleven som person har inte visat sig ha positiva effekter på lärandet.

Återkoppling kan bidra till att eleven värdesätter lärandet i sig. Det innebär att eleven vill öka sin kompetens genom att tillägna sig nya kunskaper och att hon tror sig om att kunna göra detta. Det är viktigt att lärare förmedlar att framgång i studierna är beroende av faktorer som eleven kan påverka, exempelvis ansträngning.