Avhandlingens övergripande syfte är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Uppmärksamheten riktas dels mot hur värden kommuniceras, dels mot vilka värden som framträder som eftersträvansvärda. Avhandlingen har en i grunden kritisk ansats och avser också att vinna kunskap om aspekter i fostransprocessen som kan rubba hierarkiska maktstrukturer och därigenom bidra till en fostran karaktäriserad av intersubjektivitet. För att förstå kommunikationshandlingar används främst begreppen kommunikativt och strategiskt handlande (Habermas, 1984), liksom stark respektive svag klassifikation och inramning (Bernsteins, 2000). Förskolefostran analyseras även ur ett dubbelt perspektiv med utgångspunkt i Habermas (1984, 1995) begrepp om system och livsvärld. Fältarbetet har bedrivits på tre förskolors småbarnsavdelningar där barnen varit mellan ett och tre år. Sammantaget har 46 barn och 10 lärare deltagit i studien. Data består av videoobservationer av kommunikationshandlingar mellan lärare och barn. Till grund för avhandlingen ligger tre empiriska studier. I första studien analyseras hur små barns delaktighet kan förstås i två olika situationer där graden av lärarkontroll skiljer sig åt. Resultatet visade hur stark klassifikation och inramning begränsade barnens delaktighet samt hur svag klassifikation och inramning gynnade barnens möjligheter att delta på egna villkor. Lärarens intresse för att närma sig barnets perspektiv, att skapa mening och dela en verklighet, att ge bekräftelse och respons, att vara emotionellt närvarande samt att gå in i en öppen dialog med barnen utgjorde väsentliga aspekter för barnens delaktighet. I andra studien analyserades barns inflytande relaterat till lärarkontroll i samlingssituationer. Resultatet visade att barnens inflytande i samlingen var begränsat, men förekom ibland genom att barnen gjorde egna val och tog egna initiativ. Barnens inflytande var avhängigt lärarens kontroll. Studien visade också att kontroll upprätthölls på olika sätt, dels genom full kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt, dels genom lekfullhet, responsivitet och ett närmande av barnets perspektiv. Hur kontrollen upprätthölls fick konsekvenser för barnens inflytande. Barnens inflytande ökade när lärarens kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt var svag och karaktäriserades av kommunikativt handlande innefattande ett närmande av barnets perspektiv, responsivitet/emotionell närvaro samt lekfullhet. Tredje studien syftade till att analysera de värden som medvetet eller omedvetet kommunicerades i interaktionen mellan lärarna och barnen, liksom hur denna kommunikation gick till. Analysen genererade tio värden av omsorgsetisk, demokratisk eller disciplinerande karaktär. Värdena kommunicerades på olika sätt och kommunikationens vad-aspekt tolkades hänga samman med dess hur-aspekt, d.v.s. hur läraren kommunicerade med barnen fick konsekvenser för vad som blev möjligt att kommunicera. De fostransaspekter som genom avhandlingens tre studier har framträtt som centrala för att hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn ska rubbas är: närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro samt lekfullhet. När dessa aspekter genomsyrar kommunikationen förefaller det som om lärare och barn möts i samförstånd där en verklighet blir möjlig för dem att dela. Teoretiskt faller dessa aspekter inom ramen för kommunikativt handlande och kan bidra till förståelse för vad teorin kan innebära i kommunikationen med de yngsta barnen i utbildningssystemet.