Så roligt att ni hittat hit! Nu ger Svedalas språkteam sig i kast med att börja blogga! Vi kommer att försöka delge er vårt arbete med fokus på det vi tycker är viktigt att belysa inom språk, kommunikation, hörsel, läsning och skrivning.
I vårt uppdrag som kommunens språkteam i elevhälsan fokuserar vi på att med tidiga insatser stötta barn och elever i språklig sårbarhet och elever med hörselnedsättning. Vi stöttar eleverna och deras pedagoger i att göra undervisningen tillgänglig och att öka delaktigheten. Vi brinner för och pratar hela dagarna om språkutveckling, högläsning, ordförråd, social kommunikation, visuellt stöd, Widgit Online och mycket annat…
Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.
Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.
Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.
Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.
Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.
Vanliga konsekvenser vid språkstörning:
försenad/långsam språkutveckling
svårigheter att lära sig nya ord
svårförståelig även för närstående
begränsad språkanvändning
nedsatt språkförståelse
påverkan på socialt samspel
Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).
Flerspråkighet Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.
För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet och språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsplan har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.
Språket i läroplanen
Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2016 – under revidering 2018.
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger samman. Utbildningen i förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar för att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.
Grundskolan – Lgr 11
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Gymnasieskolan – Gy11 Enligt läroplanen för gymnasieskolans (Gy11) övergripande mål och riktlinjer ska förtrogenhet med det svenska språket befästas genom undervisning i många av skolans ämnen. Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika alternativ. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Så här arbetar vi i Svedala kommun
Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen
Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla situationer och ämnen. Våra barn och elever måste få rikligt med möjligheter att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande arbetssätt ska ligga i den proximala utvecklingszonen, det vill säga steget över barnens språkliga förmåga. Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet). Alla barn och elever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla situationer och i alla ämnen. Ett aktivt arbete med bild- och strukturstöd som en del i ett språkutvecklande arbetssätt stöttar språkutvecklingen och stärker förståelsen för ord, begrepp och det specifika ämnesinnehållet. Visuellt stöd ger tid för att tolka samt visualiserar och förtydligar och är till stöd för samtliga barn och elever.
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan
I Svedala kommuns förskolor används följande material för att uppnå en likvärdig utbildning. Materialet är evidensbaserat och bygger på forskning om barns språkutveckling.
UR – Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Läsinlärning och läsförståelse
Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel följande kompetenser vilka barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden:
fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen)
bokstavskännedom
syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)
Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter (uppgiftsorientering) och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:
fonologisk medvetenhet
ordavkodning
flyt i läsningen
läsförståelse
läsintresse
Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).
Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen. Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).
Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av. Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU.
Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.
Det är viktigt att eleverna får många tillfällen att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav. Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare. Det är viktigt att i sitt skrivande skapa riktiga mottagare för att veta vem man skriver till/för.
I Svedala kommun har skolbiblioteken en viktig roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbibliotekarien ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge “rätt bok till rätt elev”, att tillhandahålla lättlästa böcker samt erbjuda undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet).
Skolbibliotekarien har också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.
Skolbibliotekarien vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Svedalas Bokjury och Sommarboken.
Flerspråkiga barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Ett välutvecklat modersmål stödjer lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket)
Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa lärverktyg i förskola och skola bidrar till att ge barn och elever ökad tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse och bör vara ett naturligt inslag i all undervisning. Från och med 2017 är skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens förtydligat i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.
Specialpedagogisk kompetens finns på skolorna till stöd för elever som behöver anpassningar i undervisningen för att utveckla och stärka sin språk-, läs- och skrivförmåga. Specialpedagoger, speciallärare och logoped är delaktiga i arbetet kring att utveckla lärmiljön för alla elever i skolan.
Avstämning
Det finns nationella avstämningar som varje förskollärare/lärare ska genomföra:
Bedömning av kunskapskrav 1 och 4 i svenska i Infomentor, årskurs 1, 2 och 3 (december och juni)
1) Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att
använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
4) Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
Nationella prov i svenska, årskurs 3, 6, 9, samt gymnasiet
Ett komplement till de nationella avstämningarna rekommenderas. Nedanstående material för kartläggningar inriktar sig på specifika förmågor inom språk-, läs-, och skrivutveckling. Materialen som föreslås är normerade för att ställa resultatet i relation till det förväntade för åldern. I tabellen redovisas vilken förmåga kartläggningen i de olika årskurserna mäter samt alternativa material som finns för att mäta just denna förmåga.
Resultaten analyseras för att få en bild av nuläget och för att bedöma hur undervisningen bör utformas framåt. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare och specialpedagog.
I följande länk finns ett urval av kartläggningsmaterial för att följa barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling.