Alla inlägg av Michael Rystad

Gensvar för lärande – Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel

Gensvar för lärande - Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel Bokomslag Gensvar för lärande - Rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel
Pernilla Lundgren, Elisabeth Forsberg Uvemo
Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
2011
92

Åtta lärare har i en forskningscirkel närmare utforskat gensvar tillsammans med professor Astrid Pettersson under ett år. De har utgått från forskningslitteratur, varit med på två konferenser om bedömning och omsatt detta praktiskt i klassrummet. Trots att lärarna undervisar i olika stadier, skolformer och ämnen har de ändå i sitt arbete hittat en allmändidaktisk kärna och kommit fram till många gemensamma slutsatser i forskningscirkeln, varav flera bekräftat tidigare forskning inom bedömningsområdet.

Innehåll

  • Elevers gensvar till varandra på skrivuppgifter i svenska
  • Gensvar – Med eller utan matris? Om att använda en bedömningsmatris för att utveckla elevers skrivförmåga i argumenterande texter
  •  Utvecklas elevers skrivande av att de ger varandra gensvar? Skrivövning med kamratbedömning i svenska i en årskurs fyra
  • Effektivare läsutveckling med hjälp av gensvar?
  • Reflekterande läsning i svenska. Gensvarets påverkan på elevens lärprocess
  • Gensvar inom matematiken. Arbete med kamratbedömning på elevers redovisningar i matematik
  • Kamrat- och självbedömning inom vuxenutbildning

“Barn gör rätt om de kan”, Ross Greene – hemsida

Skärmklipp

 

Ross Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i USA. I böckerna Explosiva barn och Vilse i skolan beskriver han sin metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden.

Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer.

Lives in the balance är en hemsida som vänder sig både till vårdnadshavare och till utbildare och skolor. Här finner du filmklipp där Ross Greene på ett enkelt och tydligt sätt förklarar hur samtalen med eleverna går till samt material och stöd för arbete med hans metoder.

Exempel på filmer som du kan hitta på sidan:

Beteendeproblem i skolan

Beteendeproblem i skolan Bokomslag Beteendeproblem i skolan
Bo Hejlskov Elvén
2014
159

Boken Beteendeproblem i skolan visar hur skolpersonal kan tänka och agera i mötet med elever som inte beter sig som förväntat i en viss situation. Genom att lära sig mer om beteendeproblem hos barn och metoden lågaffektivt bemötande ökar man möjligheterna till att hantera konflikter som kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning.

Konflikter och beteendeproblem hos barn kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Boken Beteendeproblem i skolan visar hur skolpersonal kan tänka och agera i mötet med elever som inte beter sig som förväntat i en viss situa­tion. Metoderna utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande, och kan användas från förskolan till gym­nasiet. Författaren tar avstamp i belysande exempel, kopplar dem till forskning och beskriver elva praktiska principer som personal kan utgå från för att lösa och förebygga konflikter i vardagen. Genom att arbeta med lågaffektivt bemötande kan man som lärare undvika situationer som stör undervisningen för både barn och vuxna.

Beteendeproblem i skolan riktar sig till alla som arbetar elevnära i en skolverksamhet; lärare, speciallärare, elevassistenter, vaktmästare, fritidspersonal, skolledare etc.

Skollag

Skollag
Utbildningsdepartementet
2010
137

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna – förskola,
– förskoleklass,
– grundskola,
– grundsärskola,
– specialskola,
– sameskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola,
– kommunal vuxenutbildning,
– särskild utbildning för vuxna, och
– utbildning i svenska för invandrare.
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

Läs Skollag.

Skolförordning

Skolförordning
Utbildningsdepartementet
2011
26

I denna förordning finns följande kapitel: – inledande bestämmelser (1 kap.),
– huvudmän (2 kap.),
– lärotider (3 kap.),

– elever (4 kap.),
– utbildningen (5 kap.),
– betyg (6 kap.),
– förskolan (7 kap.),
– förskoleklassen (8 kap.),
– grundskolan (9 kap.),
– grundsärskolan (10 kap.),
– specialskolan (11 kap.),
– sameskolan (12 kap.),
– fritidshemmet (13 kap.),
– bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.), och – övriga bestämmelser (15 kap.).