Scroll To Top

Barn- och elevhälsoguide

Ett stöd för personal i förskola, grundskola och gymnasieskola i Svedala kommun

Syftet med en gemensam plan är att tydliggöra vad elevhälsa innebär enligt skollagen samt hur vi i Svedala kommun arbetar med elevhälsa. Planen ska skapa förutsättningar för en likvärdig barn- och elevhälsa inom kommunen.

Svedala kommuns skolplan poängterar att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Målet är att våra barn och unga i förskolan/skolan ska nå de mål som är uppsatta för verksamheten, så långt det är möjligt.

Barn- och elevhälsan ska stödja barns och elevers utveckling mot målen genom att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Alla barn och elever ska uppleva en känsla av att tillvaron i förskolan och skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull.

Barn- och elevhälsans arbete ska enligt barnkonventionen präglas av ett barnperspektiv dvs alltid se till barnets bästa. Utifrån ålder och mognad ska barnet ges möjlighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag.

Foto: SPSM.se

 

Elevhälsa börjar i klassrummet

Elevhälsa är ett gemensamt uppdrag. Skolans uppdrag är att främja elevernas hälsa och lärande samt att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Hälsa och lärande förutsätter varandra. Därför är elevhälsa ett ansvar för alla i skolan.

Att trivas och må bra i skolan är en förutsättning för ett gott studieresultat. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar för inlärning hos alla elever.

Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsans kompetenser behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolornas arbets- och lärandemiljöer.

Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att:

  • bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.
  • främja elevers lärande, utveckling och hälsa
  • förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter

Elevhälsans generellt riktade arbete kan handla om insatser som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.

Ett av syftena med elevhälsans olika kompetenser är att det tvärprofessionella lärandet ska öka. Den samlade elevhälsan kan användas för att driva skolutveckling när det gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser

Det kan också innebära att elevhälsan stödjer skolledningen med kompetens, information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa samt arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna.

Vill du veta mer?

  • Ta del av två filmer från spsm om elevhälsokompetens.
Foto: SPSM.se

En samlad elevhälsa

För elever i grundskolan, den anpassade grundskolan, gymnasieskolan samt den anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

I förskolan finns ingen lagstadgad elevhälsa. Förskolan ska särskilt uppmärksamma  och hjälpa de barn som behöver stöd i sin utveckling. Hälsoarbetet för barn i förskolan bedrivs via Barnhälsovården.

I Svedala kommun finns psykolog, kurator samt logoped, som ett konsultativt stöd till förskolans personal.

Barn- och elevhälsa i Svedala

Ansvarig för barn- och elevhälsoarbetet på förskolor och skolor är rektor. Specialpedagoger/speciallärare finns anställda i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan samt den anpassade grundskolan.

Barn och -elevhälsan är ett komplement till skolors kompetens. Barn och -elevhälsan består av psykologer, kuratorer, skolsköterskor, skolläkare och ett Språkteam bestående av logopeder:

All elevhälsopersonal ska arbeta enligt Vägledning för elevhälsan och enligt det uppdrag som är formulerat i skollagen.

Arbetet innebär bland annat att:

  • bidra med kompetens i skolans elevhälsoarbete
  • delta i förskolans/skolans arbete med att utforma en god lärmiljö
  • delta i skolutveckling
  • delta i förskolans/skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete
  • handleda, ge stöd och konsultation till personal och vårdnadshavare
  • kartlägga och utreda en elevs behov i syfte att nå målen
  • stödja enskilda barn och ungdomar samt grupper
  • samverka med samhällets övriga barn- och familjestödjande verksamheter

På varje grundskola och gymnasieskola finns elevhälsoteam, en samlad elevhälsa, där alla elevhälsans kompetenser finns tillgängliga och samarbetar. Varje skola har tydliga rutiner kring hur elevhälsoarbetet ska se ut.

Alla förskolor har regelbundet barnkonferenser där specialpedagog deltar, men där även kurator och logoped från Barn- och elevhälsan kan konsulteras vid behov.

Barn- och elevhälsans kompetenser

Barn- och elevhälsans personal arbetar övergripande på huvudmannens uppdrag med att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola och skola samtidigt som man är en integrerad del av  skolornas  elevhälsoarbete.

Fokus ska ligga på främjande och förebyggande arbete samt att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Barn- och elevhälsan ska initiera och medverka till utveckling samt följa forskning rörande barns och ungdomars hälsa och utveckling. De ska delta i skolans samlade arbete för en god lärandemiljö, en god fysisk samt psykosocial arbetsmiljö.

MEDICINSK KOMPETENS  ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 

Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan, här ingår skolsköterskor och skolläkare. Insatsen styrs av Hälso- och sjukvårdslagen (2017: 30). EMI övertar Barnhälsovårdens uppdrag att följa barns utveckling.

EMI deltar i skolans arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö.

Den medicinska insatsen ska tillföra medicinsk kompetens samt omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet i grundskolan, den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genom att:

  • verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna i skolan enligt Arbetsmiljölagen
  • identifiera och stödja elever med funktionsnedsättning eller andra svårigheter. Initiera samverkan med övrig elevhälsa och medverka vid utredningar
  • utföra hälsobesök enligt basprogram i syfte att följa elevernas hälsa, utveckling och tillväxt
  • vid behov erbjuda kontakt med skolläkare
  • ge vaccinationer enligt folkhälsomyndighetens vaccinationsprogram
  • genom individ och gruppsamtal motivera till medvetna val och livsstilsförändringar
  • bidra med kompetens kring ANDTS och sexualitet, samtycke och relationer.
  • erbjuda rådgivande samtal till vårdnadshavare
  • bidra med en samlad kunskap kring elevernas fysiska och psykiska hälsa på skolnivå
  • deltar i arbetet med planen för kränkande behandling, trygghetsteam och krisplan
  • delta i skydds- och allergironder
  • erbjuda enklare sjukvård, rådgivning och uppmuntra till egenvård. Vara tillgängliga genom tex öppna mottagningar
  • samverka med externa aktörer kring eleven, ex Barnklinik och BUP
  • skicka remiss till logopedmottagning
  • samordna medicinska bedömningar och insatser för nyanlända elever.

PSYKOLOGISK KOMPETENS

Den psykologiska kompetensen ska tillföra kunskap om barns hälsa, lärande och utveckling till förskola, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola. Psykologens roll är att:

  • erbjuda kompetensutveckling kring psykologiska metoder och kunskaper
  • medverka i  gemensamma utvecklingsprocesser med förebyggande och hälsofrämjande mål
  • ge handledning/konsultation till personal på organisations-,  grupp- och individnivå i syfte att bättre möta barns och elevers behov samt främja hälsa, lärande och utveckling.
  • utreda och diagnosticera intellektuell funktionsnedsättning
  • genomföra psykologutredningar och bedömningar av enskilda elever för att bidra i arbetet med att utforma pedagogiska strategier
  • vara en resurs i förskolans, grundskolans och gymnasieskolans krishantering

PSYKOSOCIAL KOMPETENS

Kuratorn kan erbjuda stöd åt elever och konsultation till personal i förskola, grundskola och gymnasieskola samt vårdnadshavare gällande sociala och psykosociala frågor. Kuratorn samarbetar och samverkar också med andra verksamheter kring hjälp- och stödbehovet för barn/elev. Kuratorns roll är att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer, hos barn/elev och i dess omgivning.

  • medverka i gemensamma utvecklingsprocesser med förebyggande och hälsofrämjande arbete.
  • medverka i förskolans, grundskolans och gymnasieskolans arbete mot kränkande behandling och krishantering
  • erbjuda handledning, konsultation och rådgivning utifrån ett socialt perspektiv till personal i förskola/skola
  • erbjuda konsultation och stöd till personal och vårdnadshavare i frågor som påverkar skolan
  • erbjuda olika former av samtalsstöd till elever
  • medverka i utvecklingsprocesser kring barns delaktighet
  • erbjuda stöd till personal kring grupprocesser och svåra samtal
  • göra bedömningar utifrån risk- och skyddsfaktorer
  • göra sociala utredningar vid ansökan om mottagande till grundsärskola
  • erbjuda föräldragrupper
  • bistå med kunskaper om samhällets stödsystem
  • bistå med samordning av möten mellan olika aktörer

SPRÅKTEAM

Språkteamets arbete fokuserar på tidiga insatser när det gäller barn och elever i språklig sårbarhet. I uppdraget ingår även arbete kring kommunens elever med hörselnedsättning. Språkteamet är delaktigt i arbetet kring att utveckla lärmiljön för Svedala kommuns barn och elever.

Barn- och elevhälsans språkteam:

  • finns som ett komplement till den lokala elevhälsans insatser särskilt i frågor som rör barn och elever i språklig sårbarhet och/eller med hörselnedsättning
  • bistår med logopedisk kompetens
  • utbildar och handleder personal
  • deltar vid vissa kartläggningar med språkliga frågeställningar

SPECIALPEDAGOGISK KOMPETENS

I Svedala kommun finns den specialpedagogiska kompetensen på varje skola och förskola. Specialpedagoger ska genom ett relationellt perspektiv tillföra kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genom att:

  • ge specialpedagogisk handledning och konsultation till pedagogisk personal
  • följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer
  • kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön i syfte att skapa en tillgänglig lärmiljö
  • kartlägga elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar och bedömningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram
  • Samordna underlag för remiss till logopedmottagning

Rätten till stöd

Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar.

Innan en elev får särskilt stöd måste skolan göra en kartläggning vilket bl a kan innebära att se över sina pedagogiska metoder, resursfördelning och organisation. Man måste också titta på hur den aktuella elevgruppen fungerar.

Från och med juli 2019 är det obligatoriskt att kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande i F-klass. Om resultatet indikerar att eleven inte kommer att nå kommande kunskapskrav behöver eleven få anpassningar och/eller särskilt stöd.

Ta del av material från Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens konferenser om garantin för tidigt stöd.

Det krävs inga diagnoser för att få stöd, det är elevens behov som avgör.

Elevhälsan har ett uppdrag att stödja elevers lärande mot målen vilket innebär att elevhälsans kompetenser

  • är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa
  • deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar
  • aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd

(Källa: Vägledning för elevhälsan)

Vad behöver vi fortsätta att göra? Hur ser vår nya gemensamma praktik ut?

 

Ledning och stimulans

Barn och elever behöver ledning, stimulans och ibland olika former av stöd för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling. Förskolan och skolan behöver skapa en lärmiljö som är tillgänglig för alla barn och elever. Utöver den ledning och stimulans som alla elever behöver och har rätt att få i sitt lärande finns stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, och särskilt stöd.

Extra anpassningar

Ibland kan en elev behöva mer i skolan utöver den ordinarie undervisningen om risk finns för att man inte når målen. Detta kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för undervisningen, eller i form av särskilt stöd. Insatsernas varaktighet och omfattning är det som skiljer särskilt stöd åt från extra anpassningar.

Extra anpassningar handlar om att göra undervisningen mer tillgänglig för eleven och att möta de behov som eleven har. För detta behövs inget formellt beslut. Detta kan exempelvis vara enskilt schema över skoldagen, extra instruktioner eller alternativa lärverktyg, men även extra färdighetsträning eller specialpedagogiska insatser under en kortare period. Anpassningar dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) eller på annat sätt.

Särskilt stöd

Särskilt stöd är av mer omfattande karaktär och kan ofta inte innefattas i den ordinarie undervisningen. Innan beslutet om särskilt stöd tas behöver skolan göra en kartläggning, vilket resulterar i att rektor beslutar kring behovet av särskilt stöd. Detta måste dokumenteras i ett åtgärdsprogram för eleven. Exempel på särskilt stöd kan vara regelbundna specialpedagogiska insatser under en längre tid, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. (skolverket.se)

Källa: lararforbundet.se

I Svedala kommun använder vi Skolverkets riktlinjer för pedagogisk utredning. Riktlinjerna innefattar kartläggning och pedagogisk bedömning inför beslut om  åtgärdsprogram.

Stöd till förskola och skola

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en samarbetspartner till och bidrar med kunskap och kompetens till förskolor och skolor i hela landet.  SPSM erbjuder specialpedagogiskt stöd, svarar på frågor och erbjuder kompetensutveckling när det gäller att skapa lärmiljöer som är utvecklande och tillgängliga för alla.  Utgångspunkten i stödet är att alla barn och elever ska få en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga.

Ta del av SPSM:s stödmaterial och studiepaket.

Särskilt stöd och åtgärdsprogram går att överklaga

Åtgärdsprogrammet är ett dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas av en elev som fyllt 16 år och av elevens vårdnadshavare.

Kommunen ansvarar för att ordna skolverksamheten på ett sånt sätt att alla elever har möjlighet att delta i undervisningen på sina villkor.

Vill du veta mer?

Skolbyte och skolval

Vårdnadshavare kan ansöka om skolbyte inom kommunen. Detta görs på Svedala kommuns hemsida.

En vårdnadshavare kan även ansöka om plats i en fristående förskola eller skola i eller utanför hemkommunen för sitt barn. Huvudregeln är att en fristående förskola eller skola ska vara öppen för alla barn och elever som har rätt att gå i där. Även barn och elever i behov av särskilt stöd kan, precis som alla andra, välja den fristående förskola och skola de vill gå på. Finns det plats på förskolan eller skolan har alla som grundregel rätt att gå där oavsett om förskolan eller skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun. Det är huvudmannen för förskolan eller skolan som bestämmer hur många barn eller elever som kan tas emot på där. Hemkommunen har ingen skyldighet att erbjuda skolskjuts om vårdnadshavare väljer en annan skola än den kommunen skulle placerat eleven i.

Det finns fristående skolor som specialiserat sig på elever i behov av särskilt stöd. Dessa skolor är ofta en kombination av HVB (Hem för vård och boende) och LSS (Lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade). För att få plats här krävs samarbete mellan socialtjänst, LSS och skola. Förutsättningen är att vårdnadshavare väljer denna skola och att kommunen beviljar placeringen.

Vill du veta mer?

Andra skolformer

Anpassade grundskolan

Anpassade grundskolan är till för de barn som bedöms att inte kunna nå grundskolans kunskapsmål beroende på att de har en intellektuell funktionsnedsättning. Även barn som fått ett betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, kan läsa enligt den anpassade grundskolans läroplan och kursplan om de inte kan nå de kunskapsmål som gäller för grundskolan.

Om inte nämnda förutsättningar är uppfyllda ska eleven stanna kvar i grundskolan och få det stöd eleven har rätt till där.

Svedala kommun har från och med läsåret 2020-21 anpassade grundskoleklasser på Kyrkskolan och Aggarpskolan. Här kan elever som läser ämne enligt den anpassade grundskolanskolans kursplan gå. Elever kan även gå integrerade.

De elever som har en svår IF (Intellektuell funktionsnedsättning)  och behöver en mer anpassad skolgång, går i särskilda klasser i Lund.

Mottagande i anpassade grundskolan

När skolan eller förskolan önskar initiera en skolformsutredning följer Svedala de riktlinjer som finns. Vårdnadshavare ska vara delaktiga i hela processen. För att ett mottagande i den anpassade grundskolan ska ske, krävs psykologisk, medicinskt, social och pedagogisk utredning. Ett mottagningsteam bestående av psykolog, kurator och skolsköterska fattar beslut i samråd med enhetschefen för Barn- och elevhälsan.

Vill du veta mer?

Specialskola

I specialskolan kan bland annat elever som är döva eller har en hörselnedsättning gå. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Specialskolan har tio årskurser. Det finns fem regionala och tre nationella specialskolor.

Elever som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller i den anpassade grundskolan kan tas emot i specialskolan om de:

  • är döva eller hörselskadade.
  • har en grav språkstörning.
  • är dövblinda.
  • har en synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning.

Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan.

Vill du veta mer?

Journalhantering och annan dokumentation

I skolan finns olika dokumentationskrav. Dokumentationskrav gäller framförallt ärenden som leder till ett myndighetsbeslut till exempel beslut om särskilt stöd, disciplinära åtgärder samt beslut om  mottagande i den anpassade grund- och gymnasieskolan. Vid kränkande behandling anmäls och dokumenteras via DF respons.

Skolornas elevhälsoteam och Barn- och elevhälsan för elevhälsans gemensamma dokumentation i programmet Prorenata. För journalpliktiga skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer och skollogopeder sker journalföringen i samma dokumentationssystem.  Skolsköterskan/läkare innefattas av patientsäkerhetslagen och för löpande patientjournal. Psykolog och logoped har skyldighet att föra patientjournal när denne utför hälso- och sjukvård. Kuratorn har dokumentationsskyldighet när det gäller ärendehandläggning vid enskilda elevärenden. För psykosociala insatser inom ramen för faktiskt handlande finns inget dokumentationskrav. Dokumentationskrav gäller även för specialpedagog/lärare i ärendehandläggning av enskilda elever exempelvis vid utredning/kartläggning runt en elev i behov av särskilt stöd.
(Källa: Vägledning för elevhälsan; Skolverket och Socialstyrelsen)

Sekretess i elevhälsan

Elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser tillhör samma verksamhetsgren och kan om det behövs för att handlägga ett ärende lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig.

Elevhälsans medicinska insats är självständig i förhållande till resten av elevhälsan. Skolläkaren och skolsköterskan har en stark sekretess och får inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller de närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får elevhälsans medicinska insats ändå lämna uppgiften till resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten.

Olika uppgifter har olika starkt sekretesskydd. Stark sekretess gäller för uppgifter om en elevs hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inom hela elevhälsan; den medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatsen.

Om vårdnadshavaren, eller myndig elev, samtycker kan även sekretessbelagda handlingar lämnas ut.

För särskild elevstödjande verksamhet i övrigt, (när annan personal ger stöd till eleven) gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften.
(Källa: Vägledning för elevhälsan; Skolverket och Socialstyrelsen)

Samverkan –  samarbete

Syftet med en samlad elevhälsa enligt skollagen är att arbetet ska resultera i en god lärmiljö för eleven. För att möjliggöra detta behöver elevhälsan och lärare samverka.

Skolan har också till uppgift att förbereda eleven på arbetslivet, här är ett samarbete med studie- och yrkesvägledning viktigt.

Samarbete med vårdnadshavare

Förskola, skola och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för  att skapa de bästa förutsättningarna för barnets/elevens lärande och utveckling. Grunden i samarbetet är att skapa en tillitsfull relation.

Extern samverkan

Ibland är situationen sådan att det handlar om flera delar av barnets/elevens livssituation än den del som berör förskolan/skolan. Det kräver ofta fler kompetenser än vad förskolan/skolan kan erbjuda, och då är det viktigt att det finns ett nära och fungerande samarbete med andra som är till stöd för barns och ungas utveckling.

Exempel på sådana kompetenser finns hos Socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barnhälsovården, Ungdomsmottagningen, Logopedmottagningen och Tandvården.

Remiss

Det är endast elevhälsans professioner som har möjlighet att skicka remiss vidare till hälso- och sjukvården om det handlar om skolrelaterade problem, ett barns utveckling eller ett barns behov av vård.  Det är en individuell bedömning från fall till fall om en remiss är befogad. Det finns enligt skollagen inga krav på diagnos för att en elev ska få det stöd som den har rätt till för att nå målen.

Remiss till logopedmottagning

Remiss till logopedmottagningen ställs av skolsköterska på respektive skola. Skolan kan, inför att eventuell remiss ställs, bjuda in representant från Språkteamet i syfte att föra dialog kring analys av aktuell elevs resultat på den screening/bedömning som gjorts (av specialpedagog/speciallärare).

SIP – Samordnad Individuell plan

Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en skyldighet att ta initiativ till samordnad individuell plan om de ser att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt hjälp och stöd. Det kan till exempel vara:

  • när ett barn behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser samtidigt såsom förskolan, skolan, socialtjänsten, LSS-verksamheten och barn- och ungdomspsykiatrin
  • när barnets vårdnadshavare lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter
  • när ett barn inte går i skolan

Förutom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan till exempel förskolan, skolan och polisen vara med i planeringen.

Vill du veta mer?

Anmälningsplikt vid misstanke att barn far illa

Alla som arbetar i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola har ett personligt ansvar att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Denna skyldighet kvarstår även om information om oron lämnas till annan såsom kurator, rektor eller kollega. Kurator eller skolsköterska kan vara ett stöd i att formulera anmälan samt även i fortsatt kontakt med socialtjänsten. Rektor/förskolechef har ansvaret för barnen i sin förskola/skola och ska alltid informeras om att anmälan görs.

Förskolan/skolan informerar vårdnadshavarna om att anmälan görs. Vid misstanke om sexuella övergrepp eller fysisk misshandel kontaktas socialtjänsten utan att vårdnadshavare informeras. Vid tveksamhet kan socialtjänstens mottagning konsulteras.

Som tjänsteman kan man inte vara anonym. Om anmälan sker per telefon ska den bekräftas skriftligt efteråt. All personal är skyldig att lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning.

En film om när och hur vi ska göra en orosanmälan (28:03)

Placerade barns skolgång

Barn och unga i samhällsvård (familjehemsvård, HVB) har samma rätt till skolgång som andra barn. Vägledningmodellen SAMS är ett verktyg för skolor att säkerställa en fungerande samverkan för elevernas bästa.

Forskning visar att placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Många underpresterar dessutom i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är en lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barnets utveckling.

Målet är att förbättra situationen för de placerade barnen. Det är viktigt att samverkan mellan socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården fungerar bra.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld handlar om alla barns rätt att få vara barn och att alla barn och unga ska få tillgång till sina grundläggande rättigheter, tillgång till kroppslig integritet, möjligheten att få forma och påverka sitt liv, bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion, rätten att leva med vem de vill och rätten till ett liv fritt från våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet stå föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängig flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkande i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också homo-och bisexuella av båda könen samt transpersoner.
Utdrag ur Regeringens skrivelse 2007/08:39

I den nya läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2022 är kunskapsområdet som tidigare hette sex- och samlevnad stärkt och har bytt namn till sexualitet, samtycke och relationer vilket även innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. I den nya läroplanen beskrivs skolans ansvar gällande hedersrelaterat våld och förtryck som ett arbete som ska ske parallellt och på flera nivåer. Skolans uppdrag är bland annat att nå alla elever genom utbildning, ha dialog med alla föräldrar, verka för varje elevs personliga utveckling, upptäcka utsatthet hos elever och agera vid oro eller kännedom. Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med freezone ( en partipolitiskt och religiös obunden organisation för alla ungas rätt till ett liv i frihet) utvecklat stödmaterial för det främjande och förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att läsa mer klicka här.

I Sverige har regeringen tagit initiativ till omfattande insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som t ex barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. I handlingsplan 2007/08:39 fastslår regeringen att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är oacceptabelt och att strävan är att våldet ska upphöra. I proposition 2013/14:208 betonar regeringen att tvångsäktenskap och barnäktenskap inte kan tolereras. Regeringen lyfter fram att det står klart att äktenskap mot den egna viljan är ett problem i Sverige och att det ur de drabbades perspektiv handlar om allvarliga kränkningar och stora ingrepp i den personliga integriteten och friheten.

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck på socialstyrelsen.se.

Könsstympning

I regeringens proposition 1998/99:70 konstateras att könsstympning inte endast är ett brott mot rätten till kroppslig integritet utan också utgör ett förnekande av kvinnans rätt till självständighet.

Att det skulle finnas en särskild mödomshinna är en myt som handlar om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet. Det är inte möjligt att medicinskt fastställa om en kvinna har haft samlag och att utföra oskuldskontroller är inte förenligt med svensk lag. Detta gäller oavsett om flickan eller kvinnan önskar genomgå en sådan undersökning eller om den utförs mot hennes vilja (Socialstyrelsen).

Åldern då ingreppet utförs kan variera men vanligast är 4-14 år. I vissa geografiska områden kan det ske redan i spädbarnsåldern. Vilken typ av ingrepp, vem som utför det samt anledningen till att det görs varierar mellan olika länder. Det kan även se olika ut inom samma land.

Socialstyrelsen har uppskattat att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha blivit utsatta för könsstympning varav 7000 beräknas vara under 18 år. Enligt samma kartläggning beräknades 19 000 flickor vara i risk för att utsättas för könsstympning . Uppskattningen är dock grov och det kan röra sig om ett stort mörkertal. Antalet flickor som är bosatta i Sverige och som utsatts för könsstympning till exempel vid utlandsresor är okänt.

 

Läs informationsblad om könsstympningspass och Information om könsstympning med info om att det är en olaglig handling i Sverige som finns på flera olika språk.

Vad säger lagen?

Enligt skollagen skall utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom exempelvis alla människors lika värde och jämställdhet.

Barnkonventionen slår fast att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla handlingar som rör barn även oavsett barnets ålder och mognad. Barn skall skyddas mot alla former av fysisk eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, vilket även innefattar sexuella övergrepp. Alla barn har rätt till utbildning. Barnets utbildning skall syfta till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk.

Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Anmälan sker vid misstanke om att barn far illa.

I lagen finns ett förbud mot könsstympning (1982:316). Där framgår att ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407). Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i lägst två och högst sex år.

Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft, vilket innebär att det både är straffbart att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat i och med den nya lagstiftningen, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande (Justitiedepartementet, 2014; Prop. 2013/14:208).

Det är olagligt att förbereda och att underlåta att berätta om man vet att ett barn kommer att utsättas för könsstympning.

Främjande arbete i förskola och skola

För att synliggöra det främjande och förebyggande är det viktigt att både förskola och skolan:

  • Aktivt arbetar för att påverka alla barns/elevers attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättigheter.
  • Ger tydlig information och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter som ett verktyg för att motverka förtryck och brott som sker i hederns namn.
  • Ger alla barn/elever konkret information om rätten att bestämma över sina liv samt om samhällets stöd i olika former.
  • Se till att barnkonventionen blir kopplad till barnens/elevernas verklighet och vara tydlig med att informera var man kan söka hjälp utanför förskolans/skolans arena om man har problem, t.ex. myndigheter, frivilligorganisationer samt hjälptelefoner och chattar för barn och ungdomar.
  • Tydligt visar på individens rätt till sin sexualitet och val av partner oavsett sexuell läggning. Idag finns det stödtelefoner som arbetar enbart med denna fråga. Det är viktigt att alla elever i skolan får information om dessa.
  • Samverkar med andra verksamheter och föreningar i det förebyggande arbetet.
  • Stärker barns/elevers självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter

Förebyggande arbete inom barnhälsovården

Barnhälsovården träffar i stort sett alla barn mellan 0 och 6 år och har därmed en unik möjlighet att förebygga och identifiera övergrepp som könsstympning av flickor. Målsättningen med det förebyggande arbetet ska vara att barn och unga inte utsätts för könsstympning samt att tillgodose de utsattas rätt till adekvat stöd och vård.

Läs mer i rikshandboken för barnhälsovård.

Förebyggande arbete – att upptäcka

Elever och barn som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Förskole/skolpersonal kan vara uppmärksam på flera olika varningstecken på att barnet/eleven har det svårt. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ligga bakom varningstecken men det kan även handla om andra förhållanden i barnets/ elevens liv.

Några viktiga observationspunkter för att upptäcka elever utsatta för hedersförtryck:
  • Bevakning av syskon eller andra familjemedlemmar
  • Olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang
  • Olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan
  • Rigid kontroll av fritiden, exempelvis att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan
  • Få eller inga kamratkontakter utanför skolan
  • Önskemål hemifrån om undantag från viss undervisning, till exempel musik, gymnastik, sex- och samlevnad
  • Kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk och illamående
  • Återkommande frånvaro och skolk
  • Koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat
  • Depression och självmordstankar
  • Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet
  • Avsaknad av vuxna stödpersoner utanför familjen
  • Vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med skolan och vårdnadshavare som motsätter sig stödinsatser från skolans sida
  • Oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell eller transperson
  • Oro över att föras ut ur landet under lov eller utlandssemester och bli bortgift
  • Eleven rymmer hemifrån
  • Konkreta planer på äktenskap mot elevens vilja
  • Synliga skador av våld
  • Uppvisade symtom som kan vara en konsekvens av att flickan är könsstympad.
  • Önskan om att ”återställa” sin ”mödomshinna” eller slidkrans eller tvingas till ”oskuldskontroll” för att söka oskuldsintyg eller oskuldsoperation.
Användbara frågor att ställa vid misstanke om hedersrelaterat våld:
    • Vad är det du vill göra som du inte får göra?
    • Vad är det du måste göra som du inte vill göra?
    • Vad blir konsekvenserna om du bryter mot reglerna ?

Elevhälsans medicinska insats har en viktig roll i att upptäcka. Därför berörs frågan om könsstympning/omskärelse i vårdnadshavares hälsouppgifter.

Samtalsstöd i syfte att upptäcka finns att använda när eleverna besöker skolsköterskan.

Identifiera barn i risk i barnhälsovården

Barnhälsovården ska arbeta riktat med barn och familjer som kommer från länder där könsstympning förekommer samt identifiera flickor som riskerar att utsättas eller som redan har blivit utsatta för könsstympning.

Flickor i riskgrupp

  • Familj har bakgrund från ett land där könsstympning förekommer.
  • Mamma eller syskon är utsatta för könsstympning.
  • Vårdnadshavare är positiva eller ambivalenta till ingreppet.

Tecken på att flickan är i risk att utsättas

  • Flickan/familjen berättar att hon/de ska resa utomlands.
  • Flickan/familjen berättar att flickan ska firas på något sätt.

Åtgärdande arbete – vid oro

Orosanmälan

Vid misstanke om hedersrelaterat förtryck och våld kan skolpersonal vända sig till elevhälsan på sin skola för vidare vägledning och eventuella åtgärder.

Om skolan är akut orolig för att eleven far illa på grund av hedersrelaterad problematik, ska skolan inte kontakta vårdnadshavarna då detta kan förvärra situationen för eleven. Då behöver skolan kontakta socialtjänsten omgående. Socialtjänsten har en mottagningstelefon som man kan vända sig till vid misstanke om hedersrelaterat förtryck och det är viktigt att vid kontakt med socialtjänsten vara tydlig med att oron rör hedersrelaterad problematik. Följ kommunens riktlinjer kring orosanmälan.

Kontaktlista

  • Socialtjänstens mottagningstelefon Svedala kommun: 040 – 620 80 00. Be att bli kopplad till socialtjänstens mottagningsenhet.
  • Nationella stödtelefonen för frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck: 010 – 223 57 60, bemannad helgfria vardagar måndag – fredag 09.00 – 16.00. Tänk på att avidentifiera ärendet. Uppge inte namn eller personnummer för den person ditt ärende gäller.
  • Social jour syd: 112. Be att hänvisas till ”social jour syd”. Kontaktas efter kl 18.00
  • Polisen: 114 14
  • Resursteam Heder Skåne: 0704-81 59 17

Vill du veta mer

Mer information och material finns att tillgå på följande länkar:

Lagtexter

  • Barnkonventionen, artikel 3, 12, 19, 28-29
  • Socialtjänstlagen, 14 kap, 1 §
  • 1 kap, 5 § skollagen

Prioriterade områden hos barn- och elevhälsan i Svedala kommun

Alla förskolor och skolor ska ha ett kvalitetsarbete där olika utvecklingsområde prioriteras och följs upp utifrån förskolans och skolans behov.

Att utveckla en tillgänglig lärmiljö på olika sätt, att synliggöra vårdnadshavares betydelse samt att öka elevernas kunskap om hur nätet påverkar vår hälsa är sedan flera år tillbaka en del av  Barn- och elevhälsans övergripande utvecklingsarbete.

Tillgänglig lärmiljö – personal

Som ett led i Svedalas arbete med att alla ska lyckas ska vi utveckla goda lärmiljöer. Alla barn och elever ska ges möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i förskolan och skolan och utvecklas så långt som möjligt utifrån målen för utbildningen.

”Skollagen slår fast att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Genom att göra lärmiljön tillgänglig, skapa förutsättningar för alla elever att vara delaktiga och ett inkluderande arbetssätt där olikheter tillåts vara en tillgång, skapas förutsättningar för likvärdig utbildning.”
(Källa: SPSM.se)

Barn- och elevhälsan i Svedala erbjuder workshops och kompetenshöjande insatser till personal i  skolan. Workshops kan erbjudas digitalt, på Navet eller på respektive skola.

I Kunskapsbanken just nu finns följande tema:

  • ABC föräldrastöd
  • Att leda till lärande
  • Begåvning och IF
  • Språkligt arbete i F-klass
  • Flerspråkighet
  • HBTQIA
  • Lågaffektivt bemötande
  • Inlärning och förhållningssätt
  • Kriser
  • Collaborative Problem Solving (CPS) – Ross Greene
  • Mående och stress hos våra elever
  • NPF och språk
  • Relationers betydelse
  • Ordförrådets betydelse
  • Tecken som alternativ och kompletterade kommunikation – TAKK
  • Läsförståelse – inte en enskild förmåga
  • Språklig sårbarhet

Nya tema tillkommer hela tiden beroende på skolors behov.

Att växa tillsammans – föräldrar

En god relation och ett gott samarbete med hemmet är viktigt för eleven ska lyckas i skolan.

Barn- och elevhälsan vill vara ett stöd till föräldrar i deras viktiga roll att få eleverna att utvecklas och må bra i skolan. Därför medverkar  elevhälsan på föräldramöte i F-klass, åk 4 och 7 med presentation av uppdrag och information kring barns utveckling.

ABC föräldraträffar erbjuds via Svedala kommuns hemsida varje termin.

Nätsmart – elever

Forskning visar på samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en viktig skyddsfaktor.

Barn- och elevhälsan genomför tillsammans med lärare ett antal lektioner i Nätsmart i årskurs 2, 4 och 7. Lektionerna innehåller samtal och övningar kring rörelse, kost, relationer, nätvanor mm.

Förklaring och definitioner av begrepp

Barnets perspektiv: Barnets perspektiv är varje barns syn på sitt eget liv och sin omvärld. Det är baserat på barnets ålder, mognad, erfarenheter, tradition, kultur och nuläge. Barnets perspektiv kan därför förändras under barnets uppväxt. Barnets perspektiv kommer fram först när barnet själv får berätta – den vuxne måste därför säkerställa att barnets perspektiv beaktas genom att fråga och lyssna till barnet.
(Källa: Barnombudsmannen)

Barnperspektiv: Barnperspektiv är den enskilda vuxnes syn på barnet, på barndom och barndomens villkor. Vi bygger vårt perspektiv på våra egna erfarenheter från vår barndom, hur våra barn har det och hur vi ser barn runtomkring oss. Även faktorer som tradition och kultur finns med i den vuxnes barnperspektiv. Vi kan också prata om samhällets barnperspektiv. Med detta menar vi det generella barnperspektivet i samhället som speglas till exempel genom lagstiftning, allmänna råd, föreskrifter, normer och attityder.
(Källa: Barnombudsmannen)

Barnrättsperspektiv: Att anlägga ett Barnrättsperspektiv i frågor som berör barn innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt. Detta innebär att se frågan utifrån alla de rättigheter varje barn har i konventionen och hur dessa har tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. Alla rättigheter är inte relevanta i alla frågor som berör barn, men för att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska minst barnkonventionens fyra grundprinciper genomsyra frågan.
(Källa: Barnombudsmannen)

Delaktighet: en elevs delaktighet i skolans alla sammanhang utgörs av samspelet mellan det individuella förutsättningarna och lärmiljön. Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsa: en god elevhälsa skapas av de vuxna i skolan och genom deras förhållande till varandra liksom av hur lärare och annan skolpersonal bemöter eleverna och hur eleverna bemöter varandra och sina lärare. Begreppet elevhälsa står här för samspelet mellan hälsa och lärande, d.v.s. att elever som mår bra lär sig och att elever som lär sig mår bra.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsan: elevhälsan ska enligt Skollagen ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan som team behöver definieras på varje skola.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsokompetens: för att komma åt ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver skolans ledning och personal kritiskt granska och analysera sin egen verksamhet. Skolor har olika förutsättningar och utmaningar. Därför behöver varje skola utforska och utveckla sin skolas elevhälsokompetens. Att höja skolans elevhälsokompetens står för en process där alla behöver involveras i arbetet att systematiskt utveckla skolans förmåga att möta elevers olika och specifika behov.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionsförmåga: funktionsförmåga hör i hög grad ihop med människans välmående. Den kan definieras utifrån nivån på de resurser en individ har.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionshinder: ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på sådana begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet samt bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionsnedsättning: en funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller ett annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan vara bestående eller övergående.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Förebyggande arbete: förebyggande arbete innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problematik, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Det förebyggande arbetet utgår från ett patogent perspektiv (att det finns risk för sjukdom).
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Hälsofrämjande/främjande arbete: hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent förhållningssätt i syfte att främja alla elevernas hälsa, lärande och utveckling.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Kompetens: kompetens är ett verktyg för att lösa problem. Den utvecklas och förändras av att användas. Det som anses som kompetens varierar mellan olika områden och över tid. Det som räknas som kompetens idag är inte det samma som igår eller imorgon.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Likvärdighet: undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Salutogent förhållningssätt: ett förhållningssätt som utgår ifrån teorier och begrepp som fokuserar på resurser och hälsa. Fokus flyttas från det som inte fungerar till det som fungerar.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Systematiskt elevhälsoarbete: systematiskt elevhälsoarbete är en arbetsprocess kring hälsa och lärande som gör kvalitet och likvärdighet synligt i arbetet att utveckla tillgängliga lärmiljöer där alla på skolan görs delaktiga.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Tillgänglighet: tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Åtgärdande arbete: åtgärdande arbete innebär att hantera mer akuta problem och situationer som uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Barn- elevhälsoguiden reviderades 2023-08-08

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala