Scroll To Top

Bedömning och betyg utifrån Lgr11 – den 17 november 2014

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.
Skolverket

Syfte

Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11.

Program

8.30 Inledning och information om dagen

9.00 Kaffe och frukt

9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?”

10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?”

12:00 Lunch

13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning”

15.00 Kaffe och kaka

15.15 Skolkonferens

 

Förberedelse inför konferensen

Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! (16:38), en film av Pedagog Värmland, för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till.

 

 

När vet vi att en elev kan?

Uppgift 1 (9.15-10)

Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma

Hej

Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Den stora frågan berör när och vilken bedömning vi bör luta oss mest emot. Ämnet gällde svenska men kan egentligen appliceras på alla ämnen.

En klass arbetar med att skriva en text, läraren låter eleverna göra kamratbedömning på varandras texter, samt ger själv feedback på hur texten kan förbättras. Texterna blir bättre och bättre och till slut riktigt bra! Är det då riktigt att bedöma detta som elevens kunskaper? Eller ser vi hela denna process som träning och utveckling?

Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg!

En annan lärare ser ovan nämnda scenario som träning och väljer att efter genomförd undervisning ge en ny uppgift där de ska applicera sina kunskaper de tillägnat sig av undervisningen. Eleverna skriver sedan en ny text där de inte får feedback under arbetets gång. Den text bedöms sedan och resultatet blir självklart lägre än i scenariot ovan.

Vilket sätt tycker ni är det rätta?
För gör vi olika här, kommer betygssättningen skilja sig väldigt mkt mellan lärare, skolor och kommuner.

Jag vet en lärare som arbetar på detta sätt och bedömer elevers arbeten efter att feedbackat dem på vägen. Resultaten för skolan blev att ca 6% av eleverna nådde betyg A på NP. Men när betygen sattes fick hela 30% av eleverna på skolan betyg A i ämnet…

Vad säger ni där ute?

Johan Johnsson, lärare i idrott och hälsa samt so-ämnen på Funkaboskolan i Kalmar

publicerat i FB-gruppen – Bedömning för lärande, 15 oktober 2014

Att diskutera

  • Vilken kunskap får vi om elevens förmåga genom att bedöma slutprodukten och vilken kunskap får vi genom att bedöma processen?
  • Hur kan vi använda den kunskap som vi får genom att bedöma under processen?
  • Hur kan vi hantera dilemmat?
  • När vet man att en elev kan eller inte kan? När kan vi säga att vi vet att en elev kan eller inte kan?
  • Vilka förmågor/kunskapskrav är lättare och vilka är svårare att få syn på i undervisningen?

 

Bedömning – Vad gäller?

Uppgift 2 (10-12)

Titta på filmen - betygssättning - vad gäller

Här fokuseras grundprinciperna vad gäller betygssättning och det pratas bland annat om progression, undantags-bestämmelser, blockbetyg och att vi inte sätter betyg på elever

Vad gäller?

Bedömningskultur – likvärdig bedömning

I filmen får vi höra att det är förmågan så som den uttrycks i kunskapskraven som ska stå i fokus när vi gör nulägesbedömningar och sätter betyg. Anna Karlefjärd lyfter fram det faktum att alla betygssteg går att använda alla terminer. Hur ser det ut i era bedömningar? Används hela skalan? Är det förmågorna i syftet eller är det det centrala innehållet som oftast avgör elevernas betyg?

Vilka andra ”tysta” principer än de som Skolverket presenterar styr bedömning och betygssättning hos oss?

Exempel:

  • Försiktighetsprincip, att man håller tillbaka bedömningar för att inte riskera sänka elevers betyg senare.
  • Progressionstänkande, att man tycker att det ska synas i bedömningar och betyg att eleven utvecklas och blir bättre kunskapsmässigt.
  • Prognostänkande, att man väger in hur man tror att det kan tänkas gå för eleven, vilket riskerar att ge en missvisande nulägesbeskrivning.
  • Motivationstänkande, att man väljer att använda betyg som ett verktyg för att motivera elever, antingen genom att hålla tillbaka eller genom att belöna.
  • Betygsinflation, att eleverna på grund av höga förväntningar på förbättrade resultat, får ett högre betyg, som inte motsvaras av godare kunskaper.

Hur kan vi arbeta för en likvärdig bedömning i Svedala kommun som endast utgår ifrån Skolverkets principer?

Nulägesbedömning och betygssättning – ett signalsystem

”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling”
– Allmänna råd om planering och genomförande, s.25.

Nulägesbedömningar och betyg fungerar som ett signalsystem för elever, vårdnadshavare och för skolan. Vilka signaler sänder vi med våra nulägesbedömningar/vår betygssättning till elever, vårdnadshavare och till kollegor och rektorer, och vilken effekt får detta?

Hur kan nulägesbedömningar och betyg användas gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor, skolledare, för att stödja elevernas kunskapsutveckling?  

 Avslutande frågor

Vad i filmen var nytt eller annorlunda än hur vi uppfattat bedömning/betygsättning tidigare?

Vad behöver vi vara överens om 1-9 när det gäller de principer som presenteras i filmen?

Vad behöver vi vara överens om för att de signaler som vi sänder ska få avsedd effekt?

 

 

Planera för bedömning

Uppgift 3 (13-15)

Titta på filmen - Hur blir bedömningar till betyg?

Här pratar Anna Karlefjärd bland annat om vad till övervägande del betyder i praktiken och att det inte alltid räcker med att okulärt beakta en elevs kunskapskravsprofil.

Hur sammanväver du bedömningar till ett betyg

Kunskapskrav, progression och underlag för bedömning

Underlag för bedömning

I filmen får vi höra att bedömning och betygssättningen (terminbetyg) endast ska göras utifrån de delar av kunskapskraven som behandlats i undervisningen och ju mer tid vi ägnat åt något desto större tyngd bör det få i betygssättningen och tvärtom.

  • Vad betyder, ”För ett A måste alla delar av kunskapskraven för A vara uppfyllda?” och vad betyder det inte?
  • Vilka konsekvenser får principerna för terminsbetyg på ”till övervägande del” då endast det som behandlats i undervisningen ska bedömas?

Diskutera 

  • Hur väger vi olika bedömningsunderlag mot varandra?
  • Hur väger vi olika kunskapskrav mot varandra?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett bedömningsunderlag för ett arbete som pågått under 8 veckor mot ett som pågått i 2 veckor?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett färskt bedömningsunderlag och hur bör vi förhålla oss till underlag som ligger längre bak i tiden?
  • Vilka kunskapskrav behöver vi titta på regelbundet och löpande och vilka kan vi följa upp vid enstaka tillfällen?

Vilka konsekvenser får detta på hur vi bör göra nulägesbedömningar och på hur vi bör sätta betyg?

Progressionen i kunskapskraven

Samma kunskapskrav ska användas i årskurs 1 till 3, i årskurs 4 till 6 och i årskurs 7 till 9. Ändå är det en skillnad i kraven t.ex. i årskurs 4 jämfört med årskurs 6 då komplexiteten i undervisningens innehåll ökar. Anna Karlefjärd uttrycker det som att:

”Alla betygssteg går att använda alla terminer. Eleven i exemplet fick till exempel A vid jul, och självklart kan man få A vid jul. Det är ju också så att man ska tänka att det är progression i de här värdeorden, så när vi sätter A i betyg vid jul, så gör vi det utifrån det som vi arbetat med fram till jul sedan så arbetar vi med fler saker under våren och då kräver vi kanske lite mer av det där som ska vara nyanserat och välutvecklat för att få A på våren”

Denna progression överlåter Skolverket till professionen att avgöra, men hur kan vi göra för att garantera en likvärdig bedömning där alla betygssteg används alla terminer?

Hur kan vi arbeta med bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravens progressionsuttryck?

 

Bedömning och betygsättning börjar i planeringen

Bedömningen ska vara systematisk, förankrad i bevis och allsidig. Hur kan vi tillsammans skapa ett stöd för ämnet som hjälper oss att skapa systematik, allsidighet som gynnar elevernas måluppfyllelse?

Med Lgr11 tillkom ett centralt innehåll till våra kursplaner. Hur har vårt förhållningssätt till det centrala innehållet påverkat elevernas möjlighet till att utveckla de förmågor som beskrivs i kursplanerna och vilka konsekvenser har det centrala innehållet fått för hur vi lägger upp undervisningen?

Vad menar Anna Karlefjärd när hon säger att ”betygssättningen börjar i planeringen? Vilka hinder har vi själva byggt upp genom att planera undervisningen som vi gör? Hur kan vi planera undervisningen under läsåret på lång- och kort sikt så att eleven utvecklas så långt som möjligt?

Sammanväga bedömningar

Strategisk planering utifrån kursplanen

  • Hur kan vi systematisera vår bedömning?
  • Centralt innehåll kan behandlas ytligt eller på djupet, en gång eller återkommande. När kan vi säga att  ett innehåll är behandlat – efter fem minuter, efter flera veckor? När vet vi att ett innehåll är behandlat?
  • Hur gör ni med det centrala innehållet idag och vad ligger bakom dessa val? Hur kan vi planera så att det centrala innehållet inte blir ett hinder för vår bedömning och istället används för att ge eleverna möjligheter att utvecklas så långt som möjligt?
  • Vilka kunskapskrav är lätta respektive svåra att bedöma? Hur planerar vi så att de svårbedömda kraven inte blir ett hinder för måluppfyllelse?
  • Hur kan vi använda allsidiga bedömningssituationer för att få syn på elevernas kunskaper – återkommande och på olika sätt och hur kan vi använda och dokumentera information från informella respektive formella bedömningar?
Avslutande frågor

Vad i filmen var nytt eller annorlunda än hur vi uppfattat bedömning/betygsättning tidigare?

Vad har vi kommit fram till för slutsatser gällande en långsiktig, systematisk, allsidig planering  av bedömning i ämnet som gynnar elevernas måluppfyllelse?

 

Skolkonferens

Vad har vi lärt oss och hur går vi vidare? (15.15-16.30)

  • Vad är nytt eller annorlunda än hur vi uppfattat bedömning/ betygssättning tidigare?
  • Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs vi inför i vår undervisning? Hur hanterar vi dessa?
  • Hur kan vi öka elevernas möjligheter och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse?
  • Vad behöver vi förklara för vårdnadshavare?
  • Hur försäkrar vi oss om att de bedömningar vi gör av elevernas kunskaper är så rättvisa och likvärdiga som möjligt?
Diskutera vår bedömningspraktik

I vilken omfattning

  • präglas kulturen på skolan av en tro på att alla eleverna kan uppfylla alla delar av kunskapskraven?
  • har vi en praktik som säkrar att alla elever, oavsett lärare, vet vad de ska lära?
  • diskuterar vi hur lärares bedömningspraktik kan hjälpa eleverna att uppfylla alla delar av kunskapskraven?
  • får både elever och lärare återkoppling på sitt lärande och sin praktik som motiverar dem att utvecklas?
  • är eleverna delaktiga i bedömningsarbetet?
  • diskuterar jag och mina kolleger vad som kännetecknar goda och konstruktiva frågor och uppgifter?
  • använder skolan resultat från prov och undersökningar systematiskt för att få information om på vilka områden skolan kan förbättra sig?
  • uppmuntras lärare vid vår skola till att värdera egen undervisning, egen utveckling och kompetens?

Ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter

Sammanfatta slutsatser

– Vad vet vi nu?
– Vad har blivit tydligare?
– Vad behöver vi arbeta vidare med?

 

Läs vidare

Share Button

3 reaktion på “Bedömning och betyg utifrån Lgr11 – den 17 november 2014”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala