Tänk dig när du kommer hem efter en arbetsdag och möter din partner vid dörren och det första hen säger är: “Oj, vad du ser sliten ut! Hur mår du egentligen?”.
Tänk dig istället att du kommer hem och din partner säger: “Vad mysigt att du kommer nu! Jag har saknat dig idag!”.
Vilken situation känns bäst tror du? Det är rätt självklart men med våra barn och elever gör vi tyvärr alltför ofta det första alternativet; uppmärksammar något negativt.
Att arbeta med ett salutogent perspektiv, det vill säga fokusera på det som fungerar istället för det som inte fungerar, är både mer effektivt och mer positivt för alla inblandade och ändå är det svårt. Det går emot en del av vår natur att inte uppmärksamma och benämna det som inte fungerar. Det är mycket lättare att se strumporna som hamnat utanför tvättkorgen än resten av kläderna som faktiskt hamnat i tvättkorgen. Detta gör att vi hela tiden behöver påminnas.
Ett barn föds. Barnet kan inte själv hålla sig varmt, få i sig föda, hålla sig tryggt, reglera sina känslor eller förflytta sig. Barnet är utelämnat till att vuxna tar hand om dem och tillgodoser deras behov. Enligt anknytningsteorin som formulerades av John Bowlby under 1950-talet är barnet utrustat med ett särskilt beteendesystem, ett anknytningssystem, som gör att barnet kan signalera sina behov till omsorgspersoner som i sin tur är utrustade med ett omsorgssystem som gör att vi vuxna svarar på barnets signaler. Fortsätt läsa Anknytning→
“Hur kan vi förstå relationer och vad de har för påverkan på oss?… Relationer är så mycket mer än bara en interaktion eller ett utbyte, det är vårt sätt att förstå omvärlden och därigenom oss själva.” (M. Thaning, 2016)
Relationer och människan går hand i hand, det finns inte en människa utan en relation. Relationer skapas i möte med andra och kan vara allt från tillfälliga kontakter till mer långvariga relationer. En god relation präglas bland annat av utbyte, ömsesidighet och respekt. Varje möte och varje samtal med en ny individ kräver nyfikenhet och ett aktivt lyssnande. Att genom kroppsspråk, ögonkontakt och uttryck visa intresse för vad just den eleven vill berätta eller ha hjälp med samt att se eleven i sin helhet.
Begåvning, intelligens, inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, intellektuell förmåga och IQ. Listan kan göras lång på begrepp vi i vardagen använder när vi ska beskriva de mentala färdigheter som krävs för att vi ska lyckas i skolan och i yrkeslivet. Trots att begåvning är ett begrepp som är svårt att definiera och avgränsa har vi alla någon slags uppfattning om vad det innebär. Begåvning kan kännas laddat att prata om och det kan upplevas som tabu att säga att vissa människor är mer begåvade än andra. Men vad är det egentligen man menar när man säger att någon är begåvad eller intelligent?
Från och med höstterminen 2020 startade Svedala kommun grundsärskola med inriktning ämnen. De elever som mottas i grundsärskola har bedömts inte kunna nå grundskolans kunskapskrav på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning, IF. Intellektuell funktionsnedsättning benämns ibland, i formella dokument, fortfarande för utvecklingsstörning. Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning och hur ser relationen mellan generell begåvning och språklig förmåga ut?
