Kategoriarkiv: Lärmodul

Läs- & skrivportalen

Nu är Läs- och skrivportalen till Läslyftets utprövningsomgång tillgänglig.

Läslyftet är en fortbildning för lärare. Syftet är att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka kvaliteten i undervisningen.

Fortbildningen är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande där lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare.

Läs- och skrivportalen

los

Lärmodul för att “Implementera kommunens värdeord”

Nu när värdeorden är framtagna är det dags att förankra dem i er verksamhet. Hur ska ni få värdeorden att bli levande och vara till nytta för er verksamhet?

I Svedala kommun har vi under ett halvår arbetat med vår gemensamma inriktning. Målet har varit att ta fram 3–4 ord som ska vara vägledande för oss. Orden ska kunna användas för att beskriva vad vi i Svedala kommun står för och vad vi kan erbjuda. Orden ska också vara vägledande när vi styr och utvecklar vår verksamhet. Alla våra verksamheter får härmed en gemensam grund att stå på. Samtliga medarbetare har haft möjlighet att tycka till om vilka värdeord som Svedala kommun ska stå för genom en enkät som skickades ut våren 2013.

Klicka på bilden för att öppna lärmodulen.

Värdeorden

Språklig sårbarhet

Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.

Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.

Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.

Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning:

  • försenad/långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårförståelig även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse
  • påverkan på socialt samspel

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).

Flerspråkighet
Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.

Moment A - individuell förberedelse

Språklig sårbarhet/språkstörning:

Titta på filmklippet:
Språklig sårbarhet

Läs mer:
Språkstörning på SPSM. spsm.se

Flerspråkighet:

Titta på filmklippet:
Språkstörning och flerspråkighet – urskola.se

Läs mer:
Språkstörning och flerspråkighet – afasi.se

 

Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmerna:
Adapting your language
Practical Strategies

Diskussion

  • Vilka barn/elever har du i din undervisning som upplevs språkligt sårbara eller  har språkstörning?
  • Har du flerspråkiga barn/elever i din verksamhet?
  • Vilka språkliga hinder möter barnen/eleverna?
  • Identifiera situationer i förskola/skola som kan vara bekymmersamma för barn/elever med språklig sårbarhet.
  • Vilka metoder och alternativa verktyg har du erfarenhet av i det dagliga arbetet?
  • Hur kan vi skapa möjligheter för barn/elever med språklig sårbarhet?

Planera

Planera en aktivitet i din verksamhet med syfte att göra undervisningen mer språkligt tillgänglig för dina barn/elever med språklig sårbarhet.

Vägledande frågor:

  • Hur använder jag barnens/elevernas förförståelse vid introduktionen?
  • Hur kan jag få fram det viktigaste?
  • Kan jag sålla/ förtydliga informationen som ges?
  • Kan jag använda mer visuellt stöd?
  • Vilka ord och begrepp blir viktiga att tydliggöra?
  • Vad behöver jag tänka på i min egna kommunikation som pedagog?
Moment C - aktivitet

Genomför den planerade aktiviteten och utvärdera hur det blev utifrån de vägledande frågorna som finns i moment B.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera

  • På vilket sätt bidrog  de vägledande frågorna till att undervisningen kunde göras mer tillgänglig för barnen/eleverna?
  • På vilket sätt bidrog frågorna till de effekter som ni såg?
  • Ledde användandet av frågorna till andra positiva eller negativa effekter? Hur kan dessa förstärkas respektive förhindras?
  • Vilka möjligheter och begränsningar ser ni med de vägledande frågorna i er undervisning?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna som aktiviteten gav och gör en kort sammanfattning.

Hur går vi vidare?  Hur ska det dagliga arbetet fortsätta utifrån lärmodulen?

Vill du veta mer…

Litteratur

  • Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A
  • Barn utvecklar sitt språk – Bjar, L., Liberg, C.                                     
  • Greppa Språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket
  • Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.
  • Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.
  • Låt språket bära – Johansson, B, Sandell Ring, A.
  • Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.
  • Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.
  • Språkinlärning hos barn – Håkansson, G.
  • Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.
  • Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.
  • Språkstörning – en pedagogisk utmaning – Carlberg Eriksson, E.
  • Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon – Nettelbladt et al
  • Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2, Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter – Nettelbladt, U., Salameh, E-K.
  • Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P
  • Svårigheter med social kommunikation – Frylmark, A.