Nu är Läs- och skrivportalen till Läslyftets utprövningsomgång tillgänglig.
Läslyftet är en fortbildning för lärare. Syftet är att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka kvaliteten i undervisningen.
Fortbildningen är verksamhetsnära och bygger på kollegialt lärande där lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare.
Nu när värdeorden är framtagna är det dags att förankra dem i er verksamhet. Hur ska ni få värdeorden att bli levande och vara till nytta för er verksamhet?
I Svedala kommun har vi under ett halvår arbetat med vår gemensamma inriktning. Målet har varit att ta fram 3–4 ord som ska vara vägledande för oss. Orden ska kunna användas för att beskriva vad vi i Svedala kommun står för och vad vi kan erbjuda. Orden ska också vara vägledande när vi styr och utvecklar vår verksamhet. Alla våra verksamheter får härmed en gemensam grund att stå på. Samtliga medarbetare har haft möjlighet att tycka till om vilka värdeord som Svedala kommun ska stå för genom en enkät som skickades ut våren 2013.
Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.
Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.
Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.
Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.
Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.
Vanliga konsekvenser vid språkstörning:
försenad/långsam språkutveckling
svårigheter att lära sig nya ord
svårförståelig även för närstående
begränsad språkanvändning
nedsatt språkförståelse
påverkan på socialt samspel
Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).
Flerspråkighet Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.