Ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. I diskussioner om skolans utveckling fokuserar vi vanligen målen för skolan och de pedagogiska medlen att nå dessa. Den här boken redovisar forskning om sex vanliga strategier för skolutveckling: organisatorisk förändring, nätverk, IT, lokala projekt, ledare och fortbildning. Författarna använder organisationsteori för att analysera förändringarnas orsaker, intentioner och möjligheterna att genomföra dessa. Utvecklingsinsatser baseras ofta på ett antal myter om hur organisationer fungerar vilket gör det svårare att förstå vad som sker eller inte sker vid olika utvecklingsinsatser.

Författarna vill att boken ska öppna ögonen för alltför slentrianartade uppfattningar om förändring och göra det möjligt att ifrågasätta, diskutera och utveckla det som vi ofta tar för givet om skolans utveckling. Genom ökad kunskap om vad som händer när vi försöker att förändra och utveckla, kan vi också styra och påverka utvecklingen på ett bättre sätt lokalt i en kommun eller i en enskild skola.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av organisationsförändring och särskilt till dem som är professionellt verksamma inom skolan: lärare, skolledare och skolchefer, beslutsfattare och andra som är intresserade av skolsektorns utveckling. Boken är lämplig som kurslitteratur på skolledar- och skolchefsutbildningar samt i lärarutbildningens senare del.

Bengt Persson och Elisabeth Persson inleder boken med att analysera bakgrunden till den här utvecklingen. Men bokens huvudsyfte är att visa på att det finns ljuspunkter som ger perspektiv åt den dystra bilden. I den lilla kommunen Essunga har man med hjälp av ett systematiskt och idogt förändringsarbete lyckats vända en negativ utveckling. På kort tid har man nått en tätposition bland landets kommuner när det gäller elevernas resultat på betyg och nationella prov. Genom ett inkluderande synsätt där särskilda undervisningsgrupper och nivågruppering lagts ner har allt fler elever getts möjlighet att lyckas.

Inkludering och måluppfyllelse vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskolan till gymnasiet samt till specialpedagoger, fritidspedagoger och rektorer. Den kan med behållning läsas även av andra med intresse av skolans utveckling.

Ett formativt förhållningssätt ger eleverna mer information om vad läraren ser i deras arbete och öppnar fler vägar att nå målen. Läraren får möjlighet att kontinuerligt utvärdera och utveckla sin undervisning och eleverna blir själva medvetna bedömare av kvalitet och arbetssätt och kan på så sätt ta ökat ansvar för sitt lärande. Dessutom blir vardagen i klassrummet roligare och mer kreativ när bedömningen integreras med undervisningen.

I boken beskrivs på ett tydligt och konkret sätt hur man kan planera, genomföra och utveckla sin undervisning med hjälp av ett formativt synsätt. Syftet med boken är att ge råg i ryggen åt den lärare som känner sig tyngd av blanketter och matriser och istället vill ägna sig åt lärandet tillsammans med eleverna.

Ur innehållet:

• Terminsstart: planera för ett nytt förhållnings- och arbetssätt
• Planera terminen och kursen
• De första lektionerna
• Lektionernas innehåll
• Informellt bedömningsunderlag
• Formellt bedömningsunderlag: planera och sätta igång en uppgift
• Återkoppling och uppföljning under arbetets gång
• Nationella prov
• Samla ihop underlag samt betygssamtal
• Utvärdera kursen, terminen eller läråret

Den samlade läroplanen innehåller fem delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
3. Förskoleklassen
4. Fritidshemmet
5. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav