Begreppen struktur, kultur och ledarskap bildar tillsammans ett skarpt verktyg i analysen av en skolas förmåga att uppnå sina mål.Denna tes har varit vägledande i ett forskningsprojekt som författarna bedrivit, och som 2011 resulterade i en bok med titeln: Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor. Föreliggande bok fördjupar våra kunskaper om vad som kännetecknar framgångsrika skolor, och ska ses som en vidareutveckling av resultaten från 2011.

I denna andra bok diskuteras: hur rektorer förstår sambandet mellan struktur och kultur; förståelsen av skolan som organisation; pedagogiskt ledarskap; rektors förändringsledarskap; ­modeller för rektors beslutsfattande; lärares olika identiteter som påverkar hur skolans kultur konstrueras och dess mål ­prioriteras; rektors balans mellan etik, ansvar och auktoritet; skolans mångkulturalitet; samt rektorers syn på mobbning och forskningen om mobbning.

Framgångsrika skolor diskuterar en mängd spännande områden av betydelse för ­rektors ledarskap och ger en ökad förståelse av skolan ur ett organisatoriskt helhetsperspektiv. Boken är lämplig som kurs­litteratur på skolledarutbildningar samt inom lärarutbildningen, men passar även utmärkt som fortbildningslitteratur för verksamma skolledare och lärare.

I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livlånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. De förmågor som bör utvecklas - och som enligt författarna borde få samma status som grundskolans så kallade kärnämnen - är till exempel att rikta och styra sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, "läsa av" och bekräfta andra, men också att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel.

Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Uppdraget har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan.

Det är känt sedan tidigare att många rektorer anser att de på grund av en stor mängd administrativa uppgifter inte kan avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Tidigare undersökningar har också visat att många rektorer upplever svårigheter med att klara av alla de uppgifter de har ansvar för.

Denna utredning påvisar att många av rektorernas problem beror på svagheter i den så kallade styrkedjan. Med skolans styrkedja avses här den kedja som består av staten - huvudmannen - huvudmannens förvaltning - rektorerna - lärarna. I skolor med fristående huvudman utgörs motsvarande kedja ofta av staten - huvudmannen - rektorns chef - rektor - lärare, och är ofta i praktiken något kortare.

År 2009 utkom en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet som betonar vikten av entreprenörskap i skolan och ligger till grund för Lgr11 och Lgy11. Bland verksamma i skolan ställs vi ändå ofta inför frågor som: Varför entreprenöriellt lärande i skolan? Vad innebär det och vilken betydelse kan det ha för elevernas utveckling? Vad vill och kan vi uppnå inom ramen för befintlig verksamhet? Finns det i dagsläget studier som ger belägg för förväntade effekter? Det var några av de frågor som bildade utgångspunkt för beslutet att ta fram en tvärvetenskaplig kunskapsöversikt som kunde belysa området utifrån flera olika perspektiv.

En sammanfattning av en rapport utgiven av OECD: The Nature of  Learning: Using Research to Inspire Practice. Rapporten är en antologi där ett antal forskare och experter från Europa och Nordamerika inom skilda fält och i olika avsnitt summerat forskningsrön av betydelse för skolutveckling. OECD framhåller i rapporten att det idag runt om i världen finns ett starkt intresse av att med stöd av forskning utveckla barn och ungas lärande och skapa skolmiljöer där lärandet kan utvecklas på ett optimalt sätt. Många länder försöker ge prioritet åt att generera höga kunskapsnivåer, särskilt så kallade ”21st century skills”. Allt fler anser att traditionella metoder inte räcker för att nå dessa mål. Undervisningen behöver utvecklas. Omfattande reformer av utbildningssystemet och stora investeringar har skett i utbildning och ny utbildningsteknologi, men själva undervisningen och hur den påverkar lärandet har kvarstått som relativt outforskat.