Delaktighet

Att känna delaktighet främjar lärande och utveckling. I detta spår ska ni få ta del av praktikexempel där delaktighet är ett nyckelord, både för elever, men också för lärare.

Vi börjar passet med Supplementar Instruction som handlar om att förstärka ett ämne genom utbyte av tankar och idéer mellan elever. Därefter förflyttar vi fokus från elevers till lärares delaktighet i sitt lärande då vi får ta del av ett analysarbete för att komma fram till ett gemensamt utvecklingsmål. De två sista föreläsningarna handlar om att göra elever till ägare av sitt och andras lärande genom elevledda utvecklingssamtal och ämnesambassadörskap. Kort sagt ett spår där vi lyfter både elevers och lärares delaktighet och ansvar för lärande!

Program för spår 1

Moderatorer:
Anders Stenström, rektor på Klågerupskolan 6-9
Lena Fröbrant, rektor på Kyrkskolan F-5

Supplementar Instruction- gemensamt plugg ger resultat

Kristin Adegran och Annette Zeidler

Supplemental Instruction, SI, även kallat samverkansinlärning, gynnar både den person som är SI-ledare och deltagarna i gruppen. Syftet med SI är att hjälpa studerande till goda studiestrategier och goda studieresultat. Kristin och Annette  kommer att presentera SI, Supplemental Instruction och beskriva vad metoden går ut på, vilka vinster den har och hur man kan gå tillväga för att starta upp SI-verksamhet på sin skola.

Marbäcksmodellen – att skapa delaktighet i utvecklingsarbetet

Kristina Persson och Sofie Palm

Under hösten genomförde Marbäcksskolan ett fördjupat och processinriktat analysarbete som lett fram till skolans gemensamma utvecklingsarbete. Arbetet genomfördes i ett antal cykler för att säkerställa delaktighet och att identifiera relevanta faktorer och förutsättningar för elevernas lärande som samtliga lärare, oavsett undervisningsämne,  kan utveckla kunskaper kring och som i slutändan ska leda till att eleverna utvecklas. Så här gjorde vi och här är vi idag.

Elevledda utvecklingssamtal på Baraskolan

Ulrika Larsson och Maria Jonasson

Syftet med arbetslagets arbete att omorganisera formen för utvecklingssamtalen, är dels ett försök att skapa tid att fortsätta det kollegiala arbetet under eftermiddagarna samt, då det finns forskning som visar att elevledda utvecklingssamtal ger ökade kunskapsresultat, skapa en form för elevledda utvecklingssamtal där eleverna känner att de har makt och inflytande, och blir bärare av sin egen utveckling. Vi berättar om hur vi arbetat med elevledda utvecklingssamtal i årskurs 1-2 – hur vi arbetat före, under och efter samtalen.

Ämnesambassadörer, nyckeln till kunskap och självhjälp på Naverlönnskolan

Lars Ralevski

Vad gör man med de elever som redan kommit i mål för högsta betyg i ett ämne? Ska de bara stå och rulla tummarna? Genom att bli ämnesambassadörer får de istället återanvända sin kunskap i klassrummet, hålla i vissa delar av lektionerna och vara ett stöd för övriga elever som tar lite längre tid på sig. Att tillmötesgå alla elevers olika behov är en av de viktigaste men också svåraste uppgiften en lärare har. Detta var anledningen till att Lars för ett antal år sedan utarbetade en modell för att lättare kunna tillmötesgå den individuella kunskapsnivån i klassrummet, genom så kallade ämnesambassadörer.

Engagemang

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.

I spår 2 får ni ta del av praktikexempel där engagemang är ett nyckelord, både för elever, men också för lärare. Vi inleder passet med ett exempel på hur ett projekterande arbetssätt kan utgå från elevernas behov och intressen för att utmana och inspirera. Därefter förflyttar vi fokus från elevers till lärares engagemang med ett exempel på hur vi kan forma ett uthålligt utvecklingsarbete som engagerar alla. I den tredje presentationen får vi ta del av en pågående studie om engagemang i NO-undervisning.  Spårets sista pass handlar om vad det är som motiverar och hur vi kan dra nytta av den vetskapen i klassrummet och utanför. Kort sagt ett spår där elevers och lärares engagemang är i fokus!

Program för spår 2

Moderatorer:
Anna Tuvesson, rektor på Marbäcksskolan F-5
Alexander Magnusson, biträdande rektor på NFU Gy/vux

Spyflugan Astrids äventyr – F-klassen på Roslättskolan

Marie Kjöller Persson, Therese Andersson och Addie Ling

Med ett projekterande arbetssätt vill förskoleklassens lärare utgå från elevers olika behov och intressen. Samtidigt vill vi använda oss av deras erfarenheter och kunskaper för att sedan kunna utmana och inspirera eleverna till att använda sig av olika estetiska uttryckssätt för att alla ska kunna bli en tillgång i gruppen.

Elevansvar – från idé till varaktig förändring

Hanna Fred Åhlander, Malin Sjöberg, Pontus Blomberg och Magnus Larsson

På Klågerupskolan har vi arbetat för att forma ett uthålligt utvecklingsarbete som engagerar alla. Utvecklingsarbetet har startat med att skapa trygghet i våra arbetslag, där vi hellre tagit två steg fram och ett tillbaks för att få med alla och skapa en varaktig förändring än ingen förändring alls. Utifrån ett behov hos eleverna kring elevansvar har vi börjat att förflytta vår egen praktik. Arbetet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Alla ska uppleva att det är “på riktigt” och att vi gemensamt äger hela processen från idé till genomförande till utvärdering/analys.

Engagemang i NO-undervisning

Cristian Abrahamsson

Cristian Abrahamsson forskar på halvtid inom forskarskolan ”Communicating science in school”  för lärare och förskollärare i de naturvetenskapliga och tekniska ämnenas didaktik. Syftet med Cristians studie är att undersöka lärares egna berättelser om undervisning som skapat engagemang hos eleverna. Studien skall visa hur det ser ut när lärarna upplever att eleverna blir engagerade och vilka faktorer som påverkar engagemanget, kopplat till det naturvetenskapliga innehåll som presenterats i deras undervisning

Motivation i och utanför klassrummet

Mattias Dahlberg och Linda Sonesson 

Mattias och Linda arbetar på Spångholmskolan och berättar om vad det är som motiverar oss och hur vi kan dra nytta av den vetskapen i klassrummet och utanför.

En skola för alla

Skolan är till för alla elever oavsett utmaningar, behov och svårigheter. Vi söker oss ofta till de som är lika men vi lär oss av dem som är olika. Skolan ska utformas för att passa den naturliga variation som finns bland alla människor.

I spår 3 är elevhälsan i centrum. Vi inleder spåret med ett exempel på stödguide för att samla dokument, länkar, handlingsplaner och annan information som du behöver för att det dagliga arbetet ska fungera på skolan. Därefter följer tre praktikexempel; det första handlar om tillgängliga lärmiljöer, det andra om en framgångsrik modell för främjande och förebyggande elevhälsomöten, och det tredje om Ungas hälsa, och arbetet och samarbetet med ungdomarna. Passet avslutas med hur vi kan möta beteendeskapande problematik. Kort sagt ett spår där bemötande, perspektiv och hälsofrämjande arbete är i fokus!

Program för spår 3

Moderatorer:
Anna Olls, rektor på Roslättskolan F-5
Julia Dagerklint, rektor på Baraskolan F-3
Karin Sörensson, chef för resursenheten.

Naverlönnguiden –  lättillgänglig information och kunskap

Christel G Steimer

Händer det att du lägger en del  tid på att leta efter dokument, länkar, handlingsplaner och annan information som du behöver för att det dagliga arbetet ska fungera? Har du bläddrat igenom  många sidor  efter sista uppdaterade mallen inom något område?  Funderat över hur du kan arbeta med Studieteknik med din klass? Detta är bara några exempel på innehållet på Naverlönnguiden. Ambitionen har varit att med en intern hemsida göra introduktionen för nyanställda pedagoger smidig och vara ett stöd i det dagliga arbetet för alla på skolan.

En skola är alltid under ständig utveckling och förändring. En viktig grund för att utveckling och förändringsprocesser ska fungerar är att det finns tydliga strukturer och informationskanaler, att ha bra ledstänger att hålla sig till. Naverlönnguiden är en sådan ledstång att luta sig mot.

Förebyggande och hälsofrämjande insatser

Sofi Hagbyhn

En skola som främjar lust att lära och hälsa och utveckling. Skolans lärmiljö som individens psykiska och fysiska hälsa. Hur kan vi tillsammans i verksamheten arbeta med elevhälsan för att vara förebyggande och hälsofrämjande? Utgå ifrån ett salutogent perspektiv att utifrån det friska. Arbetet med att identifiera och kartlägga.

Genom att arbeta med tillgängliga lärmiljöer så sparar vi tid på alla nivåer i verksamheten. Tid som kan användas för att ge varje elevers förutsättningar att lyckas. Genom att komma in tidigt i processen så kan elevhälsan vara stöd till pedagogerna och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer. I det arbetet behöver eleverna göras delaktiga.

EHM Elevhälsomöten – en främjande, förebyggande och lärande modell

Malin Bernthsson

Följ med på vår resa hur vi i elevhälsan på Kyrk- och Roslättsskolan med hjälp av EHM som samverkandmodell vill möta pedagogerna för att möjliggöra ett främjande arbete, förebyggande insatser och kollegialt lärande. Vi vill förflytta våra perspektiv från det kategoriska till det relationella. Vår vision är att alla som arbetar på skolan är bärare av elevhälsouppdraget och tillsammans arbetar vi kring frågor om elevers lärande, utveckling och hälsa. Vi är långt ifrån framme, och visst finns det gropar i vägen, men vi har kommit en bra bit mot vårt mål!

Hälsa och lärande går hand i hand

Henny Lind, Ulrika Delbrant och Sofia Örneberg

Lärande och hälsa går hand i hand. Lärande förutsätter hälsa. Elevhälsoarbetet i Svedala kommun är förebyggande, fokuserar skyddsfaktorer och präglas av ett barnperspektiv. Utifrån styrdokumenten berättar vi hur vi i samarbetar med ungdomarna, och hur vi arbetar och tänker kring Ungas Hälsa.

Att möta och bemöta elever med problemskapande beteende på Röda skolan

Andreas Ekblad, Birgitta Billing, Johan Sander och Joakim Nilsson

Alla barn och ungdomar vill lyckas i skolan, men det är inte alltid som de har förmågan att lyckas. Det uppstår tillfällen när våra elever ställer till det för sig, tillfällen när de inte kan följa skolans normer och regler. Vi kallar detta för att eleverna har beteendeproblem. Men hur möter vi dessa elever med lugn och hur får vi eleverna att lyckas?  Så här tänker vi på Röda skolan.

Språkutvecklande arbetssätt

Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker.

I det fjärde spåret är språk och språkutvecklande arbete i fokus. Passet inleds med ett exempel på hur vi kan arbeta med begreppsförståelsen så att matematiken blir begriplig och förbättrar måluppfyllelsen. Därefter följer två exempel på  hur verksamheter utveckla undervisning genom kollegialt lärande.  I det första exemplet är modersmål det gemensamma ämnet och didaktik och utmanande undervisning det som ska utvecklas. I det andra exemplet är ämnena olika men förmågan att skriva faktatexter den gemensamma nämnaren för utvecklingsarbetet. I den tredje presentationen introduceras språklig sårbarhet som begrepp, och som stöd för ett relationellt förhållningssätt. Passet avslutas med ett tredje exempel på utvecklingsarbete med syfte att utveckla språkutvecklande undervisning på en skola. Kort sagt ett spår där språk, språkutvecklande arbetssätt och kollegialt lärande är i fokus.

Program för spår 4

Moderatorer:
Annika Bruhn, rektor på Klågerupskolan F-5
Marie Andreasson, rektor på Röda skolan 1-6
Ulrika Wulffsberg, tf biträdande rektor på Naverlönnskolan.

Språkutvecklande undervisning i matematik

Niclas Wellsten och Robert Calmstedt

Hur kan vi arbeta med begreppsförståelsen så att matematiken blir begriplig och förbättrar måluppfyllelsen? Robert och Niclas berättar om hur de arbetar med språkutvecklande undervisning i matematik för ökad förståelse, om gruppmatematik som tränar den muntliga och resonerande förmågan och hur de valt att arbeta utan läroböcker för ökat lärande.

Modersmål, viktigt utmanande och frivilligt

Lisette Blacquiere och David Bowles

Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla. Det är grunden för barnets förmåga till inlärning och barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare om modersmålet utvecklas. Sedan en tid tillbaka pågår ett kollegialt lärande för modersmålslärare i Svedala kommun. Lisette och David berättar om hur modersmålslärarna har arbetat med pedagogisk utveckling för att utveckla utmanande modersmålsundervisning.

Att skriva faktatexter på Roslätt- och Kyrkskolan

Åsa Nykvist och Marie Carlsson

Vi ber alla våra elever att skriva olika faktatexter vid olika tillfällen i vår undervisning. Vi har en tanke kring önskat innehåll i våra elevers texter men hur ofta reflekterar vi kring dess syfte och struktur? Därför bestämde vi oss på Kyrkskolan och Roslättsskolan att utveckla ett medvetet arbetssätt med att undervisa våra elever i att skriva olika faktatexter.

Följ med oss när vi berättar var och hur vi började vår resa och var vi är idag. Vi kommer att dela med oss av våra erfarenheter med ett aktivt arbete med att skriva faktatexter med stöd av Pauline Gibbons cirkelmodell, Adrienne Gears bok ”Att skriva faktatexter”och observationsbesök.

Språklig sårbarhet på Naverlönnskolan

Marie Åkerlund

Det är i miljön svårigheter uppstår, det är där den språkliga sårbarheten blir märkbar. Ett relationellt förhållningssätt bejakar detta utan att se eleven som ett problem. Genom att öka medvetenheten kring vilket förhållningssätt som präglar verksamheten kan lärandet bli effektivare då fokus istället läggs på miljön och vilka förändringar som kan ske där istället för att eleven ska ändra sig.

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt på NFU

Kristin Adegran, Lilian Birath och Per-Stefan Karlsson

Elevers språkliga behärskning varierar. Det är ingen nyhet. Vi är många som på daglig basis kämpar med att möta de olika nivåerna av språklig förmåga i våra klassrum. De senaste åren har även antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan ökat men vi tror att det är viktigt att förstå att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt gynnar alla elever, oavsett modersmål och språklig nivå. Det är alltså inte enbart en fråga för svenskläraren.