Scroll To Top

Community of practice

Communities of practice är en beteckning på verksamhet där det råder en samstämmighet av grundläggande synsätt, attityder, värderingar, uppfattningar et cetera. Communities of practice, eller en svensk term praxisgemenskap, är en social teori om lärande som ursprungligen presenterades av Lave & Wenger 1991  och kan ses som ett ramverk för att kunna se lärande i termer av handling eller görande i ett socialt system och som en process av aktivt socialt deltagande.

“Communities of practice are groups of people who share a concern or a passion for something they do and learn how to do it better as they interact regularly.” – Etienne Wenger

Praxisgemenskap

Praxisgemenskap består av människor som lär och utvecklas tillsammans inom ett gemensamt intresseområde.

  • Vårt gemensamma område Grupp människor med delat intresseområde. Vår identitet som formas av vårt gemensamma intresse, engagemang och vår kompetens.
  • Vi utvecklar tillsammans Gemensamt, delat, lärande. Struktur som bygger på interaktioner, vilja att dela, gemensamt lärande och tillit.
  • Så här gör vi Regelbunden interaktion. Gruppkunskap som bygger på gemensamma resurser, verktyg och erfarenheter.

Vårt gemensamma område – intresseområde

Intresseområde utmärks av att: 

  • det har ett definierat innehåll som identifierar gruppen
  • det finns ett gemensamt engagemang för innehållet bland medlemmarna
  • innehållet innebär en kompetens som urskiljer medlemmarna från andra

Vi utvecklar tillsammans – gemenskap

Gemenskap utmärks av:

  • att medlemmarna deltar i aktiviteter och diskussioner.
  • att man hjälper varandra och delar information
  • att man skapar relationer som innebär att man lär av varandra

Så här gör vi – praktik

Praktik utmärks av:

  • delad uppsättning av färdigheter som tex:
    – erfarenheter, kontexter, “storytelling”
    – modeller
    – verktyg
    – strategier

Genom att parallellt och systematiskt utveckla dessa tre områden skapas en kombination som kommer att utgöra en praxisgemenskap.

Detta sker exempelvis genom att:

  • gemensamt lösa problem
  • efterfråga och dela information
  • efterfråga och dela erfarenheter
  • återanvända olika tillgångar, tex handlingsplaner
  • koordinera insatser och uppnå synergieffekter
  • gemensamma utvärderingar
  • dokumentera och sprida
  • observera, göra studiebesök hos varandra
  • kartlägga och identifiera

“Genom att namnge processer blir det lättare att observera och diskutera. Ett begrepp som praxisgemenskap tillåter oss att se förbi formella strukturer (organisation, schema, lokal etc.). Det får oss också att uppfatta hur engagemang kan se ut i praktiken och det informella och formella lärandet som uppstår.”

Fördelar med att lyfta fram praxisgemenskap:

  • Ger oss möjligheter att ta eget ansvar för den kunskap man är i behov av
  • Visar på kopplingen mellan utvecklad kunskap och praktik
  • Även “tyst, osynlig” lyfts fram
  • Är inte bunden av formella strukturer utan skapar kontakt mellan människor över organisatoriska och geografiska gränser

Läs mer i A brief introduction to CoP.

Läs mer om vetenskaplig grund

Den didaktiska triangeln är en modell som illustrerar undervisningens komplexitet och visar på de komponenter som samspelar. De tre komponenterna
Läs mer
Ett mäklande förhållningssätt beskriver hur vi praktiskt arbetar för att vår undervisning och utbildning skall utgå från en vetenskaplig grund.
Läs mer
Praktisk yrkesteori är den enskildes föreställningar om praktiken och den samlade handlingsberedskapen för praktisk verksamhet (Lauvås & Handal). Den är både teoribaserad
Läs mer
Communities of practice är en beteckning på verksamhet där det råder en samstämmighet av grundläggande synsätt, attityder, värderingar, uppfattningar et
Läs mer
Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Michael Rystad, utvecklingsstrateg i Svedala kommun, svarar
Läs mer
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala