Scroll To Top

Följa upp

Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat: kunskapsutveckling, undervisning, måluppfyllelse i uppdrag/mål i skollag och läroplan, förutsättningar, effekter av skolförbättring. Den kan innehålla både kvantitativ och kvalitativ information för att skapa underlag för analys och utvecklingsarbete. En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

Uppföljningsfrågor

Exempel på uppföljningsfrågor som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område:

  • vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. enkäter, observationer, intervjuer, samtal med personal, elever etc)
  • vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl.a. Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
  • vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. målområden, ämnen, årskurser, klasser eller grupper?
  • vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?
Klicka för att förstora

 

Förutsättningar som kan påverka:

Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Här följer exempel på frågeställningar kopplat till förutsättningar:

  • hur är styrning, ledning och ansvarsfördelning organiserat?
  • hur har resurser fördelats och använts?
  • hur ser gruppers storlek och sammansättning ut?
  • hur ser personaltäthet och personalsammansättning ut?
  • hur ser kompetens och behörighet ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns?
  • hur har lokaler, utrustning och miljö använts?
  • vilka verktyg, system och rutiner finns för dokumentation och utvärdering?
Klicka för att förstora

 

Effekter av skolförbättring

Skollagen föreskriver att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade.

Genom att arbeta undersökande och kunskapsbildande, utvecklar verksamheten ny gemensam och prövad kunskap kring hur utbildningen ska ge eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling.  Den prövade kunskapen blir en gemensam grund för verksamhet och undervisning i form av gemensamma förhållningssätt, metoder och strukturer. Ju mer vi lär oss tillsammans desto starkare blir grunden och desto bättre blir verksamheten på att möta den naturliga variation som finns bland människor, vilket innebär att behovet av extra anpassningar och särskilt stöd minskar i takt med att vi utvecklar vår professionella kompetens. Det som på en skola uppfattas som extra anpassningar kan på en annan skola vara en del av den gemensamma och prövade kunskap som alla barn får möta i undervisningen.

 

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala