
Uppföljningen av målområdena ger rektorn en indikation på vilka:
- målområden som uppfylls
- målområden som behöver undersökas vidare
- utvecklingsbehov som föreligger för verksamheten
Skolan arbetar kontinuerligt med samtliga målområden genom det dagliga arbetet och driften. De målområden som i uppföljningen har identifierats som behöver undersökas vidare och utvecklingsbehov föreligger blir föremål för utvecklingsorganisationens arbete och behöver analyseras. Analysen ligger sedan till grund för rektors prioriteringar, beslut kring prioriterade mål och för planering av det utvecklingsarbete som behöver ske.
Uppföljningsfrågor
Exempel på uppföljningsfrågor som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område:
- vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. enkäter, observationer, intervjuer, samtal med personal, elever etc)
- vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl.a. Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
- vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. målområden, ämnen, årskurser, klasser eller grupper?
- vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?
Förutsättningar som kan påverka:
Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Här följer exempel på frågeställningar kopplat till förutsättningar:
- hur är styrning, ledning och ansvarsfördelning organiserat?
- hur har resurser fördelats och använts?
- hur ser gruppers storlek och sammansättning ut?
- hur ser personaltäthet och personalsammansättning ut?
- hur ser kompetens och behörighet ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns?
- hur har lokaler, utrustning och miljö använts?
- vilka verktyg, system och rutiner finns för dokumentation och utvärdering?