För att läraren ska veta hur undervisningen fungerat kan olika former av utvärdering användas. Efter att läraren har haft en genomgång eller under arbete med en uppgift kan eleverna ges möjlighet att visa i vilken utsträckning de lärt eller förstått. Eleven gör då en självbedömning som visas för läraren. Detta ger läraren underlag för att fatta beslut om vad som ska göras härnäst. Det innebär att hela lektionen eller serien av lektioner inte kan planeras i förväg utan läraren behöver kunna förändra sin planering beroende både på elevernas och på lärarens bedömning av hur undervisningen har fungerat.
Den information som läraren samlar in för att bedöma elevens kunskaper i syfte att kunna ge god återkoppling kan även tjäna till att utveckla undervisningen. Olika metoder kan användas men det viktiga är att den information om elevens lärande som insamlas och tolkas av läraren används för att i nästa steg påverka undervisningsplaneringen. Frågor att ställa sig i reflektionen om ett undervisningsavsnitt är:
- Överensstämmer undervisningen och bedömningen med ämnets syfte och kunskapskrav?
- Har undervisningen inneburit att jag som lärare kunnat urskilja de kunskaper som undervisningsavsnittet avsett att utveckla?
- Har planeringen innehållit möjligheter till själv- eller kamratbedömning?
- Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara den återkoppling som getts? Utvärdering efter ett genomfört undervisningsavsnitt kan ge värdefull information inför planeringen av nästa avsnitt. Elevernas resultat utgör grunden för lärarens utvärdering.
- Har eleverna lärt sig det som var avsett? Det kan också finnas anledning att även utvärdera hur eleverna har upplevt undervisningen eftersom detta kan påverka deras motivation. Viktiga faktorer att ha med i en utvärdering är om eleverna har förstått syftet med undervisningsavsnittet, om de har kunnat urskilja kännetecken på kvalitet för de uppgifter de arbetat med, om de har upplevt undervisningen som meningsfull och om de har upplevt att de har utvecklat sitt lärande och lärt sig något nytt.
Sammanfattning
I en bedömning med syftet att stödja lärandet är tre frågor centrala: Vad är målet? Var befinner sig eleven nu? Vad ska eleven eller läraren göra för att eleven ska nå målet i form av kunskapskrav? Med utgångspunkt i dessa tre frågor kan fem strategier för en formativ bedömning beskrivas:
- målen bör göras tydliga och eleven vara delaktig i intentionerna med undervis- ningen,
- undervisningen bör planeras så att den ger sådan information om elevens lärande att denna kan användas för att utveckla undervisningen eller tjäna som underlag för återkoppling både från lärare och från elev,
- framåtriktad återkoppling bör ges som eleven kan använda för att komma vidare i sitt lärande,
- eleverna bör utveckla förmågan att vara resurser för varandra, och
- eleven bör utveckla förmågan att värdera det egna lärandet.
Bedömning som i första hand har ett summativt syfte kan även användas formativt om utgångspunkten tas i ovanstående strategier. Viktiga aktörer i bedömningen av allt detta är eleven, hans eller hennes klasskamrater och läraren.
Diskussionsfrågor
- Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs du inför i din undervisning?
- Hur hanterar du dessa? Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip din planering?
- Hur planerar du för elevens användning av den återkoppling som ges? I vilka sammanhang ger du återkoppling på uppgifts-, process-, metakognitiv eller personlig nivå?
- Hur kan självbedömning och kamratbedömning användas som en resurs i din praktik? En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
- Förändringar i bedömningspraxis kan utmana både elever och kolleger. Vilka svårigheter kan tänkas uppstå om man följer de fem strategierna för formativ bedömning?
(ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan)
