Formativ och summativ bedömning i samklang
Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå finnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever.
Den spänning som kan finnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både ”coach” och ”domare” i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedöm-ningen sker. Det är viktigt att eleverna vet när en bedömning är formativ och när en bedömning är summativ. Ett bedömningsunderlag som har ett summativt syfte kan användas formativt både före och efter att den summativa bedömningen gjorts. Det kan ske i form av att eleven får återkoppling under arbetet med den uppgift som utgör bedömningsunderlag. Den information som ett summativt prov ger kan i efterhand användas för att stärka elevens lärande med utgångspunkt i den information som provet gett om elevens kunskaper.
Alla typer av informationsinsamling, även om den görs i summativt syfte, kan användas formativt ända fram till dess att den sammanfattas i ett betyg. Viktiga frågor att ställa sig är: Vad säger informationen om elevens kunskapsutveckling? Hur kan jag planera undervisningen och ge återkoppling så att eleven kommer vidare i sin läroprocess?
Elevens IUP ska fungera både summativt och formativt. Den är summativ i bemärkelsen att den utgör en lägesrapport baserad på skriftliga omdömen som beskriver elevens prestationer på ett nyanserat sätt i förhållande till kunskapskraven. Denna summativa del utgör en grund för en framåtsyftande del som beskriver hur eleven kan arbeta vidare. Även när elevers kunskaper betygsätts är liknande information viktig, särskilt i samband med utvecklingssamtal. En god regel kan vara att vänta så länge som möjligt med att sammanfatta bedömningen i form av ett betyg. Detta för att den mer nyanserade informationen som ges i form av omdömen ska kunna användas av eleven för att stödja utvecklingen av elevens förmågor.
När bedömningar väl ges i form av betyg kan de betraktas som komprimerade lägesrapporter av elevers arbetsprestationer i förhållande till ämnets kunskapskrav. Det är viktigt att eleven vid betygssättningen får klart för sig vilka uppgifter som ingår i betygsunderlaget. Om informationen ska kunna användas i formativt syfte måste skriftliga omdömen behålla kopplingen till enskilda uppgifter.
(ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan)
