”Syftet med praktiknära forskning är att utveckla och förbättra undervisningen i  skolväsendet för att öka elevers och förskolans måluppfyllelse. Forskningsfrågor formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde. Forskningsfrågor kan bl.a. rikta fokus mot lärar- och förskollärarprofessionen, undervisningspraktiken eller undervisningsmetoder. Praktiknära forskning betecknar därför kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bl.a. kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund.”

(Utbildningsdepartementet, Kommittédirektiv: Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet. Dir. 2017:27., 207, p.3)

Ambition

• Ett kvalificerat stöd för att utveckla den pedagogiska lärmiljön (prioriterat mål 4 i grundskolan)
• Ett kvalificerat verktyg för att utveckla SKA i verksamhet (prioriterat mål 1 i grundskolan)
• Intresserade skolor påbörjar forskningscirklar under höstterminen 2018
• Samtliga grundskolor i Svedala kommun har påbörjat forskningscirklar inom tre år (senast höstterminen 2020).

Rektor

• skapar organisation och förutsättningar för de lokala cirkelträffarna
• skapar förutsättningar för samtalsledare att delta på samtalsledarträffar under första året.
• deltar vid första samtalsledarträffen för att skapa legitimitet och för att vara ägare till processen

Stöd för genomförandet

Samtalsledarträffar där forskande lärare stödjer arbetet med forskningscirklar kring:

• problemformulering – att göra undersökningsbara frågeställningar,
• metodval och empirisk datainsamling,
• teoriinput,
• analys och sammanställning.

Stöd för att kvalitetssäkra förberedelser och förutsättningar sker genom ett ansökningsförfarande där förutsättningar och frågeställningar granskas, utmanas och utvecklas innan forskningscirkeln kan påbörjas.

Ansökan om att  starta forskningscirkel

Problemområde

För att få till en forskningscirkel behöver ett problemområde identifierats där analys och djupare förståelse av problemet saknas.

• I ansökan ska identifierat problemområde beskrivas.

Deltagare i forskningscirkel

Problemområdet måste kunna lösas av en specifik grupp som också har behov av att problemet löses.

• I ansökan beskrivs vilken grupp som äger problemet och som har behov av att problemet löses – de som ska delta i forskningscirkeln anges med namn och funktion

Samtalsledare

Forskningscirkeln ska ledas av 1-2 samtalsledare som arbetar som förstelärare i verksamheten. Dessa kommer att delta i fortbildning och erhålla stöd för arbetet med forskningscirkeln.

• I ansökan ska namn och enhet för samtalsledare anges.

Under första året får samtalsledarna stöd för att genomföra och bedriva forskningscirklarna. Därefter kommer stödet successivt att trappas ner i takt med att samtalsledarna utvecklar sin kompetens.

Organisation och förutsättningar

En forskningscirkel pågår i 1 till 3 år.  Lokal organisation av genomförandet ligger på ansvarig chef.

• I ansökan beskrivs den tänkta omfattningen av forskningscirkeln och de förutsättningar som kommer att ges för arbetet lokalt.

Ansökningsdokument

• Ansöka om forskningscirkel (PDF)
• Ansöka om forskningscirkel (doc)

Att välja ett forskningsområde

När forskningscirkeln ska välja ett forskningsområden finns det ett antal frågor att resonera kring:

• Tydliggör bakgrunden till forskningsområdet
• Varför är området viktigt? På vilket sätt och för vem?
• Hur bidrar forskningsområdet till ny kunskap?
• Hur kommer arbetet att gynna er?
• Är det möjligt att utforska området?
• Hellre litet och smalt än stort och brett. Sätt ramarna
• Kommer ert intresse/behov av forskningsområdet bestå?
• If it ain’t broke, don’t fix it

Erfarenheter

• Viktigt att fånga upp ett verkligt behov och att lägga tid gemensamt på frågeformuleringar.
• Lätt att fastna i inläsningsfasen. Måste förberedas väl. Alla inte vana vid forskningslitteratur, bra att hjälpas åt.
• Ny erfarenhet för många. Ställer krav på forskningscirkelledaren.
• Tidskrävande, viktigt att träffas under tiden eller ha något gemensamt forum för att dela erfarenheter.
• Lätt att man känner sig nöjd efter genomförandet och tappar bort analysen. Måste finnas tydlig “outcome”.

Ur ett ”community of practice”-perspektiv

Om man fångar upp och formulerar en problemställning går det att bilda en grupp med ett gemensamt intresse och som är motiverad att konstruera en gemensam praktik.

Att forma samspelet i gruppen och att ta fram kollektiva redskap är svårare. Individuella intressen tar lätt över.