För att kunna driva ett tydligt kvalitets- och utvecklingsarbete är det av stor vikt att arbetet är systematiskt och sammanhängande. I Svedala arbetar vi efter en modell som vi kallar för SKA (systematiskt kvalitetsarbete).  Med utgångspunkt i det övergripande syftet med verksamheten att alla ska lyckas och Utbildnings  verksamhetsidé följs fyra så kallade SKA-områden upp genom samtal och dokumentation med respektive förskolechef/rektor.

Under varje rubrik följer ett antal frågor som kan användas i samtal kring SKA-området. Läs vidare och fördjupa din förståelse av respektive fråga genom att klicka på länkar i frågor och rubriker.

Ledarskap

De som har en ledande befattning inom skolan har en nyckelroll när det gäller att utveckla förväntningar på förbättrade elevresultat samt att organisera och främja möjligheter till professionellt lärande. (Timperley)

Pedagogiskt ledarskap

• Hur skulle du beskriva förskolans/skolans kultur?
  – Samarbetande kultur – Särbokultur – Familjär kultur
  Läs om skolkulturer.
• Hur arbetar du med pedagogisk utveckling? Läs om lärares professionella utveckling.
• Hur får du syn på den undervisning som bedrivs? Verksamhets-/lektionsbesök? Personlig handlingsplan? Medarbetarsamtal? Barn-/elevintervjuer? Läs om lektionsobservationer, personlig handlingsplan och om hur de gör i Ekerö kommun.
• Hur arbetar du med ansvar, roller, uppdrag?
• Hur arbetar du med höga förväntningar? Läs om höga förväntningar.
• Hur arbetar du med engagemang och motivation? Hur arbetar du med att stärka och utmana din personal? Läs om vad goda ledare gör.
• Hur gör du för att kommunicera vad som är viktigt för dig?
• Hur gör du för att kommunicera din vision?
• Hur använder du gemensamma tillfällen och forum för att utveckla verksamheten? Läs om PRIO och om en lärande organisation.
• Vilka är dina nyckelpersoner? Vad har de för uppdrag/ansvar? Hur gör du för att vara tydlig med deras roll?
• I vilka sammanhang deltar och präglar du diskussionen i arbetet
• Vilka förändringsprocesser pågår?
• Inom vilka områden behöver du stärka din egen kompetens?

Kompetens, organisation, behörighet

• Inom vilka områden har du låg kompetens, bristande behörighet (i organisationen)?
• Vilka kompetens-/behörighetsbehov ser du framgent? (i organisationen)
• Vad ser du som skulle kunna få personal att välja att arbeta någon annanstans?
• Vilka orsaker har fått medarbetare att välja att arbeta någon annanstans?
• Av vilka skäl väljer folk att arbeta kvar på skolan?
• Vad tror du kan locka folk till att arbeta på skolan?
• Hur är skolan organiserad? Roller? Uppdrag? Arbetslag/lärlag? och vilka uppdrag har respektive funktion? Läs om PRIO och om en lärande organisation.
• Vilka styrkor och svagheter ser du med nuvarande organisation – utifrån utbildningskultur, undervisningsutveckling, kommunikation?
• Vilka förändringar behöver göras för att organisationen ska fungera bättre?

Alla ska lyckas

Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen, 3 kap. 3 §)

Resultat

• Hur gör du för att regelbundet följa upp resultat? Och hur märker dina medarbetare detta? Läs om rektorer som leder arbetet mot en god bedömningspraktik.
• Hur gör du får att säkerställa likvärdig bedömning utifrån läroplanen? Läs om likvärdig bedömning.
• Hur gör du för att främja en bedömningskultur där lärande är i fokus? Läs om bedömning för lärande.
• Vilka resultat samlas in och redovisas? Vem gör och hur och var sker analysen? Läs framgångsfaktorer och analysfrågor.
• I vilka ämnen/områden är resultaten goda och i vilka är de svaga? Vad är anledningen till detta? Hur gör du för att förbättra de svaga resultaten?
• Hur hanteras ev. avsteg i likvärdigheten avseende klass, ämnen, kön, betygsspridning?
• Vilken bedömarkompetens finns? Vad behöver förbättras? Hur tänker du göra det? Läs om rektorer som leder arbetet mot en god bedömningspraktik.
• I vilken mån speglar resultaten elevernas faktiska kunskaper?
• Finns andra faktorer som påverkar bedömningarna på skolan?
  – Försiktighetsprincipen, att man håller tillbaka bedömningar för att inte riskera sänka elevers betyg senare.
  – Progressionstänkande, att man tycker att det ska synas i bedömningar och betyg att eleven utvecklas och blir bättre kunskapsmässigt.
  – Prognostänkande, att man väger in hur man tror att det kan tänkas gå för eleven, vilket riskerar att ge en missvisande nulägesbeskrivning.
  – Motivationstänkande, att man väljer att använda betyg som ett verktyg för att motivera elever, antingen genom att hålla tillbaka eller genom att belöna.
  – Betygsinflation, att eleverna på grund av höga förväntningar på förbättrade resultat, får ett högre betyg, som inte motsvaras av godare kunskaper.
• Hur långt har ni kommit när det gäller språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen?
  – Initierat – Implementerat – Institutionaliserat – Spridningsfas
  Läs språkutvecklingsplanen och om förändring och implementering.
• Hur långt har ni kommit när det gäller implementering av matematikhandlingsplan?
  – Initierat – Implementerat – Institutionaliserat – Spridningsfas
  Läs matematikhandlingsplanen och om förändring och implementering.

Behov av stöd

• Vilka svårigheter/behov är svårast att hantera när det gäller elever i behov av stöd? Läs om rätt till kunskap och särskilt stöd.
• Fångar du upp alla elever med behov av stöd? Vet du hur många elever som har särskilt behov och vilka behov de har?
• För vilka särskilda behov har ni god kompetens/framgångsrika åtgärder?
• För vilka särskilda behov har ni låg kompetens/ännu inte funnit framgångsrika åtgärder?
• Hur vet du att åtgärder är effektiva/kompetens är tillräcklig?
• Vilka resurser har du tillgång till och hur används de?

Synligt lärande

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skollagen, 1 kap. 5 §)

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, utveckling av undervisning

• Vilka behov har dina barn/elever? Läs om Timperleys cykliska process.
• Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver dina lärare utveckla för att tillgodose barnens/elevernas behov?
• Hur kan du som förskolechef/rektor stödja din personals lärande för att förbättra elevernas resultat? Och hur kan du följa upp detta?
• Hur gör du för att försäkra dig om att undervisningen vilar på vetenskaplig grund? Läs om skola på vetenskaplig grund.
• I vilken utsträckning präglas undervisning av synligt lärande/bedömning för lärande? Vilka strategier är implementerade och vilka strategier behöver utvecklas? Läs mer om synligt lärande och bedömning för lärande.
• Hur gör du för att försäkra dig om att lärarna undervisningen vilar på beprövad erfarenhet? Vilka former av organiserade lärsamarbeten finns? Läs om beprövad erfarenhet.
• Hur är det kollegiala lärandet upplagt? Hur försäkrar du dig om att teori omsätts till praktik? Läs om olika modeller för kollegialt lärande.
• Hur gör du för att styra/leda det kollegiala lärandet?
• Hur långt har ni kommit när det gäller IKT i undervisning? Läs om digitalt lärande.
• Hur långt har ni kommit när det gäller kollegial, systematisk utveckling av undervisning?
  – Initierat – Implementerat – Institutionaliserat – Spridningsfas
  Läs om olika modeller för kollegialt lärande och om förändring och implementering.
• Har din personal i huvudsak ett fixed mindset eller ett growth, dvs, har de en tro på att vissa elever/klasser kommer att lyckas och andra inte eller en tro på att alla elever kan lyckas om de får rätt stöd? Tror de att de kan göra skillnad? Läs om Carol Dwecks forskning.
• Hur väl fungerar förstelärarna som omvärldsspanare av skola på vetenskaplig grund? Läs förstelärare bloggar.

Inkludering

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.

Trygghet, delaktighet, elevinflytande

• Hur ser det ut gällande gemenskap mellan elever i klasserna, mellan klasserna, mellan åldrar?
• I vilken utsträckning upplever lärare att de ansvarar för alla elever, även de som har svårigheter och får annat stöd? Läs om ett inkluderande synsätt.
• I vilken utsträckning arbetar lärare demokratiskt i sin undervisning, i andra sammanhang? Läs om trygghet, inflytande och delaktighet.
• Hur gör du för att försäkra dig om att eleverna är trygga, upplever delaktighet och har inflytande på sin utbildning?
• Hur är situationen för barn med olika svårigheter? Läs om lärmiljöer i en inkluderande skola.
• Hur tolerant är skolan? Hur är det att vara tjej/kille, invandrare, homosexuell, ha en diagnos, klä sig annorlunda et cetera?
• Hur långt har ni kommit när det gäller implementering av ett inkluderande förhållningssätt?
  – Initierat – Implementerat – Institutionaliserat – Spridningsfas
  Läs om förändring och implementering.