Nu fortsätter Barn- och elevhälsans bloggande. Temat för denna blogg är flerspråkighet vilket är sprunget ur den workshop med rubrik “Från halvspråkighet till flerspråkighet” som Svedala kommuns Språkteam bjöd in till under mars månad. Workshopen var denna gång ämnad för skolans personal. Under senare delen av våren kommer även en liknande workshop att erbjudas personal i förskolan. Nu ger vi er en inblick i detta spännande tema!

“Ska vi joina dem andra ute i solen och kalla det en dag? Hade varit najs med en glass och att chilla lite.”

Det här kan kanske verka helt naturligt för några, märkligt för andra. Citatet ovan är ett exempel på kodväxling, ett fenomen inom flerspråkighetsforskningen som betyder att man blandar ord och grammatiska drag från flera språk. Flera av orden ovan har blivit så naturligt integrerade i svenskan att vi inte ens tänker på att de är inlånade från engelskan. Vi har tagit orden och “försvenskat” dem genom att lägga till våra svenska böjningar. Kodväxling kan te sig rörigt och det kan verka som om personen som talar inte riktigt har koll på språkliga regler. Men det är precis tvärtom! Kodväxling tyder generellt sett på en god språklig förmåga, där man använder guldkornen från alla sina språk i en konstruktiv blandning.

Vid kodväxling kan det således verka som att personen som talar väljer ord och begrepp från två olika lådor (motsvarande personens båda språk) och blandar ihop till en god mix. Ser vi flerspråkiga personers alla språk som olika lådor särskilda från varandra, gör vi inte personerna rättvisa. Om man istället ser den språkliga förmågan som en enda stor låda med innehåll från flera språk är vi närmare en korrekt uppfattning. 

Om man ser den språkliga förmågan som flera lådor och enbart tittar i en, kan det upplevas som om att flerspråkiga personers förmåga är mindre än enspråkiga personers. Så är inte fallet, snarare tvärtom, men eftersom flerspråkiga personers låda är fylld med alla deras olika språk, och de i vardagen inte kan använda sig av hela sin språkrepertoar kan det upplevas som att de är halvspråkiga. 

Tidigare under historien har vi sett på flerspråkighet på ett helt annat sätt än hur vi tänker idag. Då värderades det nya landets språk högre och flerspråkiga familjer fick rådet att välja bort sitt modersmål och tala det nya landets språk, i vårt fall svenska. Då kallades man “halvspråkig” om man talade både sitt modersmål och sitt “nya” språk. Nu har terminologin alltså ändrats och man ser flerspråkighet som en rikedom snarare än ett tillkortakommande. 

I vardagen behöver vi tillåta våra barn och elever i förskola och skola att använda hela sin låda under en dag och därmed ge dem full tillgång till sitt totala språk. Ordet för “farmor” eller “moster” har barnet/eleven kanske bara på sitt modersmål för att man inte har pratat om det i förskolan/skolan och då kan barnet/eleven inte förväntas kunna orden på svenska. Att det betyder pappas mamma eller mammas syster, vet barnet/eleven ju likväl oavsett språk. När vi ser till en flerspråkig individs ordförråd behöver vi räkna samman orden på alla språk, för att få en rättvis bild av hur stort ordförrådet är.

I praktiken kan det bli klurigt då barnet i undervisningssammanhang, i förskolan eller skolan, inte förefaller ha ett fullgott ordförråd på svenska –  så är det troligen! Tittar vi däremot på totalt antal ord, kan det mycket väl vara lika stort – eller större. Finns inga språkliga svårigheter så är det bara ordförråd som får ta längre tid att utveckla då man behöver jobba dubbelt för att etablera ett begrepp på två eller fler språk. Övriga språkliga bitar, så som exempelvis språkljud och grammatik utvecklas på precis samma sätt hos flerspråkiga som enspråkiga individer.  

Bildkälla: En tvåspråkig person är inte två enspråkiga (Svensson, G. (2017) Transspråkande i praktik och teori, (Cummins,  J. (2007))

Utifrån dagens världsläge kommer vi, likt vi gjorde 2015, möta många nyanlända elever som redan är här hos oss eller på väg till Sverige. Ämnet flerspråkighet och att kunna möta de här barnen och eleverna är högaktuellt. Oavsett vilka förutsättningar och bakgrundskunskaper vi har som personal, i förskola och skola, att möta dessa barn behöver vi hitta sätt för det. Vi behöver hitta verktyg och ett förhållningssätt för att de här barnen ska tas emot i en verksamhet där deras flerspråkighet ses som en tillgång och där de dagligen får bruka hela sin språkrepertoar. Men hur? 

Transpråkande handlar om att arbeta med samtliga språk hos alla barn/elever och låta det genomsyra allt man gör under dagen. Barnen och eleverna får därmed tillgång till hela sin låda genom att få arbeta med skolspråket svenska parallellt med alla sin språk. Därmed får de aktivt växla mellan språken under hela dagen. Att jobba transspråkande innebär även att man visar att det är välkommet att använda alla sina språk. Exempel på transspråkande kan vara att man synliggör barngruppens/klassens språk genom skriva “välkommen” på alla språk eller att man översätter en svensk dikt. Att arbeta transspråkande är bra för alla barn/elever (oavsett om man är flerspråkig eller enspråkig) och stöttar dem i deras kognitiva utveckling, litteracitetsutveckling, identitetsutveckling samt språkutveckling.  

“Flera språk ger flera perspektiv och visar på olika sätt att förstå och beskriva världen. Ju fler delar som blir belysta desto rikare blir helhetsbilden. En rik språkkarta är också mer flexibel och funktionell i olika sammanhang, ibland passar det ena språket bättre och ibland det andra. Och ibland är det några begrepp från ett språk och några från ett annat som poppar upp – med följden att det blandas och kompletterar varandra, kanske i samma mening. Det är tecken på kreativitet och flexibilitet och kallas transspråkande.”
(Bruce, B. (2020) Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Studentlitteratur AB.) 

“Och kom ihåg att flerspråkighet inte orsakar språkliga svårigheter. Däremot kan man vara sårbar för bristande språklig tillgänglighet, stöd och pedagogik om man inte har svenska som förstaspråk.”
(Andersson, Julia [logopedjulia] (2021, 25 januari) Instagram) 

Diskussionsfrågor

• Hur ska jag kunna möta barn och elever som inte alls pratar svenska i min undervisning?
• Hur ska jag kunna förmedla kunskap till de här barnen?
• Hur ska de själva kunna göra sig förstådda och redovisa kunskap?

Inlägget är författat av Språkteamet, Barn- och elevhälsan