I huvudet på en utbildningschef mars 2022. Utdrag från en presentation.

• I huvudet på Fredrik Aksell

Strategisk ledning, att leda genom andra

Betydelsen av bildning

Bildning, utbildning och skola kräver ett gott ledarskap. Det finns många duktiga skolledare, jag har mött många. Men också svaga ledare, skolledare som gjort skolan till sitt eget tyckande, ledare som varit politiskt orienterade, ledare som valt ledarrollen för att det är prestigefyllt och att inte bli påkommen är deras starkaste drivkraft. Ledarskapet har mycket stor betydelse för organisation, resultat och utveckling, om inte avgörande betydelse. Ledarskap skapas i kontext och är sprungen ur egna och kollektiva erfarenheter. Här är mina!

Jag är född i Göteborg 1968 och flyttade till Malmö 1972.  Jag är en innerstadskille, uppvuxen med en ensamstående mamma, en äldre bror, en yngre halvbror och har haft en högst sporadisk närvarande pappa. Lutersk moral, att göra rätt för sig, acceptera din lott, du duger (bara) som du är (låga förväntningar). Hyresrätt och kommunal lön. Det fanns inga krav eller uttryckt förväntan på studier eller vad som kan kallas framgång. Vänner och arbete blev min referensram, sociala nätverk och skyddsnät, mamma min moraliska kompass och trygghet. Högstadiet och första året på gymnasiet bodde jag i Bjärred, där mötte jag andra unga med helt andra förutsättningar, krav och möjligheter.

Vända blicken utåt

Som lärare, rektor och skolchef är det viktigt att vända blicken utanför Svedala och utanför riket, och att jämföra sig och ta erfarenhet av andras erfarenheter. Vad vore svensk skola utan TIMSS, PISA, Bornholmsmodellen, Dweck, Gibbon, Dylan William, Hattie, Timperley, Gibbon eller Pontedura m fl?  Det finns anledning att tro att det har tänkts på annorlunda sätt i andra länder. Det kan finnas något att hämta! Sverige är det tredje landet som lägger mest resurser på skolan, men det speglar sig inte i resultat och vi har låga resultat bland elevers mående. Vi behöver lära från andra!

“Möten med elever från andra länder gör mycket med synen på sig själv.”

Jag har mött och arbetat med skola i:

• USA: Seattle och SI, främst via college i utsatta områden
• Danmark: Internationella skolan Köpenhamn
• EU: Bryssel, Svenska skolan och europaskolorna
• England: Svenska skolan, gymnasiet samt flerårigt samarbete och utbyte med Chichester college
• Bangladesh: Genom Globala skolan och två uppföljande besök med lärare och elever, därefter många fler uppföljande besök för lärare och elever.
• Zimbabwe: Globala skolan med arbetslag från olika skolor i Sverige att beska biståndsprojekt.
• Finland: Utbyte med finska rektorer, där många jobbar 20 % med undervisning ”Primus inter pares”
• Bulgarien: Jag har besökt och bott i Bulgarien vid 32 tillfällen sedan 1993. Som adjunkt ordnade jag 2004 fältstudier för lärarstudenter. Bulgariska skolor är statliga, följer strikta curriculum och fastställda läromedel. Man når långt i vissa ämnen, saknar stort i andra

Mitt Bulgarien

Det går inte att prata om mina val och erfarenheter utan att beskriva mitt Bulgarien.

Bulgarien är ett av europas fattigaste länder. Man lider av brain-drain, korruption, nationellt dåligt självförtroende, alltid i gränsen mellan europa och det slaviska, ortodoxa öst med dess turkiska historia, följden av kommunistisk modernisering och den auktoritära statens kollaps. Men, de är härvarande och stolta och har en kollektivt grundad syn, med (traditionellt) bildning som förebild.

I Bulgarien möter jag Maria 1998, vi flyttar ihop 1999, gifter oss i Bulgarien 2001 och fick barn 2003. Det har gett mig en storfamilj, kultur, insyn om min egen världsbild, språk, kultur, prioriteringar, en bred värdegrund, sett nya möjligheter och begränsningar

Sammantaget har min internationell utblick lärt mig att:

• I Sverige fokuserar och rustar skolan för individer. I de flesta andra miljöer rustas samhällsbärare, oftast med små resurser, för det kollektiva samhällsansvaret, och utgör genom det garant för individers utveckling
• Materiella resurser är av underordnad betydelse. Vikten av bildningssyn och skola med kollektivt samhällsuppdrag och institution är av stor betydelse.

Vi har mycket kvar att lära om oss själva genom att möta andra.

Mina val

Jag arbetade som gymnasielärare och fick möjlighet att arbeta som adjunkt vid lärarutbildningen. Jag skrev läromedel och drev mindre firma där stort fokus var kring digitala lösningar tillsammans med förlag. Strax efter millenniumskiftet var svensk skola i en stor identitetskris, med fallande resultat, oklar organisation och strukturell förändring. Jag valde mellan att fortsätta inom akademin, företagande eller skolledning. Ofta hamnade jag i lednings- och beslutsfrågor utan att för den delen kunna ta ansvar, det låg oftast hos någon annan, inte sällan oklart hos vem. Det utmanade mig mest och jag valde därför ledarskapet som profession.

Ledarskap – strategisk ledning

Distribuerat ledarskap – delegera och delaktighet

Som ledare behöver du snart delegera och omsätta det operativa till någon som kan fullfölja. För att kunna delegera rätt fråga och till rätt person måste en ledare ha förståelse för det operativa och dess inverkan på de strategiska frågorna.

“Det kan till och med bli bättre; det måste man acceptera.”

Ge ansvar genom målsättning och led genom andra. Använd öppna, återkommande samtal, lägg allt på bordet.  Distribuerat ledarskap förutsätter att du ger andra ansvar och befogenheter.

Genom att delegera blir det aldrig som om man själv genomfört arbetet. Det kan till och med bli bättre; det måste man acceptera.

Höga förväntningar

Att ha höga förväntningar är att tillskriva andra möjligheter och utveckling. Genom höga förväntningar ger du andra ansvar. Med ansvar ökar oftast resultat och tillfredsställelse. Det är även praktiskt med höga förväntningar och att ge andra ansvar (annars får du göra allt själv :).

“Ge tydligt, kommunicerat ansvar, förutsätt att den andra vill och kan.”

I ledarskapet är det viktigt att inte förminska andra människor, exempelvis genom att påstå eller förutsätta att andra behöver hjälp att utföra en uppgift. Detta gäller såväl barn som personal till andra ledare. Det är av central betydelse att inte utöva missriktad, projicerad empati, dvs att ge stöd för att tillgodose egna bevekelsegrunder.

Halvledare, tandemstyrning och dubbelstyrning

Man kan inte halvleda, man kan bara leda eller inte leda. En ledare måste ha hela uppdraget och fulla befogenheter för att kunna ta ansvar. Det praktiska och operativa kan dock delegeras. Med många halvledare blir det tandemstyrning och dubbelstyrning. Ledningskraft går i sidled istället för framåt.

En tydlig ledningsstruktur är viktig. Det finns många exempel på när ledningsstrukturer och vem som leder vad är otydligt, särskilt i roller utan formellt ansvar men med krav på att leverera resultat. Man ska därför vara noggrann med tydlighet i införande av roller som tex tillförordnad, biträdande eller andra funktioner som innehåller ”ledare”. Här finns ibland outtalade förväntningar. Vem är egentligen ledare? Vad och vem ska ledas? Var kan ansvar utkrävas? I de oklara rollerna växer otydlighet obehindrat, beslut fattas inte och ansvar kan inte utkrävas. De flesta brukar uppleva otydlighet som en stressfaktor.

“Ledningsstrukturen är bäst när den är rak och tydlig i delegation och ansvar.”

Strategisk eller operativ?

Långsiktiga strategiska mål måste kommuniceras och delegeras. I måluppfyllelse finns både strategiska val och operativa val. Mål måste vara tydliga, utan mål duger vilken väg som. Handlingsutrymme för den som genomföra är viktigt. En ledare kan inte välja om man vill arbeta strategiskt eller operativt. Som ledare måste man alltid arbeta strategiskt och ibland operativt, särskilt om du inte har någon att delegera till eller skapat organisation för genomförande.

Agenda och initiativrätt

Bestäm vad, vem och i vilka forum du ska leda. Ta kontroll över agendan. Ta initiativ, sammanfatta och kommunicera beslutet! Här avgör du vad som ska diskuteras och vad som är ledningsbeslut.

Det är viktigt att ledaren bestämmer vilken grupp man ska leda och att vara tydlig med det. Det är viktigt att avgöra vad man inte leder och vad man väljer att delegera. Just nu är min agenda och initiativrätt VLG, FLG, chefsmöten, VESAM, nämnd, samt enskilda processer: fastigheter och digitalisering.

Led förutsättningarna, skapa ledningsyta

Som chef och ledare behöver du skapa handlingsutrymme genom mandat och förtroende, skapa likvida och solida medel, skapa fallhöjd för egna misstag. Jag kallar det ledningsyta. Som chef och ledare kan du ofta se att förutsättningar inte motsvarar förväntningarna. Om förutsättningarna enligt din bedömning behöver förändras behöver du påverka dessa.

Led utifrån givna förutsättningar. Ta initiativ för att påverka, förändra och förändra. Led förutsättningarna och skapa ledningsyta för ditt ledarskap.