Scroll To Top

Lärande hela dagen – Ett fritidshem för att alla ska lyckas

När vi är färdiga:

  • har vi fördjupad förståelse för uppdraget utifrån läroplanen.
  • är fritidshemmets uppdrag synliggjort, känt och framträdande.
  • arbetar vi systematiskt med kvalitetsarbete.
  • är det fler barn som lyckas i skolan.
process
Processkarta. Klicka för att förstora

Att göra lokalt

Varje enhet arbetar med “lärande hela dagen – ett fritidshem för att alla ska lyckas”. Arbetet sker i form av kollegialt lärande utifrån lokala mål och behov. Rektor leder arbetet lokalt med stöd av nyckelpersoner som utsetts för satsningen.

Klicka för att förstora bilden
  • Samtliga enheter ska göra en analys och ta fram en målsättning för det lokala utvecklingsarbetet på fritidshemmet.
  • Samtliga enheter ska ta fram en utvecklingsplan med analys, målsättning, aktiviteter, uppföljning och utvärdering för arbetet.

Arbetsgång för lokal utvecklingsplan

Här följer en arbetsgång för framtagandet av en utvecklingsplan på varje enhet.

VAD

  1. Prioriterade mål fastslås av rektor:
    Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla?
  1. Nuläge beskrivs utifrån mål:
    Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor uppvisar elever i den verksamhet de befinner sig i och vilka behöver vi utveckla?
    – Vilka faktorer i deras lärmiljö påverkar elevers kunnande?

VART

  1. Målbild för arbetet beskrivs utifrån prioriterat mål:
    Vilket förändrat kunnande förväntar vi att elever ska uppvisa efter genomförd process?
    – Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process? 

HUR

  1. Kompetensbehov – Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose elevers behov?
  1. Tillvägagångssätt – Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att elever får nya erfarenheter av lärande?

RESULTAT

  1. Delutvärdering – Vilket förändrat kunnande uppvisar elever i den verksamhet de befinner sig i? Behöver vi förändra något i vårt tillvägagångssätt?
  1. Resultat, analys, slutsatser – Vilken effekt har vårt agerande haft på våra elevers resultat?

 Utvecklingsplan för fritidshem

Att prioritera ett mål

Första steget i utvecklingsplanen handlar om att fastslå ett prioriterat mål för arbetet. Målet bör utgå ifrån förmågorna som beskrivs i Lgr11, kapitel 4 samt de lokala behov som verksamheten identifierar genom att besvara frågan:

”Vilken färdigheter eller förmågor behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för att fler elever ska lyckas efter genomgången utbildning?”

Formulera en prioriterad målsättning för fritidshemmets utvecklingsarbete – “Vi behöver bli bättre på att utveckla elevernas förmåga att….”  Det är rektor som fastslår prioriterat mål. Om ett prioriterat mål redan är identifierat för verksamheten kan detta också användas för fritidshemmets utvecklingsarbete.

Att identifiera ett behov

Utgå ifrån de förmågor som beskrivs i Lgr11, kap 4. För varje förmåga görs en bedömning av fritidshemmets förmåga att ge eleverna förutsättningar. Tänk på att identifiera brister och utvecklingsbehov i färdigheter och förmågor som är återkommande över tid.

  • Hälsa och välbefinnande
  • Relationer och förhållningssätt
  • Behov och balans
  • Kommunikation och språk
  • Estetiska uttrycksformer
  • Idéer och problem
  • Företeelser och samband

Stöd för att identifiera behov

 

Frågor att diskutera

  • Vad är elever bra på? Vad har de för kompetenser, kunskaper och färdigheter?
  • Vilken kompetens, kunskap,färdighet  är särskilt angeläget att utveckla hos elever för att skapa de största möjligheterna för elevers förbättrade kunskapsutveckling?
  • Vad ser vi för mönster i gällande elevers förmågor om man tittar på olika grupper, åldrar, genus och över tid?
  • Hur påverkas elevers förmågor av normer, värden, inflytande, trygghet, trivsel samt elevhälsa?

 

Undervisningsstilar


Ann S Pihlgren, berättar om Undervisningsstilar – del 1(23:28) och del 2 (21:58)

Fem undervisningsstilar

Fil Dr Ann S. Pihlgren har i sin forskning fokuserat på att undersöka vilka effekter som olika undervisningsstilar har på  elevers lärande. Här presenteras fem undervisningsstilar som Pihlgren menar att vi kan använda för att kategorisera all undervisning i – från de med svagast kognitivt innehåll (Låt gå och Moralistisk) till de med starkast kognitivt innehåll (Scaffolding):

1 Låt gå-undervisningsstil

Undervisning i låt gå-stilen saknar ett pedagogiskt mål, syfte och kunskapsinnehåll, vilket medför att det är upp till eleverna själva att ta ansvar för sitt lärande.  Låt gå-stilen har samma effekt som om eleverna inte deltagit i någon undervisning.

  • Vanligast på fritids och delvis i förskolan
  • Personalen planerar aktiviteter, inte lärande
  • Beslut lämnas till eleverna

2 Moralistisk undervisningsstil

I undervisning i den moralistiska stilen fokuserar undervisaren främst på elevers uppförande och beteenden snarare än på lärande. Undervisningen ägnas främst åt tillrättavisningar för att upprätthålla ordning eller åt avledande aktiviteter. Den moralistiska stilen har en låg effekt och eleverna får inte möjlighet att utvecklas och stimuleras i det lärande som läroplanen föreskriver.

  • Läraren fokuserar på att skapa ordning och att lära ut regler
    – Genom tillsägelser och avledande aktiviteter
    – Ordning först – undervisning sedan. Problemet är att undervisningstilen sällan leder till undervisning och lärande.

3 Elevutforskande undervisningsstil

Den elevutforskande stilen innebär att eleverna får arbeta på egen hand. Undervisaren kan inleda med att introducera eleverna i en uppgift som eleverna sedan ska arbeta med och utforska. Eleverna får ofta möjlighet att välja både innehåll och arbetssätt utifrån uppgiften. Den elevutforskande stilen har en relativt låg effekt på elevernas lärande. De utvecklar kognitiva förmågor så som: minnas, förstå och tillämpa och de utvecklar kunskaper i form av faktaprocesskunskaper och till viss del begreppskunskap.  Däremot utvecklas inte elevernas förmågor att analyserautvärdera, skapa eller deras metakognitiva förmågor.

  • Läraren introducerar nytt material
  • Eleverna utforskar på egen hand
  • Undervisningen kan upplevas som rolig, men är begränsad när det gäller kognitiv utmaning.

Undervisaren lämnar eleverna för snabbt när det gäller elevernas begreppsuppfattning, vilket leder till att eleverna stannar kvar på den färdighetsnivå de redan har. Undervisningen kommer inte leda till att eleverna gör kognitiva språng i sitt lärande.

4 Allmän undervisningsstil

Allmän undervisningsstil är den vanligast förekommande stilen i skolan. I den allmänna undervisningsstilen inleder undervisaren ofta med att introducerar ny kunskap.  Därefter får eleverna möjlighet att arbeta med den nya kunskapen på olika sätt. Undervisaren kontrollerar elevernas lärande genom att ställa kontrollfrågor för att se att eleverna förstått kunskapsinnehållet.  Den allmänna undervisningsstilen medför att eleverna inte får möjlighet att påverka innehållet i någon större utsträckning. Stilen har till vissa delar goda effekter på elevernas lärande. De utvecklar kognitiva förmågor så som: minnas, förstå och tillämpa och de utvecklar kunskaper i form av fakta, begrepps– och processkunskaper.  Däremot utvecklas inte elevernas förmågor att analyserautvärdera, skapa eller deras metakognitiva förmågor.

  • Läraren introducerar ny kunskap
  • Eleverna praktiserar och läraren kontrollerar och korrigerar
  • Läraren summerar
  • Eventuella läxor har ofta en högre kognitiv komplexitet än det som eleverna arbetat med på lektionen.

Logiken bakom att läxorna är mer komplexa följer av att undervisning enligt den allmänna stilen går från att börja med det enklaste till att bli alltmer komplext. Då läxor ges i slutet av en lektion följer att de därmed är lite svårare än det som eleverna arbetat med på lektionen.

5 Scaffoldstilen

Scaffoldstilen är den stil som ger störst effekt på elevernas lärande. Stilen bygger på Vygotskijs teorie om lärande och fokuserar på att utmana varje elev i dess proximala utvecklingszon. Tanken är att undervisningen ska hjälpa eleven att förstå och använda kunskap som denne ännu inte är förtrogen med genom att undervisaren skapar  olika stödstrukturer (scaffolding) för eleverna. När eleven  erövrat den nya kunskapen kan stödstrukturerna tas bort. I undervisning i scaffoldstilen inleds undervisningen med att undervisaren väcker elevernas intresse kring det ämne som undervisningen ska handla om. Genom att utmana och ställa utvecklande frågor till eleverna kan undervisaren leda eleverna framåt och locka dem till nya tankar. Scaffoldstilen har goda effekter på elevernas lärande. De utvecklar sina förmågor att: minnas, förstå,  tillämpa samt fakta-, begrepps- och processkunskaper. Dessutom stimuleras eleverna till att analysera, utvärdera, skapa och utveckla sina metakognitiva förmågor. 

  • Eleverna förvirras (“wobblar”) och utmanas
  • Undervisaren ställer färre kontrollfrågor och fler frågor av metakognitiv karaktär.
  • Läraren stödjer elevernas analys:
    – Vad kom vi fram till?
    – Vad vill vi veta nu?
  • Läraren presenterar ny kunskap
  • Eleverna arbetat med uppdrag som underlättar generalisering och transfer
  • Utvärdering av arbetet: Vad lärde vi oss?

– Blooms reviderade taxonomi, Karlstad Universitet

Blooms reviderade taxonomi

Ta del av folder om undervisningsstilar.

Teacher Learning Communities

TLC – teacher learning communities är en modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, och som används runt om i Sverige för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

Samtalsmodellen

  • Varje möte följer en tydlig struktur.
  • Det finns ingen expert i gruppen.
  • Gruppen fungerar som en stödgrupp, där varje lärare får stöd att förändra det som den vill och behöver för att nå målet med arbetet.
  • Läraren åtar sig att genomföra något till nästa möte.
  • Mellan TLC-träffarna prövar och genomför lärarna nya moment i sin undervisning och planering.
  • Läraren ska vara beredd att dela med sig, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis.
1. INTRODUKTION (5 MINUTER)
Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras. Deltagarna får tid att landa i mötet, målet för dagens möte förklaras.

2. STARTAKTIVITET (5 MINUTER)
Deltagarna engageras i en aktivitet som hjälp för att fokusera på det egna lärandet.
3. FEEDBACK (30 MINUTER)
  • Så här har jag gjort – så här går det.
  • Slutsatser och lärdomar

Varje deltagare ger en kort rapport om det de åtog sig att pröva under avsnittet “personlig planering” vid föregående möte. Resten av gruppen lyssnar aktivt och ger återkoppling och stöd.

4. NYTT LÄRANDE (30 MINUTER)
För att ge varje TLC- möte en del nytt stoff och en stadig ström av nya idéer, har varje möte aktiviteter som introducerar några nya idéer som rör undervisning.
5. PERSONLIG AKTIONSPLANERING (15 MINUTER)
Den näst sista aktiviteten för varje session innebär att varje deltagare planerar vad de hoppas att kunna utföra före nästa möte. Det kan inkludera att pröva nya idéer eller det kan helt enkelt vara att konsolidera de tekniker som de redan har experimenterat med. Detta är också en bra tidpunkt för deltagarna att planera för samplanering och lektionsobservationer som de ska genomföra hos varandra. Det är vår erfarenhet att om deltagarna lämnar mötet utan en bestämd dag och tid att observera varandra, så är det mycket mindre sannolikt att observationerna blir av (Maher & loffes, 2007).
6. SAMMANFATTNING AV LÄRANDE (5 MINUTER)
De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det.
Klicka på + för att läsa mer om varje del.

Mötesprotokoll

Mötena dokumenteras utifrån följande punkter:

  • Frågeställningar
  • Datum
  • Syftet med träffen var…
  • Vi pratade om…
  • Reflektioner under träffen…
  • Slutsatser/lärdomar…
  • Inför nästa träff tänker vi…
  • Svårigheter i lärprocessen…
  • Deltagare
  • Dokumentatör
  • Mall för personlig handlingsplan

Deltagarnas dokumentation av arbetet görs utifrån nedanstående modell för personlig handlingsplan. Syftet med personlig handlingsplan är att:

  • Göra idéerna konkreta
  • Ge något att hålla sig till mellan mötena
  • Skapa tillförlitlighet i utvecklingen
  • Hjälpa till  att fokusera på några områden
  • Påminna om att släppa andra saker
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:

  • Sedan förra mötet har jag provat att:
  • Av min insats har jag lärt mig att:

Planering för insatser under de kommande veckorna:

  • Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
  • Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
  • Vilka elever ska du göra detta med?
  • Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
  • Vem kan eventuellt hjälpa dig?
  • Vad ska du göra mindre av?

Exempel Joakim Nilsson, Röda skolan:

Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:

Jag ska införa metoden “Vad har vi lärt oss idag?” (nyckelstrategi 4). Vid slutet av lektionen får eleverna reflektera i smågrupper och lista saker de lärt sig. Därefter sammanfattar vi tillsammans. Detta tvingar varje elev att reflektera över sitt eget lärande, ger eleverna möjlighet till syfte och mål, se den röda tråden i undervisningen och se hur de kan gå vidare i sitt lärande.

Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?

Trolig förändring: Eleverna kommer att bli mer medvetna om (och därigenom mer engagerad i) sitt eget lärande och mer benägna att hjälpas åt i lärprocessen.

Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Jag vill hitta och utveckla former för självvärdering (nyckelstrategi 5) som fungerar bra för elever i de årskurser jag undervisar i. Jag upplever att de är för unga för att en del av de metoder Dylan Wiliam och Christian Lundahl beskriver i sina böcker ska få avsedd effekt. För tillfället provar jag mig fram med “små matriser”, men vill få självvärdering och självbedömning att fungera lika bra som jag fått t.ex. kamratbedömningen att fungera.

Vem kan eventuellt hjälpa dig?

Det jag skulle behöva är en kollega som är nyfiken på samma sak, så att vi kunde bolla tankar, erfarenheter och idéer. Kanske också mer litteratur kring konkreta metoder. Syftet och nyttan har jag redan förstått.

Vad ska du göra mindre av?

Jag ska skära ner på antalet uppgifter och aktiviteter och ägna mer tid åt varje uppgift i stället, genom t.ex. självvärdering, så att eleverna får en riktigt djupgående förståelse. Kvalitet i stället för kvantitet, alltså

Kvaliteter i en bra handlingsplan:

  • Visar tydligt hur lärarpraxis ska anpassas i förhållande till teorier.
  • Anknyter till metoder som har stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • Ger möjlighet att se elevers tänkande och möjlighet att agera utifrån detta
  • Är möjlig att uppnå inom en rimlig tidsram
  • Identifierar något som inte längre kommer att göras eller göras mindre av för att nå god undervisning
  • Försöker inte ändra allt på en gång


Stödmaterial:

Praktisk yrkesteori och praxistriangeln

Praktisk yrkesteori är den enskildes föreställningar om praktiken och den samlade handlingsberedskapen för praktisk verksamhet (Lauvås & Handal). Den är både teoribaserad (teoretiska kunskaper och insikter)och praxisbaserad (egna erfarenheter samt kännedom om andras erfarenheter).

Praktisk yrkesteori:

  • innehåller inte allt vi vet och kan om yrket, utan endast de kunskaper och värderingar som vi använder oss av i vårt dagliga arbete.
  • utvecklas tidigt i livet, långt innan vi påbörjar en formell utbildning.
  • är både individuell, utifrån mitt sätt att ha och organisera kunskaper, erfarenheter och värderingar i förhållande till min egen historia och kollektiv, då den utvecklats i samspel med omgivningen och påverkas av faktorer som kön, social tillhörighet och sociala erfarenheter.

Den praktiska yrkesteorin kan åskådliggöras med en modell som Handal Lauvås kallar Praxistriangeln (Lauvås, P & Handal, G (2015): Handledning och praktisk yrkesteori). Praxistriangeln är en tankemodell som rymmer tre nivåer. Nivåerna är handlingsnivån, den teoribaserade nivån, samt etisk legitimitet. Handlingsnivån, längst ner i triangeln, beskriver hur vi handlar i olika situationer eller hur vi planerar att handla. I nästa steg i triangeln motiverar vi våra handlingar utifrån den erfarenhet och teoretisk kunskap som vi förfogar över. Den översta delen i triangeln handlar om etisk legitimitet, vilket innebär ett etiskt rättfärdigande av de handlingar som utförs i vårt arbete. Den kunskap, erfarenhet och de värderingar som ligger till grund för våra handlingar har betydelse och kallas för den praktiska yrkesteorin – “den enskildes föreställningar om praktiken och om den samlade handlingsberedskapen för den praktiska verksamheten.”

  • P1 Handling (det vi gör, t ex vår undervisning)
  • P2 Teori (den kunskap och de erfarenheter våra handlingar bygger på): vetenskapliga teorier, erfarenheter och överförd kunskap (information om andras erfarenheter)
  • P3 Etik (våra värderingar, vad vi uppfattar som rätt och fel)

Kunskaper, insikter och uppfattningar på teori- och etiknivåerna är styrande för vad som sker på handlingsnivån

Varje lärare har en praktisk teori om undervisning, och denna teori är subjektivt sett den starkaste faktorn för lärarens egen pedagogiska praktik. I begreppet praktisk yrkesteori innefattas flera olika kunskapsformer som ”tyst kunskap,” där förtrogenhetskunskap över praxisområdet är en del. Påståendekunskap, vilket innebär systematiskt uppbyggda påståenden inom ett visst område, det vi ofta kallar teorier är en annan del. Vi behöver förtrogenhetskunskap för att tillgodogöra oss påståendekunskapen. Den tysta kunskapen är personlig där både påståendekunskap och förtrogenhetskunskap är beroende av varandra och spelar många gånger en viktigare roll än den kunskap som verbaliseras. Problemet är att denna teori ofta ligger dold för oss. På den andra nivån samtalar vi om vad vi anser är lämpligt och effektivt utifrån praktiska och teoretiska utgångspunkter. Det vi grundar våra antaganden på är egna och andras erfarenheter samt teoretiska insikter. Den etiska legitimering som omfattar översta nivån utgår från värderingar där vi gör bedömningar utifrån vad som är rätt eller fel. Detta är subjektiva bedömningar och det kan många gånger vara svårt att förklara varför vi har handlat på detta sätt. Våra värderingar är de som skapar engagemang och lust i arbetet och handlar inte om effektivitet. Vi gör det vi anser rätt och försvarbart oavsett krav på effektivitet. (M. Dahl (2003): Pedagogisk handledning, utmaning eller bekräftelse – en studie kring handledningssamtalet ).

Ta del av folder om TLC och praxistriangeln.

Att göra centralt

Centralt arbetar vi med att stödja arbetet med lärande hela dagen – ett fritidshem för att alla ska lyckas

Särskilt fokus på att stödja arbetet med målsättningen:

  • har vi fördjupad förståelse för uppdraget utifrån läroplanen
  • är fritidshemmets uppdrag synliggjort, känt och framträdande
Klicka för att förstora bilden

Lärande hela dagen – att synliggöra uppdraget

”Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. /…/ Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.”
– Lgr11, kapitel 2.5 Övergång och samverkan


Samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,”
– Lgr11, kapitel 2.8 Rektorns ansvar


Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt:
■ Tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven.
■ Innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Tillsammans bör skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande.

Fritidshemmets uppdrag

Utbildningen ska ta till vara elevernas lust att lära. Den bör utgå från nationella målen och ta hänsyn till elevernas behov, erfarenheter och tänkande, samt anpassas till att elever har olika förutsättningar. Uppdraget handlar bland annat om att stödja elevernas sociala och allmänna utveckling, utvidga och fördjupa deras kunskaper och erfarenheter, samt erbjuda en meningsfull fritid. Eleverna får även träna på demokrati, inflytande och ansvar i praktiken. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv.
– Skolverket.se

AKTIVITET
En – par – alla

Fundera över följande frågor:

  • Hur ser du på fritidshemspersonalens uppdrag?
  • Vad innebär samverkan skola – fritidshem för dig?
  • Vad innebär fritidshemmets kompletterande uppdrag?
  • Fundera kring vad som menas med ”vad som menas  med andra kunskaper än de som normalt sker i skolan”.

En modell för att skapa samsyn

James Notttingham har presenterat en modell för att skapa samsyn kring en visionen som skulle kunna användas för att arbeta med begreppet Lärande hela dagen.

Visionen bör konkretiseras i mentala modeller. De mentala modellerna som utformas för att leda mot visionen blir ett sätt att synliggöra och möjliggöra samtal om vilka yttringar en vision kan ha. Till exempel kan vi formulera en vision där skolans och fritidshemmens uppdrag samverkar och kompletterar varandra med lärande hela dagen, men trots att vi alla arbetar med visionen kan tolkningarna som görs av denna vision bli helt olika. Hos en person kan visionen uppfattas som att ”eleverna ha undervisning i skolämnena hela dagen” och hos en annan som att ”om eleverna ska ha lärande hela dagen bör vi använda tiden på fritids för läxläsning”. Inte förrän vi sätter ord på våra mentala modeller kan vi få en gemensam syn på hur vi ska tolka visionen.

När vi väl är överens om vilka mentala modeller som ska gälla, bör dessa påverka våra system och strukturer så att de stödjer visionen. Organiserar vi oss för kollegialt arbete för att hjälpa varandra att komplettera elevernas lärande med olika kunskaper och förmågor eller organiserar vi oss så att arbetsuppgifter delas upp sinsemellan olika personalgrupper? Hur vi väljer att organisera och strukturera oss påverkar i sin tur våra beteendemönster. Nottingham påpekar att det är visionen som ska prägla våra system och beteenden och inte tvärtom.

Nyckelpersoners roll och uppdrag

  • Stödja rektorer i deras arbete med fritidssatsningen på skolorna.
  • Delaktiga i planering och genomförande både lokalt och centralt.
  • Följa den lokala processen och återkoppla den vid nyckelträffarna.

Kalendarium

VT19
21 feb Nyckelträff (prel)
5 apr Nyckelträff (prel)

HT18
28 sep Nyckelträff
13 nov Nyckelträff

VT18
6 feb  Nyckelträff – Utvecklingsplaner som stöd för SKA
27 april Nyckelträff – Undervisning i fritidshem
22 maj Nyckelträff – Undervisning på vetenskaplig grund

HT17
15 sep Skolverkets konferens – förtydligade uppdraget
26 sep Nyckelträff – Utvecklingsplaner i fokus

VT17
6 feb Nyckelträff – opponering på utvecklingsplaner
27 apr Nyckelträff – BRUK och uppföljning

Nyckelträff den 28 sep

PROGRAM 9-11.00
Verktyg för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund:

  • Tillämpa metod för kollegialt lärande (TLC)
    och träna samtalsledarskap
  • Presentera, ta del av och klargöra lokala mål och utvecklingsplaner
  • En snabb återblick! Nyckelträffarnas arbete.
  • Inventera behov inför läsårets nyckelträffar.
    Vad vill vi ta del av? Vad vill vi berätta om?Ett filmtips
Nyckelträff den 27 april

PROGRAM 9-11.00
Verktyg för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund:

  • En strukturerad metod för kollegialt lärande
  • En modell för att kunna prata om undervisning på olika nivåer.

Ett filmtips ompedagogiska teorier med Ann S Pihlgren. Pihlgren är fil.dr i pedagogik och varit forskarreferens till Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel för fritidshemmet. Det pedagogiska trädet (21:50)

Nyckelträff den 27 april
PROGRAM 8.30-11.00

  • Vad är undervisning i fritidshem?
  • Vad är resultat i fritidshem?
  • Undervisningsstilar
  • Dela erfarenheter med varandra

Ett filmtips om undervisningsstilar med Ann S Pihlgren. Pihlgren är fil.dr i pedagogik och varit forskarreferens till Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel för fritidshemmet.

Del 1 – inledning (23:27)

Nyckelträff den 6 feb
PROGRAM 8.30-10.30

  • Utvecklingsplanen som stöd för utvecklingsarbetet.  Vi går igenom vår mall för utvecklingsplaner och diskuterar hur vi kan göra för att ta oss an de olika delarna. Möjlighet att ställa frågor och ha diskussioner.
  • Enhetssamtal och åtaganden:
    – Vad tar vi med oss hem från dagens nyckelträff?
    – Vad avser vi att arbeta vidare med på hemmaplan?
    – Vad vill vi att vårens träffar ska ägnas åt?
  • Vi avslutar träffen med en runda där rektor (eller NP om rektor ej är på plats) redogör för åtaganden.
Nyckelträff den 26 sep
PROGRAM 8.30-10

LÄRANDE HELA DAGEN

Lå 16/17

  • Läsa och bli förtrogna med kapitel 4, Lgr11
  • Samverkan och tydliggörande av uppdraget
  • Att identifiera ett behov – spindelanalys
  • Vetenskaplig grund – forskningsöversikt
  • Att ta fram en plan – utvecklingsplan

Organisation

Annika Bruhn, rektor Klågerupskolan och processledare
Michael Rystad, strateg och processtödjare

Rektorer
Julia Dagerklint, rektor Baraskolan
Lena Fröbrant, rektor Kyrkskolan
Anna Tuvesson, rektor Marbäcksskolan
Sara Åberg, rektor Naverlönnskolan
Anna Olls, rektor Roslättsskolan
Marie Andreasson, rektor Röda skolan
Joel Trygg, rektor Spångholmsskolan

Nyckelpersoner
Jessica Jönsson, Baraskolan
Krister Stenberg, Baraskolan
Sandra Minnarén, Baraskolan
Pontus Blomberg, Klågerupskolan
Madeleine Bornhagen, Klågerupskolan
Anki Nilsson, Klågerupskolan
Malin Bergeryd, Kyrksskolan
Malin Hägg, Kyrksskolan
Tobias Bruhn (ledig), Marbäcksskolan
Emelie Lantz, Marbäcksskolan
Anders Olnert, Marbäcksskolan
Therese Andersson, Roslättsskolan
Kristina Gyllin, Roslättsskolan
Paulina Lindsiö, Roslättsskolan
Birgitta Billing, Röda skolan
Sara Andersson, Spångholmsskolan

SKOLVERKETS KONFERENS

PA par – alla
– Var tar vi med oss?

DET LOKALA UTVECKLINGSARBETET

– Ert lokala nuläge
– Vilka problemområden/utvecklingsbehov/mål har ni kommit fram till för satsningen lokalt?
– Er målbild för utvecklingsarbetet lokalt?
– Er plan för detta läsåret. Kompetensbehov? Tillvägagångssätt? Organisation?

Frågor att fundera kring:

  • Vad ser ni för orsaker och förklaringar till dessa behov?
  • Vilka variationer finns och varför?
  • Hur ska ni åstadkomma förändring i praktiken?
  • Vad förväntas insatserna leda till?
  • Hur ska alla bli delaktiga?
  • Hur ska arbetet följas upp?

ENHETSSAMTAL OCH ÅTAGANDEN

Varje enhet sammanfattar:
– Vad tar ni med er hem från dagens nyckelträff?
– Hur avser ni att arbeta vidare med på hemmaplan?
Vi avslutar träffen med en runda där rektor (eller NP om rektor ej är på plats) redogör för åtaganden.

NÄSTA NYCKELTRÄFF

Nyckelträff den 3 mars
PROGRAM 9-11

 Vad har hänt sedan vi sågs i december
– Februarimötet
– Rektorsmöte
– Lokalt mål
– Centralt fokus
– Projektledare i rektorsgruppen
– Arbete i SLG med uppdraget – lärande hela dagen

Praktikexempel – Klågerup
– Hur började vi?
– Hur involverar vi andra?
– Hur har vi tagit oss an arbetet med att finna vårt fokus?

Stöd för SKA
– Utvecklingsplan VAD VART HUR RESULTAT
– Att identifiera ett behov

Stöd för uppdrag och samverkan
– Synliggöra uppdraget
– Modell för att skapa samsyn

EPA En – par – alla
Hur har vi arbetat och hur skulle vi kunna arbeta lokalt för att:

  • fördjupa vår förståelse för uppdraget utifrån läroplanen
  • gör vi fritidshemmets uppdrag synligt, känt och framträdande?

Nästa nyckelträff
28 november

Nyckelträff den 19 maj
PROGRAM 9-11

Tvärgruppssamtal
Runda i tvärgrupper:
– Vad har hänt sedan vi sist sågs.
I helgrupp lyfter en person i varje tvärgrupp:
– Något positivt som hänt sedan sist.

Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt
Natalie Lindgren presentera en forskningsöversikt för fritidshem och fritidspedagogik.

Praktikexempel – Kyrkskolan
Malin Hägg berättar om Kyrkskolans utvecklingsarbete med Ann S. Pihlgrens Fritidshemmet och skolan.

Utvecklingsplan för fritidshem
Michael Rystad presenterar Utvecklingsplan för fritidshem, ett stödmaterial att använda inför det kommande läsåret.

Enhetssamtal och åtaganden
Varje enhet sammanfattar:
– Vad tar ni med er hem från dagens nyckelträff?
– Hur avser ni att arbeta vidare på hemmaplan?
Vi avslutar träffen med en runda där rektor (eller NP om rektor ej är på plats) redogör för åtaganden.

 

Presentationer från träffarna

Presentationer från lokala träffar

Stödmaterial

 Utvecklingsplan för fritidshem

Övrigt material

Lästips

Filmtips

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala