“Hur kan vi förstå relationer och vad de har för påverkan på oss?… Relationer är så mycket mer än bara en interaktion eller ett utbyte, det är vårt sätt att förstå omvärlden och därigenom oss själva.” (M. Thaning, 2016)

Relationer och människan går hand i hand, det finns inte en människa utan en relation. Relationer skapas i möte med andra och kan vara allt från tillfälliga kontakter till mer långvariga relationer. En god relation präglas bland annat av utbyte, ömsesidighet och respekt. Varje möte och varje samtal med en ny individ kräver nyfikenhet och ett aktivt lyssnande. Att genom kroppsspråk, ögonkontakt och uttryck visa intresse för vad just den eleven vill berätta eller ha hjälp med samt att se eleven i sin helhet.

“When you talk, you are only repeating what you already know. But if you listen you may learn something new” (Dalai Lama)

Relationer skapas hela tiden i skolan mellan elever och personal på skolan, det kan handla om lärare, fritidspedagoger, skolkurator, skolsköterskor, städpersonal, bespisningspersonal med fler. Det är därför av vikt att samarbeta och agera positivt och stödjande oavsett vilken profession personen har. Alla har ett gemensamt ansvar för att skapa goda relationer med våra elever. Men varför är det så viktigt? Ett exempel på det är trivsel och välmående för eleverna men inte bara det! Goda relationer har visats främja elevers lärande och i förlängningen ge en högre måluppfyllelse och som många redan känner till så är en gymnasieexamen en friskfaktor för livet och hälsan.

Ett positivt och stödjande arbete med eleverna kan kännas självklart för många men kan även vara en utmaning i de fall där relationen är eller är på väg att bli konfliktfylld. Det kan exempelvis  vara vid utåtagerande beteende. Att lyfta det positiva och styrkorna hos en elev leder till goda cirklar. Eleven söker mindre negativ uppmärksamhet och det blir fler tillfällen till uppmuntran. Har relationen blivit konfliktfylld tar det tid och energi att vända på en ond cirkel till en god cirkel, men att lyfta det positiva och styrkorna hos eleven är som viktigast då. Men kan se det som att rikta en ficklampa mot det som man önskar se mer av och det man vill ska växa.

Forskning visar att elevernas upplevda relation till de vuxna i skolan är en faktor som bidrar till skolframgång både socialt och kunskapsmässigt. Dock poängteras det att det känslomässiga stödet inte var tillräckligt för att optimera lärandet utan behövde kombineras av stöd i undervisningen.

I en studie där 2500 studenter deltog beskrevs att elever som hade god, rättvis och respektfylld relation till sina lärare fick högre betyg vid avslutade kurser i 16-årsåldern. De tog även upp att eleverna var mer benägna att be om hjälp av de lärare som de upplevde sig kunna lita på och som de upplevde var icke-dömande och vänliga. De positiva relationerna mellan elev och lärare visade även på en ökning av engagemang och prestation hos eleven där negativ relation mellan elev och lärare visade på motsatt effekt.

Det är också viktigt att se eleverna  i sin helhet och i sitt sammanhang. De flesta elever landar rätt en vacker dag, men kanske inte just nu, hos dig. Vi bör vara medvetna om att det som är eftersträvansvärt för att klara sig bra i skolan inte alltid behöver vara samma sak som behövs för att klara sig bra i livet. Lek med tanken att oftare anordna sammanhang i skolan där elevernas styrkor kommer till sin rätt, särskilt för de elever vars kompetenser, talanger och styrkor inte alltid passar in i den “vanliga” skolgången.

Diskussionsfrågor

• Hur kan vi förstå och utveckla förtroendefulla relationer till våra elever?
• Hur vänder vi en relation som redan är eller är på väg att bli konfliktfylld?
• Hur gör vi för att elevernas erfarenheter, förmågor/förkunskaper och intressen ska få ta plats i undervisningen?
• Hur förmedlar vi positiva förväntningar till eleverna?
• Hur gör vi för att få trygga elever i klassen?

Referenser

• J. Steinberg, Å. Sourander. 2019 “Att vända en klass: från oro till fokus”
• M. Thaning. 2016 “Vad är mänskliga relationer?”, Relationsinstitutet
• Sammons et al. 2014 (http://dera.ioe.ac.uk/20875/)
• Skolverket. 2019 “Hälsa för lärande- lärande för hälsa”

Inlägget är författat av Lisa Axlin, skolsköterska och Ulrika Delbrant, skolkurator, Barn- och elevhälsan