”Är det min tur nu?”, ”När kommer du ta mig?”, ”Kan inte jag få komma med nu?”
Så här kan det låta när jag som skolsköterska går och hämtar elever i årskurs 2 eller 4 för deras hälsosamtal. Eleverna i årskurs 7 är kanske inte alltid lika entusiastiska, men följer artigt med mig. Barnen i förskoleklass som kommer på hälsosamtal tillsammans med sina vårdnadshavare, brukar vinka igenkännande på skolgården och i matsalen efter våra samtal.
En central och viktig del i mitt arbete som skolsköterska är de inplanerade hälsosamtalen som erbjuds eleverna med jämna mellanrum under deras skoltid. Alla elever i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan ska enligt skollagen erbjudas minst tre hälsobesök med hälsosamtal och i gymnasieskolan minst ett. Syftet med hälsosamtalen är att främja hälsa och förebygga ohälsa för att eleverna ska nå utbildningens mål. Det är viktigt att kommunicera med eleverna utifrån var och ens unika livssituation, samt att ha kunskap om den typiska utvecklingen fysiskt, psykiskt och socioemotionellt. Varje elev jag möter i hälsosamtalet erbjuds möjlighet att diskutera sin hälsa, sin skol- och fritidssituation samt de sociala utmaningar de möter i samhället. Områden som Skolverket och Socialstyrelsen identifierat som extra viktiga är psykisk hälsa och ohälsa, arbetsmiljö, skolfrånvaro och levnadsvanor.
Ett hälsosamtal handlar om hur eleven mår och utvecklas. Hur skolsituationen och hur inlärningen fungerar. Hur eleven trivs i skolan och med kompisarna. Hur elevens mat och sömnvanor ser ut samt om eleven är fysiskt aktiv och har en meningsfull fritid. I hälsosamtalet finns det även möjlighet att finna ut om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till samt om det finns något som oroar eleven. Dessutom samtalar vi i årskurs 4 och 7 om sociala medier och skärmtid samt om sexualitet, samtycke och relationer anpassat utifrån ålder och mognad. I årskurs 7 belyser hälsosamtalen även frågor om alkohol, nikotin, droger och anabola steroider.
Hälsosamtalet bör vara elevcentrerat och innefatta information, rådgivning och lärande som utgår från elevens behov och egna resurser. Genom ett elevcentrerat hälsosamtal får eleven möjlighet att reflektera över sina egna förutsättningar och val, för att stärka sina möjligheter till ett hälsosamt liv. Min reflektion är att det mest finns möjligheter med hälsosamtal. Vi skolsköterskor kan luta oss mot vår strängare sekretess inledningsvis i samtalet, så att eleven kan känna sig extra trygg. Motiverande samtal (MI) lämpar sig väl för att hjälpa elever till förändring framför allt när det gäller livsstilen. MI som samtalsmetod ger eleven större förståelse för ett problem och möjliga lösningar blir synliga. Det minimerar även risken för irritation och motargumentation. Grunden för MI bygger på ett empatiskt förhållningssätt som innebär att försöka förstå och utgå från elevens perspektiv och att aktivt visa detta. Råd och information bör föregås av en fråga om det är okej och jag som samtalsledare bör visa optimism och tilltro till elevens rätt och förmåga att fatta egna beslut och genomföra förändringar. Jag bekräftar i och med det elevens styrkor och framsteg vilka har stor betydelse för elevens självtillit.
I WHO: s ursprungliga definition från 1948 beskrivs hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp, vilket relaterar till en holistisk syn på hälsa. I ”Ottawa Charter for Health promotion” vidareutvecklas hälsobegreppet och hälsa ses som en resurs i livet och innefattar också personliga och sociala resurser (WHO, 1986).
Marie Golsäter som är barnsjuksköterska har i sin doktorsavhandling beskrivit betydelsen av att göra elever delaktiga i och medvetna om den egna hälsans betydelse. Hon menar att den hälsofrämjande omvårdnaden bygger på ett förhållningssätt utifrån delaktighet, jämlikhet och dialog i mötet. Hon beskriver vidare de individuella hälsosamtalen med eleverna som en av de viktigaste delarna i skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Tillgänglighet, tid och tillit lyfts fram som betydelsefulla för att kunna möta elevernas behov.
Ett hälsosamtal där skolsköterskan har tid för eleven, lyssnar och låter eleven vara med och bestämma innehållet i samtalet är en förutsättning för att samtalet ska upplevas som meningsfullt. När eleverna får ta upp det som de själva tycker är viktigt vågar de också prata om problemen. Eftersom eleverna kallats till samtalen och inte själva tagit initiativet kan de känna sig mer utsatta. En viktig del är att förbereda eleverna på hälsosamtalet genom att gå ut i klass, informera om de kommande samtalen samt att presentera sig själv. Marie Golsäter poängterar att skolsköterskans agerande har avgörande betydelse för elevernas upplevelse av och möjligheterna att dra nytta av hälsosamtalet utifrån egna behov och önskningar. Hon beskriver att eleverna i det elevcentrerade hälsosamtalet får kunskap och insikt om den egna hälsan samt möjlighet att lära känna skolsköterskan, vilket är betydelsefullt om de kommer att behöva stöd och hjälp längre fram.
Hälsa och välbefinnande utifrån att känna tillhörighet till andra beskrivs av elever, att uppleva sig inkluderad i gruppen, samt att bli respekterad som den de är. I Bowlbys anknytningsteori beskrivs också att människan är en social varelse som behöver andra för att överleva. Vi behöver kunna känna närhet och få veta att det finns en trygg bas eller hamn att återvända till vid hot. Att få stöd av både jämnåriga och vuxna innefattas också i upplevelsen av hälsa liksom att meningsfulla fritidsaktiviteter och en tilltro till sig själv också är avgörande för upplevelser av hälsa. Hälsosamtal med tonåringar har visat sig ge möjlighet till att identifiera och diskutera olika faktorer som påverkar tonåringars hälsa, samt att uppmuntra till en hälsosam livsstil. Samhället och dess struktur är i ständig förändring och enligt Barnkonventionen bör barn och tonåringar ha särskilda rättigheter utifrån att de har en större sårbarhet och är i behov av omsorg och omtanke. Barn och tonåringars delaktighet är av stor betydelse både ur ett rättighetsperspektiv och ett hälsoperspektiv. De vill och sätter stort värde på att vara involverade i planering som rör dem själva, det visar sig ofta genom att de barn och tonåringar som är motiverade och intresserade av vardagliga situationer upplever att de har större kontroll över sina liv.
Det ligger en stor utmaning i att anpassa varje hälsosamtal utifrån varje elevs behov och önskningar, samt att undvika hälsosamtal baserade på mer generell rådgivning. Varje elev är unik, bär på en egen berättelse och sina egna åsikter. I min roll som skolsköterska finner jag hälsosamtalen som oerhört viktiga. Det är den fysiska, psykiska och sociala hälsan som eleverna ska få stöd i och lära sig, för att kunna skapa sin egen goda hälsa, samt att förmedla en positiv bild av hälsa så att tanken hos dem finns med hela livet. Genom att vara elevens ”språkrör”, torde möjligheten bli att eleven förstärker den egna kompetensen och handlingskraften.
Diskussionsfrågor:
- Är hälsosamtalen hos skolsköterskan tillräckligt synliggjorda i skolan? Om inte… Hur kan de bli mer synliggjorda?
- På vilket sätt kan övrig personal i skolan bäst få ta del av elevernas hälsosamtal utifrån skolsköterskans strängare sekretess?
- På vilket sätt kan skolans personal ta tillvara på elevernas rätt till att vara involverade i den egna planeringen?
Inlägget är skrivet av Jeanette Persson Krantz, skolsköterska, Barn- och elevhälsan.
