Böcker, de öppnar en port in till sagornas värld
Ett ställe där man kan hitta på, där fantasin blir närd
Det finns böcker som kräver att vi måste oss föreställa
men också böcker som berättar om det reella
I läsning slukas böcker i stora gap
Att kura ihop i en famn och känna gemenskap
Att läsa och bli läst för är magi!
Då kan vi tillsammans i stunden förbli!
–  Ulrika Trivin, Språkteamet Svedala kommun

“Har vi en gång vant oss vid att hämta vår fröjd och tröst i böckerna, så kan vi inte undvara dem.” – Astrid Lindgren

“Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi.” – Astrid Lindgren

För föräldrar idag kan aktivitetsutbudet kännas oändligt för vad barn kan göra och vad man som förälder kan/ska/bör göra med sina barn. I den tillvaro som man befinner sig i behöver många saker inrymmas i, tillsynes, lite tid. Marginalerna för vad som ska hinnas med efter att man hämtar på fritids/efter skolan kan upplevas små.   

I skolan är utbudet också större än tidigare. Det finns exempelvis fler digitala möjligheter att använda i sin undervisning än för några år sedan.

I utbudshavet som erbjuds kan den viktiga högläsningen lätt falla i glömska. I blogginlägget som följer beskrivs vikten av att se högläsningen som ett betydelsefullt inslag i såväl hem som skola. Att ta sig tiden att öppna en bok och uppleva den tillsammans med barn och elever ger så mycket.

Forskare och praktiker har genom åren beskrivet många och tydliga fördelar med högläsning. De beskriver inte enbart hur högläsning har en positiv inverkan på hur barn och elever utvecklar sitt språk, sitt ordförråd samt sin egen läs- och skrivförmåga. De beskriver även hur närheten och dialogen som högläsningssituationen för med sig leder till att relationen stärks mellan den som läser och den/de som lyssnar. Högläsning stärker även förmågan att fantisera och föreställa sig det som inte finns här och nu. Det ger möjlighet till att föra ett samtal med en, i stunden, viktig närvarande vuxen. Ingvar Lundberg, vilket är ett tongivande namn inom läs- och skrivforskning, kallar detta för “den personliga närvarons magi”. 

Att barn gör som vuxna gör och inte som vuxna säger är en gammal sanning som håller än idag. Att små barn intresserar sig för plånböcker, nycklar och mobiltelefoner är kanske inte så konstigt. Det är viktiga saker som viktiga vuxna runt om dem är måna om att hålla ordning på och i närheten av sig. Detta gäller även för läsning. Som vuxen i barns/elevers närhet är du en modell. Det du gör speglar av sig på barnen/eleverna. Det du kommunicerar att du tycker är viktigt kommer barnen/eleverna också känna är viktigt. Om du läser, visar vägen och guidar i läsning ökar sannolikheten för att barn/elev kommer att känna samma engagemang som du.

Hur stärks språket vid högläsning?
Hos barn och elever stärks den språkliga förmågan genom högläsning eftersom att barnen i texten möter andra ord och en mer komplex grammatik än de gör i vardagligt samtal. Dels är variationen av ord och begrepp i högläsningen ett viktigt inslag men även att då högläsning sker uttalas orden tydligare vilket gör att barn/elever lättare kan ta till sig och använda de nya orden.

I skolan förväntas eleverna successivt ta till sig mer och mer information via skriven text. Om man som barn/elev fått uppleva högläsning av olika genrer har man också lättare för att ta till sig de mer avancerade texter som erbjuds i skolans högre årskurser både vad gäller språkligt innehåll men också förståelse för uppbyggnaden av texten. I sin bok Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse skriver Barbro Westlund “Det är inte högläsningen i sig som ger goda effekter: vad man läser, hur man läser och när man läser liksom uppföljande samtal om texten/boken är också betydelsefullt.”

För yngre barn används böcker med fler och tydligare bilder. I litteratur för barn i högre ålder ställs större krav på att barnet/eleven ska kunna föreställa sig det som läses. Det finns dock tydliga fördelar med att fortsätta använda bilder som tydliggör och förstärker det som läses även för äldre barn och elever.

Hur kan man göra när man högläser?
I den forskning som finns när det gäller barns och elevers förmåga att förstå text så faller mycket tillbaka på det samtal som förälder/pedagog och barn/elev har om det lästa. Att man som viktig vuxen exempelvis hjälper barn/elev att göra kopplingar till sig själv, att ställa frågor på det som var oklart eller att göra jämförelser med något redan känt. Att enbart läsa texten för barn/elev utan att att man i en dialog tillsammans sätter ord på det lästa har inte en lika tydlig effekt på läsförståelse. Det finns alltså skillnader i att läsa för och läsa med barn/elev. I följande länk finns en sammanställning i punktform av vad du kan tänka på när du högläser.

I sin bok Den meningsfulla högläsningen ger Ann-Marie Körling bland annat följande tankar och tips om högläsning: 

• Läs på andra stunder än vid sänggåendet.
• Högläs gärna samma bok om och om igen.
• Högläsning väcker samtal. Låt barnet avbryta din läsning och ställa frågor. Titta på och prata om bilderna.
• Läs högt när det ges möjlighet. Läs recept, kartböcker, rubriker i tidningar, sms et cetera.
• Läs för ditt läsande barn. Högläsning skadar aldrig den egna läsförmågan. Den bidrar till att utveckla barnets självständiga läsning.

Tystläsning versus högläsning
Att läsa är en sammansatt förmåga. Du ska klara av så mycket samtidigt när du läser. Dels ska du göra kopplingar mellan bokstäverna och det språkljud som de representerar, sedan ska du sätta samman alla de språkljuden till en helhet. Därefter ska du tolka det som du har “satt ihop” och sedan läsa alla de andra orden för att bilda dig en uppfattning om vad meningen du läst egentligen betyder. I denna process krävs det också att du klarar att hålla ljuden och orden i minnet tillräckligt länge för att du ska komma ihåg hela innebörden av det du läst. Utöver detta så kanske orden du läst inte riktigt betyder precis det som orden står för. Meningen eller satsen kanske beskriver en metafor eller ett idiom, vilket ställer ytterligare krav på läsarens förmåga att tolka det som står skrivet. Ett exempel på detta är uttrycket “på ålderns höst”. Som läsare kanske jag klarar av att ta mig igenom alla ord och jag förstår alla ord men jag är inte bekant med uttrycket och har svårt att tolka det vilket kan göra att förståelsen av delar av texten som man läst går förlorad.

Den tysta läsningen är ett vanligt inslag i våra klassrum idag. De elever och barn som snabbt kan ta sig igenom texten och förstå den ökar sin förmåga att göra just det; läsa snabbare och förstå bättre. För de barn och elever som exempelvis har svårare att ta sig igenom bokstäverna/ljuden i en text, minnas orden, förstå grammatiken och tolka helheten kan tyst läsning bli en övermäktig aktivitet. I sin bok Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse skriver Barbro Westlund om hur tyst läsning har effekt främst när böckerna som barnen/eleverna läser är egenvalda samt att den viktiga vuxne, förälder eller lärare, läser parallellt. Vidare hänvisar Westlund till studier som betonar den aktiva uppföljningen av tyst läsning där en viktig vuxen följer upp och diskuterar det lästa samt hur man gör för att läsa och förstå texten. Den viktiga vuxne kan också inspirera till dialog barn emellan för att bearbeta texter som lästs tyst. Tyst läsning behöver också vara ett inslag i barns och elevers vardag men inte frånskilt dialog och/eller undervisning. Detsamma gäller då barn och elever får lyssna till ljudböcker. Skillnaden mellan ljudböcker och personlig högläsning är bland annat att den gemensamma stunden, med en viktig vuxen under själva läsningen, försvinner. Även då ett barn/en elev har lyssnat till ljudböcker krävs att innehållet bearbetas.

Det finns också en skillnad på vilken litteratur som är fördelaktig att högläsa och vilken litteratur det är fördelaktigt att tystläsa. Den tysta läsningen i yngre skolår behöver matcha barnets/elevens förmåga att ta sig igenom texten snarare än barnets/elevens språkliga förmåga. De böcker som högläses kan vara mer språkligt avancerade och matcha barnets/elevens språkliga förmåga vilket är mer språkutvecklande än att barnet/eleven själv läser en bok som inte är språkligt utmanande. Det är lätt att tänka att “nu kan barnet/eleven läsa själv så nu slutar vi högläsa” men fortsätt gärna att högläsa även för ditt läskunniga barn/elev.

Tre saker att ta med sig

• Högläsning i sig är inte det som ger effekt. Effekt nås då man tillsammans bearbetar det lästa och att man läser tillsammans och pratar om innehållet.
• Det är aldrig för sent att börja högläsa. Läs även för ditt läsande barn/din läsande elev.
• Högläsning ska i första hand ses som en gemensam och rolig aktivitet.

Diskussionsfrågor

• Hur visar du ditt barn/dina elever att läsning är viktigt?
• Hur kan du göra tystläsningen mer aktiv?
• I vilka situationer högläser du för ditt barn/dina elever?

Tips på högläsningsböcker – Sammanställt av Steve Nilsson, skolbibliotekarie på Roslättskolan och Kyrkskolan, Svedala kommun

Högläsningstips F-1
Högläsningstips ÅK 1-3
Högläsningstips ÅK 3

Fler högläsningstips – Sammanställt av bibliotekarierna Sara Elmqvist och Anna Sallenman, Svedala bibliotek

Högläsningstips för lågstadiet:
Böckerna om Frallan – Sara Ohlson (Vardagsdramatik)
Böckerna om Myran – Linn Gottfridsson  (Vardagsdramatik)
Ishavspirater, Dante & miljonerna  – Frida Nilsson
Esperanza – Jakob Wegelius
Böckerna om Nina – Emi Gunér
Giraffens hjärta är ovanligt stort – Chanfreau

Högläsningstips för mellanstadiet:
Böckerna om Sally Jones – Jakob Wegelius
De bleknande barnen i Riddlingskogen – Samuel Halpin (mysskräck för Roald Dahl älskare)
Kod Orestes – Maria Engström (schiffer och mysterier)
Mörkret – Mia Öström (alla böcker av Mia Öström!)
Nattkorpen – Johan Rundqvist (historisk deckare om Stockholm)
Kartongslottet – Allayne Webster  (Hemlösa barn i Paris)
Mina fem regler för livet –  Conny Palmqvist

Källor
Läsa för livet av Maria Heimer
Läslust i hemmet av Carina Fast
Aktiv läskraft; Att undervisa i läsförståelsestrategier för förståelse Fk – årskurs 3 av Barbro Westlund
Fem gånger mer kärlek av Martin Foster
Den meningsfulla högläsningen av Ann-Marie Körling

https://pedagoghalmstad.se/den-viktiga-hoglasningen/
https://www.barnensbibliotek.se/hem/forforaldrar/lasahogt

Inlägget är författat av, Linda Tuvegård och Ulrika Trivin, Språkteamet, Barn- och elevhälsan