Innehållsförteckning
En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med TLC-modellen uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning.
För att nå resultat är det viktigt att avgränsa och starta med ett område som eleverna behöver utveckla. I samtalsgrupper fördjupar vi våra kunskaper och hittar nya arbetssätt i klassrummet som gynnar elevernas lärande. De idéer som kommer fram i samtalsgrupperna testas i praktiken och utvärderas vid nästkommade möte. Slutligen är det viktigt att utvärdera vilken effekt det förändrade arbetssättet har fått på eleverna. Vad fungerade bra och vad gick inte alls? Det ger nya kunskaper av hur elevernas lärande påverkas.
Höstterminens arbete
“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.” – Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft
Under höstterminen kommer vi att arbeta med två områden, med det gemensamma syftet att engagera eleverna för sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar för och självreglerande förmåga:
Varje område behandlas i fyra TLC-samtal.
Undervisning som gör skillnad
I de fyra första TLC-samtalen under rubriken ”Undervisning som gör skillnad” är syftet dels att ni ska få en överblick över vad forskningen lyfter fram som framgångsrik undervisning, dels att ni ska ta fram kriterier för att få syn på elevernas förändrade kunnande för att pröva och utvärdera de förändringar som ni gör i er undervisning.
- Att utveckla elevernas självreglerande förmåga, självtillit och tro på sin förmåga
- Att utveckla elevernas nyfikenhet, initiativkraft och engagemang för lärande
- Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
TLC och framgångsfaktorer
Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som lärare utveckla för att tillgodose elevernas behov?
Lärandemål
- Att få en känsla för hur ett TLC-möte fungerar och är strukturerat
- Ta del av framgångsfaktorer för undervisning med fokus på motivation och elevers engagemang för lärande
- Planera för att engagera eleverna i utvecklingsarbetet med att engagera eleverna
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
Gå varvet runt:
– Vad behöver du för att bli engagerad på en konferens eller på ett möte i skolan?
Varje lärare ger en kort rapport om det de åtog sig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte. Resten av gruppen lyssnar aktivt och ger återkoppling och stöd.” I vanliga fall ägnas en halvtimme åt denna punkt men då detta är första gången avsätter vi 20 minuter istället.
– Av min insats har jag lärt mig att…
– Slutsatser och lärdomar
Gå varvet runt:
– Berättar om hur du brukar arbeta för att motivera eleverna och fånga deras engagemang för lärande. Var konkret. Övriga lyssnar aktivt och ställer utmanande och nyfikna frågor.
I vanliga fall avsätts 35 minuter till denna punkt, men idag ägnar vi istället 25 minuter åt nytt lärande
- Titta på filmklipp Vad kännetecknar framgångsrika skolor och Intelligens, motivation och belöning
- Läs Motivation en viktig nyckel till skolframgång
- Läs Elever om skolarbetet
- Diskutera
Titta på de båda filmklippen där skolforskaren Trevor Dolan sammanfattar vad som kännetecknar framgångsrika skolor och berättar om intelligens, motivation, belöning.
Trevor Dolan, vad kännetecknar framgångsrika skolor (8:03)
Trevor Dolan, intelligens, motivation och belöning (5:50)
Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:
• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.
Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.
Läs Skolverkets, motivation en viktig nyckel till skolframgång
Läs Skolinspektionens, elever om skolarbetet
Att diskutera
- Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
I vanliga fall ägnas 10 minuter åt denna punkt men då denna gång kommer att ägnas åt samplanering avsätter vi 30 minuter istället.
Ni ska planera för hur ni kan introducera era elever i läsårets utvecklingsarbete, att alla skolans lärare ska arbeta med att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande.
Målet är att göra eleverna delaktiga i skolans arbete, vilket både stimulerar deras metakognitiva förmåga och motiverar dem till att bidra. Introduktionen med eleverna ska vara genomfört innan nästa TLC-möte.
“Undervisning av hög kvalitet maximerar tiden som eleverna är engagerade och framgångsrika i att lära sig viktiga saker”
– David Berliner
Dela upp TLC-deltagarna i två lika stora grupper (a och b)
Ena hälften (a) ska tillsammans med eleverna diskutera och ta fram kriterier/ tecken som ni tillsammans kan använda för att få syn på engagemang hos eleverna:
– Hur kan man se om en elev/klass är intresserad och engagerad i sitt lärande?
– Hur kan man se om en elev/klass inte är intresserad och engagerad i sitt lärande?
– Hur kan man se om en elev/klass tar ansvar för sitt lärande?
– Hur kan man se om en elev/klass inte tar ansvar för sitt lärande?
– Hur kan man se om en elev/klass har strategier för att hantera utmaningar och problem som de ställs inför i undervisningen?
– Hur kan man se om en elev/klass inte har strategier för att hantera utmaningar och problem som de ställs inför i undervisningen?
Andra hälften (b) ska ta hjälp av eleverna för att få svar på vad de tycker är motiverande, vad som hjälper dem att ta ansvar och vilka strategier som de tycker fungerar bäst när de stöter på utmaningar och problem i undervisningen:
- Vad under en lektion kan få dig att bli intresserad?
- Vilka typer av uppgifter arbetar du gärna och länge med?
- Vad får dig att tappa fokus på lektionerna ?
- Vilket stöd behöver du för att kunna engagera dig i lärandet?
Diskutera:
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Olika typer av engagemang
Hur vet vi när vi har lyckats tillgodose elevernas behov?
Lärandemål
- Ta del av vad som intresserar elever
- Lära er betydelsen av beteendemässigt, känslomässigt och kognitivt engagemang
- Ta fram kriterier för att kunna utvärdera metoder och personliga teorier i det kommande utvecklingsarbetet
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner?
Vad framkom av elevernas diskussioner:
- Vad tycker eleverna är motiverande? Vad kan få dem intresserade? Vilka uppgifter fungerar bäst? Vad får dem att tappa fokus? Vilket stöd säger de sig behöva för att kunna engagera sig?
- Vilka tecken på engagemang, ansvar och självreglering lyftes fram i diskussionerna?
- Hur reagerade eleverna och vilka tecken på engagemang såg ni eller såg ni inte?
Gå varvet runt. Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Titta på filmklipp Skolan dödar motivationen
- Läs Vad är eleverna intresserade av?
- Läs utdrag ur Elevnära ledarskap
- Diskutera
Titta på filmklippet som är gjort av eleven Daniel Widfelt Lomås. Han menar att skolan dödar elevernas motivation och kreativitet och att skolan bör bättre ta till vara den motivation och kreativitet som barn är födda med.
Skolan dödar motivationen (7:51)
Läs Forskning.se, vad är eleverna intresserade av?
Att skapa en skolmiljö som gynnar att eleverna frivilligt engagerar sig i det egna lärandet
Elevernas engagemang har tre aspekter: det beteendemässiga, det känslomässiga och det kognitiva (Wang & Holcombe, 2010).
Tecken på beteendemässiga engagemang: Elever som går till skolan, närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.
Tecken på känslomässiga engagemang: Elever som identifierar sig med sin skola, gillar åtminstone några av sina lärare, lektioner och frivilliga elevaktiviteter.
Tecken på kognitiva engagemang: Elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig. Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.
Elevernas engagemang ökar genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden. Autonomi främjas när elever får vara med och påverka vad och hur de lär, att själv få välja eller att förstå och acceptera lärarnas skäl till varför det är viktigt att lära sig någonting. Tillhörighet utvecklas när elever upplever att lärare känner och bryr sig om dem.
ur Vivianne Robinsson, Elevnära skolledarskap
Att diskutera
- Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
Information om vad elever behöver veta och göra krävs för att identifiera vad lärare behöver veta och göra.
– Helen Timperley, om behovet av att kunna göra bedömningar som bas för professionell utvärdering
Utgå från de kriterier och tecken på engagemang som ni tagit fram med hjälp av eleverna i några av era klasser och gör en sammanställning. Kriterierna ska kunna användas för att bedöma olika metoders effektivitet och ska användas i ert arbete framöver för att kunna avgöra vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Sammanställningen ska bestå av ett par kriterier för varje typ av engagemang: beteendemässigt, känslomässigt respektive kognitivt .
- Vilka tecken tyder på att eleverna är beteendemässigt engagerade?
- Vilka tecken tyder på att eleverna är känslomässigt engagerade?
- Vilka tecken tyder på att eleverna är kognitivt engagerade?
Exempel:
Beteendemässiga engagemang:
– Eleven/eleverna kommer i tid till lektion.
– Eleven/eleverna är närvarande under hela lektionen.
– Eleverna utför de uppgifter som läraren ger dem.Känslomässigt engagemang:
– Eleven/eleverna har roligt på lektionen.
– Eleven/eleverna visar att den/de trivs med sina kamrater/med sin lärare.Kognitivt engagemang:
– Eleven/eleverna frågar om de inte förstår t.ex. om moment, ord och begrepp som tas upp i undervisningen.
– Eleven/eleverna planerar hur de ska fullfölja sitt arbete.
– Eleven/eleverna kontrollerar och förbättrar sitt arbete.
Komplettera med andra kriterier om något saknas. Diskutera varför dessa kriterier är viktiga. Är ni överens? Missar ni något viktigt? Fångar ni något irrelevant?
Till nästa TLC-möte ska var och en av er använda kriterierna för att göra noteringar under eller efter en egen lektion alternativt på en kollegas lektion som du observerar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper:
- Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
- Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
- Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
- Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Naturligt lärande
Hur kan vi ta tillvara på elevernas naturliga lust att lära?
Lärandemål
- Lära oss om att sätta elevernas naturliga lärande i fokus
- Lära oss om informellt lärande och autentiska mottagare
- Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Berätta om något som du är riktigt bra på och hur du blivit så bra på det?
– Berätta om de noteringar som du gjort av elevernas engagemang utifrån de kriterier som ni kommit överens om. Vilket typer av engagemang såg ni eller såg ni inte? Vilka dominerade? Vilka mönster kunde du se? Pojkar – flickor, låg – mellan – högpresterande, placering i klassrummet.
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Titta på filmklipp Linnéa
- Läs Elevers lust att förstå – en bortglömd drivkraft
- Välj en bloggtext, läs och sammanfatta för dina kollegor
- Diskutera
Titta på Pedagogiskt Centrums film Linnéa om informellt lärande.
Lusten att förstå är en unik mänsklig egenskap. Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära.
– Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs Skolverkets, elevers lust att förstå – en bortglömd drivkraft
Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors förslag till skolan
- Utgå från människans naturliga lärande
Studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Satsa på elevernas inre motivation. - Skilj mellan inre och yttre motivation
Vid inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten. - Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning. - Satsa på förståelse – inte bara på faktakunskaper
Ingen kan skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – man måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman. - Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
Välj varsin bloggtext. Texterna handlar om olika metoder som kan användas i undervisningen för att skapa tydliga och autentiska mottagare. Läs texten och berätta kort för de andra om tekniken/metoden som tas upp i “din” text:
- Att skapa mottagare till elevernas arbete av Cristian Abrahamsson
- Att tala inför andra – på riktigt av Lilian Birath
- Att lära av varandra av Linda Sonesson
- Utmaning öppnar dörrar mellan hem och skola av Linda Sonesson
- Svenska som andraspråk och MiniBladet av Lisbeth Bern
- Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet av Richard Linde
- -Välkommen hit, herr Strindberg! av Suzanne Hall
- Speed-dating som redovisningsform av Ulrika Lindblom
- Brevet till mig själv av Suzanne Hall
Ta del av KvUtiS metodöversikt för ytterligare inspiration.
MALL FÖR PERSONLIG HANDLINGSPLAN
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Aktivera alla elever
Hur kan vi göra för att aktivera alla elever?
Lärandemål
- Lära oss om vikten av att alla elever deltar i undervisningen
- Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Berätta om något som du är stolt över att du gjort fast du egentligen inte vågade?
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Läs om Dylan Wiliam
- Titta på filmklipp Lärandets vitala verktyg
- Ta del av Undervisningstekniker för att aktivera eleverna
“Undervisning av hög kvalitet maximerar tiden som eleverna är engagerade och framgångsrika i att lära sig viktiga saker”
– David Berliner
Dylan Wiliam är professor emeritus vid Institute of education vid University of London, och har under lång tid forskat kring vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning. Titta på filmklippet med professor Dylan Wiliam.
Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg (28:32)
Multimedverkande frågor
Om du använder dig av traditionell handuppräckning i klassrummet, det vill säga att eleverna räcker upp händerna för att svara på frågor, så är det oftast bara en liten del av elevgruppen som aktiveras och vars utveckling gynnas. Genom att använda multimedverkan kan du få hela klassen att bli aktiv vilket ökar samtliga elevers lärande. Tekniken går ut på att istället för att kasta ut frågor då och då, så ägnas tid till att planera ett fåtal frågor. Frågorna ska vara av öppen karaktär och eleverna ska få ett begränsat antal svarsalternativ (4-5).
Exempel:
Från vilket år skulle du säga att andra världskriget var ofrånkomligt?
1) 1914 2) 1929 3) 1932 4) 1939
Det är lätt att förledas till att tro att t.ex. 4:a är det “rätta svaret”, men en elev som till exempel hävdar att svar 2 är rätt kanske har ett resonemang kring att börskraschen 1929 är en viktig bidragande orsak till 2:a vk och har därmed visat att denne kan se orsak och samband i historia.
När läraren ställer frågan till klassen ska samtliga elever besvara den samtidigt, t.ex. genom att hålla upp en skylt med en bokstav/siffra, hålla upp ett eller flera fingrar eller genom att skriva svaret på ett papper. Alla svar blir synliga samtidigt och läraren kan dela ut ordet till olika elever för att få höra resonemang bakom svaren. Det finns många varianter på denna teknik och ett sätt att aktivera eleverna ytterligare kan vara att eleverna få prata ihop sig två och två innan de håller upp sina svar. På det viset har de fått resonera och pröva sina tankar innan de lyfts i klassen. Se animation om multimedverkande frågor (2:10).
Elevaktiverande handuppräckning
Om du använder multimedverkande frågor kan handuppräckning istället användas till andra saker än för att svara på frågor. Om du upplever att eleverna är ofokuserade eller om du vill ha klassens uppmärksamhet för att lyfta en fråga eller ge ett exempel kan du använda handuppräckning. Instruera eleverna att när du räcker upp handen så vill du att de ska vända sig framåt, tystna och sträcka upp handen.
När alla händer är uppe vet du att du har klassens uppmärksamhet och att de är mottagliga för det du har att säga. Elever som inte ser att du räcker upp handen märker snart att kamraterna tystnat och sträckt upp händerna.
Att aktivera eleverna i en diskussion
Effekten som du får vid multimedverkande frågor, att alla elever aktiveras, kan även uppnås i spontana klassdiskussioner. Istället för att ge ordet till de elever som tänker snabbt och räcker upp handen först, kan ordet ges till en elev antingen slumpartat, att namnet dras ur en hög, eller genom att använda en förberedd lista så att alla är garanterade att få ordet vid något tillfälle. Dylan Wiliam vill att det ska vara mindre “pingpong” i klassrumsdiskussionerna, att läraren kastar ut en fråga till eleverna som svarar tillbaka till läraren som sedan kastar ut en ny fråga. Istället vill han ha mer “basket”, att läraren ställer en fråga till en elev som först får svara, för att sedan kasta den vidare till en annan elev som får kommentera och kanske ställa en fråga som en tredje elev får besvara. Allt för att aktivera eleverna! Om en elev inte känner att den kan svara får den ta hjälp av kamrater, för att därefter värdera de svar som kamraterna gett. På så sätt har eleven aktiverats och ges möjlighet att reflektera kring frågan samtidigt som en acceptans för att “fel” svar inte är dåliga svar.
En variant på ovanstående kan användas för att aktivera elever som lyssnare när en kamrat redovisar. Före redovisningen får eleverna veta att någon i klassen kommer att få sammanfatta det viktigaste i det som sägs. Efter redovisningen slumpas en elev som återger innehållet, därefter kan ytterligare någon elev göra en sammanfattning eller komplettera den första elevens svar.
Exit pass/ lärkvitto
För att undvika att syftet med den enskilda lektionen inte uppnås och att elever missförstår kritiska aspekter och därmed inte har de kunskaper som krävs för det fortsatta arbetet kan du använda dig av ett så kallat lärkvitto. Ett lärkvitto är en fråga som läraren förberett och som testar om eleverna förstått det som lektionen syftat till att lära ut. Lektionen avslutas med att läraren ställer den förberedda frågan till eleverna, och som de måste besvara och lämna in för att få lämna lektionen, därav namnet. Läraren kan snabbt läsa igenom elevernas svar och får då en uppfattning om hur väl undervisningen fallit ut. Läraren behöver varken spara eller ge återkoppling på elevernas svar, men bör anpassa nästa undervisningstillfälle efter utfallet. Om alla elever visat att de förstått så kan undervisningen fortsätta som planerat. Är det ett fåtal som inte förstått finns alltid möjligheten att hjälpa dem enskilt. Skulle det visa sig att det är många som inte förstått det väsentliga så bör nästa undervisningstillfälle ägnas åt att lösa svårigheterna. Läs Fredagsprov och Gensvar direkt på LR-bloggar och se Kristoffer Creutz lektions-vlogg för att ta del av goda exempel på lärkvitton. En variant på lärkvitto kan göras i form av en entrance ticket där eleverna måste kunna besvara en fråga innan de får komma in i klassrummet. Denna fråga kan t.ex. baseras på lärkvitto-svar från föregående lektion.
Ställ frågor som skapar tänkande
Öppna och rika frågor, se filmen Feta frågor i BFL och Questioning toolkit. En god idé kan vara att reflektera och värdera de frågor som man väljer att ställa. Det gör det möjligt att identifiera och välja ut bra frågor, centrala frågor som för lärandet framåt.
– En modell för frågor som synliggör tänkande, är Varför är ___ ett exempel på ___ ?-frågor. Istället för att t.ex. fråga om “Är magnesium en metall?” kan läraren fråga “Varför är magnesium ett exempel på metall?”. Genom att formulera frågan enligt modellen möjliggör vi för läraren att få syn på elevens tankar istället för om de har “rätt” eller “fel”.
– En annan typ av frågor är kontrastfrågor. Istället för att fråga “Hur var livet under apartheid?” kan läraren fråga “Hur skilde sig livet för svarta och vita åt under apartheid?”. “Är fladdermusen ett däggdjur?” kan istället formuleras som “Varför är fladdermusen ett däggdjur men inte pingvinen?”
– Utöka responstiden Ett vanligt misstag är att lärare inte lämnar utrymme för tanke. Det är viktigt att ge eleverna tid att funderar efter det att man ställt en fråga.
– Följdfrågor skapar möjlighet till fördjupning och meningsfulla tillrättavisningar/guidning
– Lärandefokus Flytta fokus från att leta efter det ”rätta svaret” till att hjälpa eleven utveckla sitt kunnande.
– Formativa fraser Klicka här för att läsa om 28 formativa fraser som kan användas för leda elever till tankar om hur de ska agera för att utvecklas.
Att synliggöra lärande och missförstånd
– Den grumligaste punkten (muddiest point) Att ta reda på vad eleverna tyckte var svårt. Se animation där tekniken förklaras>>
– Diagnostiska frågor – använda frågor som synliggör elevens förståelse t.ex. “Kan en triangel ha två räta vinklar?”
– Besvara påståenden, att läraren, istället för att ställa frågor, använder sig av påståenden som eleverna måste tänka kring och förhålla sig till t.ex. “Det var Rysslands fel att första världskriget bröt ut!”
– On the fly assessment, att snabbt ta reda på vad eleverna i en klass uppfattat av lektionen, vilket kan göras med en fråga som alla besvarar via GoogleDocs eller att skriva ner svaret på en fråga.
Flippat klassrum
Flipped classroom där lektionstiden är lika med “tid med läraren”. Ta också del av en Matris för hur du kan tänka flippat kring vanliga läxor.
Tänkande tummar
Eleverna använder tummen för att visa om de håller med eller inte håller med ett påstående, “Är talet på tavlan rätt uträknat?” eller för att visa om de förstår eller inte förstår det som håller på att behandlas i undervisningen (uppåt=förstår, åt sidan=osäker eller nedåt=förstår inte). Tanken är att läraren genom “tänkande tummar” snabbt kan få en bild av hela klassens tankar/förståelse.
Lektionsreferat
Lektionen avslutas med att läraren går igenom allt som har hänt under lektionen, från start till slut. Denna uppgift kan även ges till elever som med fördel kan vara informerade om sitt uppdrag redan vid lektionens början.
Speed-dating
Eleverna får parvis prata med varandra under en minut, 30 sekunder per person, om om vad de lärt sig. När en minut har gått, byter eleverna samtalspartner och får ännu en gång formulera sig under 30 sekunder.
Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Erfarenhetsutbyte
Efter de första fyra TLC-samtalen genomförs en gemensam konferens där arbetslagen får möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra.
- Vilka effekter har vårt nya agerande haft på elevernas engagemang, förmåga att ta ansvar och förmåga till självreglering?
- Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
- Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
- Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
Mindset och höga förväntningar
I de kommande TLC-samtalen under rubriken ”Mindset och höga förväntningar” är syftet att ni ska ta del av forskning kring höga förväntningar, mindset och vilken påverkan beröm, utmaningar och etiketter kan ha på eleverna.
- Att utveckla elevernas självreglerande förmåga, självtillit och tro på sin förmåga
- Att utveckla elevernas nyfikenhet, initiativkraft och engagemang för lärande
- Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
Statiskt och dynamiskt mindset
Hur kan vi påverka elevernas mindset och engagemang för lärande?
Lärandemål
- Lära oss om statiskt (fixed) och dynamiskt (growt) mindset
- Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Hur ser du på begrepp som talang och begåvning?
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Läs Mattias Dahlbergs Förväntningar, beröm och motivation – när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt
- Läs Motivation och inställning till lärande
- Titta på filmklipp The power of yet
- Diskutera
”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Motivationens kärna handlar om att då och då lyckas med det man vill” – Martin Ingvar
Läs Mattias Dahlbergs Förväntningar, beröm och motivation – när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt och Motivation och inställning till lärande.
Carol Dweck professor i psykologi, forskar kring utvecklande tankesätt – idén att vi kan utveckla vår hjärnas förmåga att lära sig saker och lösa problem.
Carol Dweck, the power of yet (11:18)
Att diskutera
- Om du tänker efter, kan du då se de olika synsätten av lärande (growth mindset / fixed mindset) hos några av era elever?
Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:
Låt er inspireras av Mattias Dahlbergs Motivation och inställning till lärande och stycket om “beröm rätt”.
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Mer om mindset
Hur kan vi påverka elevernas mindset och engagemang för lärande?
Lärandemål
- Lära oss mer om statiskt (fixed) och dynamiskt (growt) mindset
- Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Nämn ett sammanhang där du uppvisar antingen ett tydligt statiskt eller ett tydligt dynamiskt mindset.
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Titta på filmklipp Effekten av beröm
- Läs Egna lärarreflektioner kring statiskt och dymaniskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset
- Diskutera
Titta på filmklipp om Carol Dwecks forskning:
Carol Dweck, effekten av beröm (3:25)
Läs Annika Sjödahls lärarblogg Egna lärarreflektioner kring statiskt och dymaniskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset.
Att diskutera
- Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:
Ta del av KvUtiS metodöversikt för inspiration.
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Utmanande undervisning
Hur kan vi arbeta både utmanande och stödjande med höga förväntningar?
Lärandemål
- Lära oss om utmanande lärande
- Ta del av modellen The Learning Pit för utmanande, uthålligt och djupt lärande
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Hur gör du för att utmana dina högpresterande elever?
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Titta på filmklipp The learning pit
- Ta del av PDF om The learning pit
- Läs En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning
- Diskutera
Titta på filmklipp där James Nottingham berättar om “The learning pit”:
James Nottingham, The learning pit (11:30)
Ta också del av The learning pit av James Nottingham
Läs En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning av Annika Sjödahl.
Att diskutera
- Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Intelligens och etiketter
Vikten av att bedöma vad eleverna gör och inte bedöma vilka de är?
Lärandemål
- Lära oss om intelligens och om effekterna av att sätta etiketter på eleverna
- Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen
Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.
– Välj ett par etiketter på dig som du vill att andra ska använda för att förstå dig?
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…
Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.
- Läs utdrag ur Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik
- Titta på filmklipp Label limits learning
- Läs Mindset – en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller?
- Diskutera
Vikten av att bedöma vad eleverna gör och inte bedöma vilka de är
Intelligenstestets upphovsman, fransmannen Binet, var övertygad om att intelligens går att utveckla men med tiden har begrepp som intelligens och begåvning för många blivit etiketter för genetiskt bestämda egenskaper. Vardagsspråket vidmakthåller sådana tänkesätt: det är vanligt och oproblematiskt att säga att någon är en musikalisk begåvning men det klingar ovanligt att be en elev begåva sig (Zandén, 2011b). Även Hattie (2009) har funnit att det är didaktiskt improduktivt att säga att elever är si eller så. I musikens värld skulle en sådan etikettering till exempel vara att definiera en elev som orytmisk eller musikalisk.
Banduras (1997) forskning visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna i en människas liv är att hon tror på sin förmåga att skapa förändring och klara av det hon föresatt sig (self efficacy). Här har läraren en nyckelroll. Det är lätt att blunda för erfarenheter som inte stämmer med vår förförståelse och våra förväntningar. En lärare som beskriver en elev som omusikalisk förväntar sig förmodligen inte att den eleven ska utveckla sin musikalitet. Den elev som av sig själv eller andra kallats orytmisk eller omusikalisk kommer antagligen inte att lägga möda på att begåva sig på musiklektionerna. Tron på den egna förmågan att lära och utvecklas kan dock stärkas väsentligt om man får arbeta i sin närmaste utvecklingszon och om ett lyckat resultat bemöts med motiverad och preciserad bedömning. Det är lätt att fokusera på det som inte fungerar, men en preciserad återkoppling kan hjälpa eleven att bli medveten om vad hon faktiskt kan, vad som behöver göras och hur det ska gå till. Detta förutsätter dock att relationen mellan eleven och läraren är sådan att eleven litar på och är intresserad av lärarens omdöme.
ur Skolverket, Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik.
James Nottingham, Label limits learning (18:39)
Läs också Bosse Larssons Mindset – en ny quick-fix-hype-frälsningslära eller?
Att diskutera
- Vilka positiva och negativa effekter kan ni se av de etiketter som vi använder oss av i skolan, så som mattebegåvning, musikalisk, elever i behov av stöd, dyslexi, adhd?
Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:
Ta del av KvUtiS metodöversikt för inspiration.
- Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
- Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Vilka elever ska du göra detta med?
- Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
- Vem kan eventuellt hjälpa dig?
- Vad ska du göra mindre av?
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att:
- Av min insats har jag lärt mig att:
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
– Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet?
Om inte vad kan vi göra åt det?
Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Utvärdering
En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.
Efter terminens TLC-arbete är det dags för en gemensam konferens där arbetslagen får möjlighet att utvärdera arbetet.
- Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
- Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
- Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
- Att utveckla elevernas självreglerande förmåga, självtillit och tro på sin förmåga
- Att utveckla elevernas nyfikenhet, initiativkraft och engagemang för lärande
- Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
Elevernas behov
Identifierar de kunskaper och färdigheter som eleverna utvecklat i den undervisning ni bedrivit.
Effekter av pågående arbete:
- Vilka effekter har vårt nya agerande haft på elevernas engagemang, förmåga att ta ansvar och förmåga till självreglering?
