Innehållsförteckning
TLC – teacher learning communities är en modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, och som används runt om i Sverige för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.
Samtalsmodellen
- Varje möte följer en tydlig struktur.
- Det finns ingen expert i gruppen.
- Gruppen fungerar som en stödgrupp, där varje lärare får stöd att förändra det som den vill och behöver för att nå målet med arbetet.
- Läraren lovar gruppen att genomföra något till nästa möte.
- Mellan TLC-träffarna prövar och genomför lärarna nya moment i sin undervisning och planering.
- Läraren ska vara beredd att dela med sig, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis.
- Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet. Protokoll ska skickas till rektor efter mötet.
- Utse en tidtagare.
- Ange lärandemål – vad ska vi lära oss idag.
Lärandemålet ska ses som ett konkret delmål kopplat till det långsiktiga målet för ert gemensamma utvecklingsarbete.
Redovisning för gruppen – ca 5 minuter
(2 minuter att redovisa + 1 minut återkoppling/deltagare)
- Så här har jag gjort – så här går det
- Slutsatser och lärdomar och andra reflektioner
- Vad var särskilt intressant och vad tar jag med mig?
“Det är vår erfarenhet att om deltagarna lämnar mötet utan en bestämd dag och tid att observera varandra, så är det mycket mindre sannolikt att observationerna blir av”, (Maher & loffes, 2007).
- Utgå från målet för ert gemensamma utvecklingsarbete och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte.
Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.
- Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
- I vilka sammanhang fungerar/fungerar inte metoderna?
- Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
- Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
- Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar
- Har vi uppnått de lärandemål som var avsikten med mötet? Om inte vad kan vi göra åt det? Hur kan vi hjälpa/stötta varandra?
Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.
Mötesprotokoll
Mötena dokumenteras utifrån följande punkter:
- Datum
- Deltagare
- Dokumentatör
- Tidtagare
- Syftet med träffen var…
- Vi pratade om…
- Reflektioner under träffen…
- Inför nästa träff tänker vi…
Mål 4-blanketten
Varje deltagare planerar och dokumenterar enskilt enligt nedanstående punkter:
Namn
- Utgå från mål 4
- Välj 1-2 grupper (ex. åk, klass, pojkar/flickor) där du ser ett större utvecklingsbehov och motivera varför.
- Vad har du sett för framgångsfaktorer/effekter av vårt arbete kopplat till inkludering och värdeskapande pedagogik? (se utvärderingar etc.)
- Vad behöver vi lära oss mer av kopplat till målet att utveckla en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för ett ökat engagemang och ansvarstagande?
- Vilka aktiviteter skulle kunna användas för att arbeta med inkludering utifrån dina val i punkt 3.
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:
- Sedan förra mötet har jag provat att…
- Av min insats har jag lärt mig att…
Exempel Joakim Nilsson, Röda skolan:
Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
Jag ska införa metoden “Vad har vi lärt oss idag?” (nyckelstrategi 4). Vid slutet av lektionen får eleverna reflektera i smågrupper och lista saker de lärt sig. Därefter sammanfattar vi tillsammans. Detta tvingar varje elev att reflektera över sitt eget lärande, ger eleverna möjlighet till syfte och mål, se den röda tråden i undervisningen och se hur de kan gå vidare i sitt lärande.
Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
Trolig förändring: Eleverna kommer att bli mer medvetna om (och därigenom mer engagerad i) sitt eget lärande och mer benägna att hjälpas åt i lärprocessen.
Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
Jag vill hitta och utveckla former för självvärdering (nyckelstrategi 5) som fungerar bra för elever i de årskurser jag undervisar i. Jag upplever att de är för unga för att en del av de metoder Dylan Wiliam och Christian Lundahl beskriver i sina böcker ska få avsedd effekt. För tillfället provar jag mig fram med “små matriser”, men vill få självvärdering och självbedömning att fungera lika bra som jag fått t.ex. kamratbedömningen att fungera.
Vem kan eventuellt hjälpa dig?
Det jag skulle behöva är en kollega som är nyfiken på samma sak, så att vi kunde bolla tankar, erfarenheter och idéer. Kanske också mer litteratur kring konkreta metoder. Syftet och nyttan har jag redan förstått.
Vad ska du göra mindre av?
Jag ska skära ner på antalet uppgifter och aktiviteter och ägna mer tid åt varje uppgift i stället, genom t.ex. självvärdering, så att eleverna får en riktigt djupgående förståelse. Kvalitet i stället för kvantitet, alltså
Kvaliteter i en bra handlingsplan:
- Visar tydligt hur lärarpraxis ska anpassas i förhållande till teorier.
- Anknyter till metoder som har stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- Ger möjlighet att se elevers tänkande och möjlighet att agera utifrån detta
- Är möjlig att uppnå inom en rimlig tidsram
- Identifierar något som inte längre kommer att göras eller göras mindre av för att nå god undervisning
- Försöker inte ändra allt på en gång
Exempel på färdiga TLC-upplägg
Fördelen med TLC-modellen är att innehållet kan anpassas utifrån den process som fortgår i arbetslaget och på skolan. Nedan finner ni exempel på hur TLC-möten skulle kunna se ut som inspiration och stöd för att utforma målsättning för mötet, startaktiviteter, nytt lärande etc
- Undervisning som gör skillnad
- Mindset och höga förväntningar
- Elevinflytande och delaktighet
- Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
