Innehållsförteckning
I huvudet på en IKT-samordnare, strategiskt ledningsstöd, oktober 2021.
Johan Palmgren berättar att han i sitt arbete som IKT-samordnare får frågor som handlar om allt.
– Jag kan lite om allt möjligt, så är inte riktigt bra på något!
En tillbakablick
Enligt Dokument utifrån från 1983 förutspåddes att datorn inte skulle bli ett verktyg i var mans hem. På 90-talet fanns en dator med Windows 95 i många klassrum. De flesta skolor hade en datorsal och typsnittet Comic sans var nytt. Internet användes inte utan det handlade mest om övningar på datorn. Det var en speciell grej att gå till datorsalen och ha datorundervisning
Klågerupskolan 1998
Det fanns en dator i varje klassrum. Klåggebladet, en digital webbsida, publicerades och kompletterades med en analog tidning som hette Skåp96 på grund av att insändare lades i skåp 96 som var tomt. Elevernas delaktighet var viktig och vi köpte in lampor med mera till en klass som ville ha disco. Det bildades så småningom en ljud- och ljusgrupp med elever och en traditionsgruppen för personal. Ljud- och ljusgruppen var med och skapade höst-, vår- och avslutningsshower. Det var ett alternativ för elever som inte idrottade. Här fick alla elever plats.
Extens köptes in och ingen kunde tro att vi skulle ha samma system 2021. Schemaprogrammet ser också lika dant ut som då. Det fanns kompensatoriska verktyg för de elever som behövde anpassning. Enbart elever med diagnos fick dator och det var utpekande. Finansiering av dessa datorer diskuterades och om dator skulle följa med eleven när den bytte skola.
Det stora avstampet var hösten 2012 då åk 6-9 fick 1-1 (en dator till varje elev). Gymnasiet hade redan tidigare börjat med 1-1. Det krävde trådlöst nätverk och fler eluttag i klassrummen och projektorer.
Lärarna tyckte att det både var positivt och negativ med 1-1-satsningen.
Efter några år kom Chromebooks. Alla kompensatoriska hjälpmedel fungerande inte på Chromebook, men de var billigare. 2014 gick grundskolan över till Chromebook, vilket gjorde att vi fick pengar över och kunnat komplettera med datorer i lägre skolår och med iPads i förskolan. Gymnasiet gick över till Chromebook för två år sedan.
Idag
Idag arbetar vi med Google (skola), Apple (förskola) och Microsoft (administrativt). Vi har cirka 360 projektorer installerade i våra enheter. Det är ett kritiskt verktyg. Alla lärare förväntar sig att de ska fungera. En projektor kostar 30-35 tkr. Det måste budgeteras och varje år ska 50 bytas ut. I alla nybyggnationer krävs eluttag med fyra uttag och nätverksuttag. Placeringen är avgörande.
I kommunens digitaliseringsgrupp ingår jag och administrativ chef. En viktig frågar är hur vi ska hitta system som talar med varandra.
Administrativ chef och jag har också regelbundna möten med IT-support. God kommunikation med IT-enheten är viktigt. Det är vanligt att kommuner har en IT-enhet som arbetar parallellt och då uppstår konflikter, men i Svedala fungerar kommunikationen väl.
Ett annat forum är våra IKT-referensgrupper. I IKT-referensgrupp ingår viktiga kontaktpersoner från alla skolor och förskolor. Här är det viktiga IKT i klassrummet.
Jag och vår ekonom samarbetar också med budgeten. Vilka enheter behöver utrustas för att skapa likvärdighet?
Utmaningar framåt
Enligt den nationella digitaliseringsstrategin ska Sverige vara ledande digitalt. Enligt Svedala kommuns digitaliseringsplan ska Svedala vara ledande i Sverige. Det innebär att Svedala ska vara bäst i världen. Det kräver samarbete och mer därtill. Digisyd är ett exempel på samarbete – ett nätverk av IT-pedagoger/samordnare som arbetar centralt inom olika kommuner i Skåne.
Pandemin har skyndat på vår omställning och har lett till mognad. Vi har ungefär samma utrustning/mjukvara men med större mognad. Men det finns utmaningar.
“One system to rule them all”
Många efterfrågar ett system för allt. Det leder ofta till att systemen inte kan lösa samma komplexa problem som tidigare. Ett försök genomfördes i Stockholm att skapa en digital skolplattform som kunde lösa allt. Den skulle hantera följande:
- 600 förskolor
- 177 skolor
- 200 000 vårdnadshavare
- 23 500 pedagoger och annan skolpersonal
- 140 000 elever och studerande.
Fyra företag svarade på upphandlingen. Investeringen blev 695 mnkr och driftskostnaden per är 120 mnkr, dvs 860 kr per elev, vilket motsvara 4 mnkr i Svedala. Implementeringen beskrivs som ett haveri. Orsaken är att Stockholm varken hade kompetens eller resurser att göra en sådan upphandling.
Ska vi byta spår?
Idag använder vi både Google och Microsoft. Väljer vi nytt system i skolan får det stora konsekvenser för många lärare. Samtidigt har vi ett kommunperspektiv. Det är inte proffsigt att ändringar som görs gentemot medborgare inte slår igenom i alla system. Varför samordnas det inte?
Behovet ska styra vad vi väljer för system. Det är lättare när behovet kommer underifrån – det är detta vi behöver just nu. Ska vi bestämma läromedel centralt? Det kan vara bra, så att eleverna inte möter olika läromedel om de byter skola, men samtidigt kanske lärarna inte vill ha samma läromedel.
Stim, Spotify
Idag finns det finns ingen tjänst för musik. Många verksamheter hänger inte med vad gäller upphovsrätt etc. Det släpar efter.
Resurser
Hur gör vi för att minska vårt avtryck? Vi köper in datorer och försöker reparera i första hand. Om den går sönder får eleven en gammal dator. USB-c som kommer att bli standard vilket minskar behovet av att byta sladdar/laddare. Förr hade vi skrivare i alla arbetsrum, nu har vi en skrivare till alla som man taggar sig in på. Det minskade utskrifterna med 40 procent.
Nationella digitala prov
Skolverket har skjutit på införandet i 2 år. Vad gör vi med den data vi lämnar in?
Inspirera framtidens innovatörer
Vi köper in träsvarvar som kostar 70-80 tkr. Vad behövs för att skapa innovatörer, behöver vi en träsvarv? Hur många svarvar efter skolan? Träslöjdslärare tar hand om maskiner i sin sal osv, men vem tar hand om datorer?
