Scroll To Top

Klågerupskolan

I Svedala kommun arbetar vi för att alla elever ska lyckas. Genom att medvetet arbeta för att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill vi kunna erbjuda en skola som kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig och där eleverna i våra skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppvisa godtagbara kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever ska utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – Skollagen 1 kap 5 §

KU-dagen den 20 mars genomfördes en SWOT-analys utifrån målsättningen att alla ska lyckas.  
KU-dag, den 20 mars, på Klågerupskolan

”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” – Helen Timperley i Lärarnas nyheter

Analys och målsättning

KU-dagen den 20 mars genomfördes en SWOT-analys utifrån målsättningen att alla ska lyckas. Skolutvecklingsgruppen har fortsatt diskussionerna för att finna ett fokus för utvecklingsarbetet som kan göra skillnad för elevernas resultat på Klågerupskolan och utifrån SWOT-analysen, ämnesutvärderingarna i slutet av läsåret och attitydundersökningen har följande behov blivit tydligt:

”Eleverna behöver utveckla en inre motivation, förmåga att ta ansvar och förmåga till självreglering”

Målet kommer att ligga till grund för Klågerupskolans skolutvecklingsarbetet läsåret 15/16.

En märkbar förbättring av elevernas självreglerande förmåga – att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

  • Att utveckla elevernas självreglerande förmåga, självtillit och tro på sin förmåga
  • Att utveckla elevernas nyfikenhet, initiativkraft och engagemang för lärande
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar

Professionsutveckling utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste gå på djupet för att leda till förändring som gör skillnad (Timperley). Genom att ta fram en plan för vad utvecklingsarbetet ska fokusera på och hur arbetet ska utformas och struktureras så skapas förutsättningar för ett framgångsrikt arbete.

Arbetslagens arbete

Syftet med arbetslagens arbete:
Att lära oss mer om våra undervisningsmetoder i syfte att engagera eleverna för sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar för och självreglerande förmåga.

Arbetslagen kommer att arbeta med så kallade TLC-samtal, teacher learning communities med syfte att bygga upp nya kunskaper och att förvärva expertkunskaper. Genom att arbeta med undersökande och kunskapsbildande cykler gör vi det till en vana att undersöka våra nuvarande övertygelser:

  • Att lyfta fram våra personligt valda teorier om undervisningsmetoder. Att vi tillåts utgå från våra föreställningar om hur saker och ting hänger ihop: Låt oss intressera oss för vad vi tror, hur vi tolkar omvärlden, våra erfarenheter.
  • Att vi stimuleras att fördjupa våra kunskaper inom ett konceptuellt ramverk. Vi skapar en helhet och hänger upp vår nya kunskap på en röd tråd.
  • Att utveckla ett metakognitivt lärande och en förmåga till självlärande. Att vi tar fasta på metakognitiva strategier: Hur lär man sig nya svåra saker?

Arbetslagen träffas varannan vecka och arbetar tillsammans för att utveckla undervisningen. Under lå 15/16 kommer vi att arbeta med fyra områden med det gemensamma syftet att att engagera eleverna för sitt lärande, utveckla deras förmåga att ta ansvar för sitt lärande samt utveckla deras självreglerande förmåga.

Arbetslagen leds av förstelärare:

  • F-3, leds av Hanna Fred Åhlander
  • 4-9, leds av Ulrika Lindblom
  • 4-9, leds av Malin Sjöberg
  • Spec. leds av Linda Petersson

Underlag och upplägg för samtalen

Höstterminens TLC-samtal

  1. Undervisning som gör skillnad
  2. Mindset och höga förväntningar

Vårterminens TLC-samtal

  1. Elevinflytande och delaktighet
  2. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande

Varje område behandlas under fyra TLC-möten. Ta del av höstterminens respektive vårterminens samtalsunderlag och upplägg genom att klicka respektive länk.

Teacher Learning Communities – TLC

Beprövad erfarenhet
Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Byggs kollegialt. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.” –Skolverket

Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga för verksamheten i skolan.

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

TLC – teacher learning communities är en modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, och som används runt om i Sverige för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

Mötesfrekvens: 2 gånger/månaden
Möteslängd: 90 minuter
Gruppstorlek: 8-12 personer
Gruppsammansättning: F-3,  Hanna Fred Åhlander
4-9, Ulrika Lindblom
4-9, Malin Sjöberg
Spec. Linda Petersson
Övrigt: Tid mellan möten (cirka 2 timmar i månaden) för gemensam planering och lektionsobservationer

Samtalsmodellen

  • Varje möte följer en tydlig struktur.
  • Det finns ingen expert i gruppen.
  • Gruppen fungerar som en stödgrupp, där varje lärare får stöd att förändra det som den vill och behöver för att nå målet med arbetet.
  • Läraren lovar gruppen att genomföra något till nästa möte.
  • Mellan TLC-träffarna prövar och genomför lärarna nya moment i sin undervisning och planering.
  • Läraren ska vara beredd att dela med sig, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis.
1. INTRODUKTION (5 MINUTER)
Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras. Lärarna får tid att landa i mötet, målet för dagens möte förklaras och en samtalsreflektör utses.
2. STARTAKTIVITET (5 MINUTER)
Deltagarna engageras i en aktivitet som hjälp för att fokusera på det egna lärandet.
3. FEEDBACK (30 MINUTER)
  • Så här har jag gjort – så här går det.
  • Slutsatser och lärdomar

Varje lärare ger en kort rapport om det de åtog sig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte. Resten av gruppen lyssnar aktivt och ger återkoppling och stöd.

4. NYTT LÄRANDE (35 MINUTER)
För att ge varje TLC- möte en del nytt stoff och en stadig ström av nya idéer, har varje möte aktiviteter som introducerar några nya idéer som rör undervisning.
5. PERSONLIG AKTIONSPLANERING (10 MINUTER)
Den näst sista aktiviteten för varje session innebär att varje deltagare planerar vad de hoppas att kunna utföra före nästa möte. Det kan inkludera att pröva nya idéer eller det kan helt enkelt vara att konsolidera de tekniker som de redan har experimenterat med. Detta är också en bra tidpunkt för deltagarna att planera för samplanering och lektionsobservationer som de ska genomföra hos varandra. Det är vår erfarenhet att om deltagarna lämnar mötet utan en bestämd dag och tid att observera varandra, så är det mycket mindre sannolikt att observationerna blir av (Maher & loffes, 2007).
6. SAMMANFATTNING AV LÄRANDE (5 MINUTER)
De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det. Samtalsreflektören summerar mötet, samt utser en samtalsreflektör för nästa gång.
Klicka på + för att läsa mer om varje del.

Mötesprotokoll

Mötena dokumenteras utifrån följande punkter:

  • Frågeställningar
  • Datum
  • Syftet med träffen var…
  • Vi pratade om…
  • Reflektioner under träffen…
  • Slutsatser/lärdomar…
  • Inför nästa träff tänker vi…
  • Svårigheter i lärprocessen…
  • Deltagare
  • Dokumentatör

Mall för personlig handlingsplan

Lärarnas dokumentation av arbetet görs utifrån nedanstående modell för personlig handlingsplan. Syftet med personlig handlingsplan är att:

  • Göra idéerna konkreta
  • Ge något att hålla sig till mellan mötena
  • Skapa tillförlitlighet i utvecklingen
  • Hjälpa till  att fokusera på några områden
  • Påminna om att släppa andra saker
Förberedelser för att presentera mina insatser för TLC-gruppen:

  • Sedan förra mötet har jag provat att:
  • Av min insats har jag lärt mig att:

Planering för insatser under de kommande veckorna:

  • Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
  • Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
  • Vilka elever ska du göra detta med?
  • Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
  • Vem kan eventuellt hjälpa dig?
  • Vad ska du göra mindre av?

Exempel Joakim Nilsson, Röda skolan:

Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:

Jag ska införa metoden ”Vad har vi lärt oss idag?” (nyckelstrategi 4). Vid slutet av lektionen får eleverna reflektera i smågrupper och lista saker de lärt sig. Därefter sammanfattar vi tillsammans. Detta tvingar varje elev att reflektera över sitt eget lärande, ger eleverna möjlighet till syfte och mål, se den röda tråden i undervisningen och se hur de kan gå vidare i sitt lärande.

Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?

Trolig förändring: Eleverna kommer att bli mer medvetna om (och därigenom mer engagerad i) sitt eget lärande och mer benägna att hjälpas åt i lärprocessen.

Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Jag vill hitta och utveckla former för självvärdering (nyckelstrategi 5) som fungerar bra för elever i de årskurser jag undervisar i. Jag upplever att de är för unga för att en del av de metoder Dylan Wiliam och Christian Lundahl beskriver i sina böcker ska få avsedd effekt. För tillfället provar jag mig fram med ”små matriser”, men vill få självvärdering och självbedömning att fungera lika bra som jag fått t.ex. kamratbedömningen att fungera.

Vem kan eventuellt hjälpa dig?

Det jag skulle behöva är en kollega som är nyfiken på samma sak, så att vi kunde bolla tankar, erfarenheter och idéer. Kanske också mer litteratur kring konkreta metoder. Syftet och nyttan har jag redan förstått.

Vad ska du göra mindre av?

Jag ska skära ner på antalet uppgifter och aktiviteter och ägna mer tid åt varje uppgift i stället, genom t.ex. självvärdering, så att eleverna får en riktigt djupgående förståelse. Kvalitet i stället för kvantitet, alltså

Kvaliteter i en bra handlingsplan:

  • Visar tydligt hur lärarpraxis ska anpassas i förhållande till teorier.
  • Anknyter till metoder som har stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • Ger möjlighet att se elevers tänkande och möjlighet att agera utifrån detta
  • Är möjlig att uppnå inom en rimlig tidsram
  • Identifierar något som inte längre kommer att göras eller göras mindre av för att nå god undervisning
  • Försöker inte ändra allt på en gång
Share Button

En reaktion på “Klågerupskolan”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala