En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning.
Mötesfrekvens:
Moment B och D:
1 gång/varannan vecka
Möteslängd:
Moment A – 60-90 minuter (individuellt) Moment B – 90-120 minuter.
Moment C – Ordinarie undervisning. Moment D – 45-60 minuter.
Gruppsammansättning:
Ämneslag
Övrigt:
Moment A: cirka 1.5-3 timmar i månaden för förberedelser
Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras.
En lärmodulcykel består av fyra moment:
Moment A ) Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)
I moment A ska du och dina kollegor i arbetslaget individuellt förbereda er inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa en eller flera texter. Materialet kan även bestå av filmer m.m. Tidsåtgång: 60-90 minuter.
Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in
Under denna kollegiala träff ska ni först diskutera det innehåll som ni har tagit del av. Detta blir sedan utgångspunkten för den gemensamma planeringen av en aktivitet som genomförs i barngruppen i moment C.
Möjligheten att gemensamt utveckla undervisningen är en viktig del av arbetet. Tanken är alltså att ni tillsammans ska diskutera de aktiviteter ni planerar, ge varandra råd, förslag och dela med er av kunskaper och erfarenheter. Tidsåtgång: 90–120 minuter.
Moment C) Noteringar och observationer av praktiken
I moment C ska ni genomföra aktiviteten i den ordinarie verksamheten. Aktiviteten kan genomföras självständigt eller tillsammans med en kollega. Tidsåtgång: genomförs i den ordinarie verksamheten.
Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte.
Vid denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar ni tillsammans över den genomförda aktiviteten. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras? Här sammanfattar ni även vad ni lärt er från arbetet med den aktuella delen. Tidsåtgång: 45–60 minuter.
Know Thy Impact, hur undervisning kan göra skillnad
Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som “effektiva skolor”. I denna slag skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus. ur Skolinspektionens rapport –Rätten till kunskap
Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.
En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Medan forskningen pekar ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en organisation som skapar tydlighet och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan läraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande. ur Skolinspektionens sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund –Framgång i undervisningen
Trevor Dolan, pratar om – Vad kännetecknar framgångsrika skolor?
Trevor Dolan, pratar om intelligens, motivation och belöning
Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.
Diskussion
Hur kan de positiva effekterna som forskningen identifierat förstärkas?
Vilka förväntningar har ni på elevernas lärande? Är de lika höga för alla? Vad beror det på?
Vad kan göra för att bättre motverka att elevernas egna förväntningar påverkar skolprestationen negativt?
Hur kan skolan/läraren konkret arbeta för att motverka effekter av att eleverna har olika förväntningar på sig hemifrån?
Vad kan skolan göra för att öka (eller minska) föräldrars förväntningar och engagemang?
Är kommunikationen mellan skola och hemmet optimal hos er? På vilka sätt kan en bra kommunikation mellan skola och hem förbättra elevernas studieprestationer?
Vad behöver ni göra för att bli bättre på att anpassa undervisningen till elevers olika behov och kunskapsnivåer?
Planera
Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på elevernas förväntningar på sig själva. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Vågar eleverna ta risker och göra försök?
Vilka elever deltar aktivt och vilka är passiva? Kan du se mönster? Flickor/pojkar, elever med diagnoser, elever med höga förväntningar på sig hemifrån?
Hur kommer elevernas tidigare kunskaper till uttryck i undervisningen?
Vem gynnas bäst av den undervisning som bedrivs? De som har svårigheter, de som har störst kunskaper sedan tidigare eller på en nivå mellan dessa?
Får eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel som de behöver?
Får eleverna den hjälp, det stöd och den struktur som de behöver?
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.
Diskutera, förutom det ni själva har noterat
Vem gynnas bäst av den undervisning som bedrivs? De som har svårigheter, de som har störst kunskaper sedan tidigare eller på en nivå mellan dessa? Varför tror ni att det är så? Behöver detta ändras och i så fall hur?
Vad fungerade väl med undervisningen, som du kan förstärka och arbeta vidare med?
Vad behöver utvecklas i undervisningen för att elevernas engagemang för lärande ska öka?
Hur kan undervisningen anpassas till de som har det svårast utan att du för den sakens skull sänker förväntningarna?
En lärare behöver många olika metoder för att kunna anpassa sig efter de elever som de möter i undervisningen. Vilken kunskap och/eller vilka metoder saknar du idag? Hur kan du få den kunskapen/lära dig de metoderna?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ”
ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap.
Carol Dwecks forskning visar att hur vi återkopplar till eleverna påverkar deras mindset och därmed också deras möjlighet att utvecklas. Barn som får höra att de är smarta och att de har talang, riskerar att få vad Dweck kallar ett fixed mindset, det vill säga att de tror att intelligens och kompetens är medfödda egenskaper som de inte kan påverka. Barn som har ett fixed mindset, räds utmaningar som ju kan avslöjas dem – Kanske är jag inte så smart som jag tidigare trott?! Barn som istället får återkoppling på sina ansträngningar tenderar till att istället få ett growth mindset, med inställningen att arbete leder till lärande. De lär sig att värdera arbetet och att arbete lönar sig, och får också en bättre uthållighet då en utmaning blir till något positivt.
Dwecks forskning har visat att när lärare får lära sig om hjärnans plasticitet och att alla elever kan utvecklas och förbättra sina kunskaper så ökar också deras förväntningar på att de kan göra skillnad, vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse. Vi måste veta att eleverna kan lyckas, så kommer de också att göra det!
Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket och Skolverket får stöd i den senaste skolforskningen. Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna. Det är så lärare agerar som lyckas mer effektivt med sin undervisning än andra menar John Hattie i en stor metastudie. En del metaanalyser visar att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta alla elever med dessa förväntningar. Rekommendationen är att istället fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget.
Carol Dweck, om effekterna av beröm (alternativ: animation om Dweck, svensk text)
Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.
Diskussion
På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?
Tror ni att alla era elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem?
Vem visar och vem visar inte tillräckliga framsteg?
Hur kan ni göra för att få eleverna att fokusera på utveckling och framsteg?
Hur skapar ni en tillitsfull undervisning där “fel” och “misstag” ses som lärande tillfällen?
Hur kan elevernas olika förutsättningar och erfarenheter användas som en tillgång i undervisningen?
Hur kan vi använda formativ bedömning för att skapa positiva förväntningar på eleverna?
Planera
Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på vilka förväntningar som ni förmedlar till eleverna och vilka förväntningar som eleverna förmedlar till varandra (medvetet och omedvetet).
Ger du eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass?
Ger du positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar?
Uppmuntrar du eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre?
Visar du positiva förväntningar på elevernas förmåga?
Värdesätter och visar du respekt för alla elevers arbetsinsatser?
Uppmärksammar du på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter?
Skapar du motivation inför olika aktiviteter?
Bidrar du till positiva förväntningar, nyfikenhet, handlingsberedskap hos eleverna?
Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.
Diskutera, förutom det ni själva har noterat
I vilken omfattning präglas kulturen på skolan av en tro på att alla eleverna kan uppfylla alla delar av kunskapskraven?
Vad i min undervisning kan förändras så att fler elever utmanas och når tillräckliga framsteg?
Vilka strategier och metoder kan jag använda i undervisningen för att möta alla elevers behov av utmaningar och positiva förväntningar?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Viktigt på riktigt och entreprenöriellt lärande
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011
Entreprenöriellt lärande brukar sägas vara den form av lärande som leder till att individer utvecklar entreprenöriella kompetenser. I Skolverkets kunskapsöversikt (Leffler m fl., 2010, sid 11) definieras entreprenörskap som ”en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang”. Entreprenöriella kompetenser beskrivs som förmåga att se möjligheter, ta initiativ, ha drivkraft att omsätta idéer till handling, lära sig lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta med andra. Detta synsätt kan sägas vila på en bred definition av vad entreprenörskap innebär, vilket också har blivit en allt vanligare utgångspunkt i utbildningssammanhang.
/—/
Just att skapa värde i någon form – kulturellt, socialt eller ekonomiskt – är en central del av entreprenörskapet som ofta försvinner eller tonas ned när begreppet överförs till skolvärlden, kanske på grund av dess förmodade 10 kopplingar till kapitalism. Men att skapa värde för andra individer ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande (Baumeister m fl., 2012), och har visat sig vara effektivt för att skapa motiverade elever i skolan (Otterborg, 2011, Surlemont, 2007). Kanske är ett fokus på värdeskapande aktiviteter ett av de främsta bidragen entreprenöriellt lärande kan ge i dagens skola, där brist på motivation och intresse bland elever ofta är ett problem.
ur Entreprenöriellt lärande – vad innebär det och vilken betydelse kan det ha?
Del 1 av 2 (14:44), Åsa Falk Lundkvist från Umeå Universitet belyser den förändrade skolkulturen och tar upp krav, förväntningar och den inre motivationens betydelse.
Del 2 av 2 (14:51), Åsa Falk Lundkvist från Umeå Universitet belyser den förändrade skolkulturen och tar upp krav, förväntningar och den inre motivationens betydelse.
Vad är entreprenörskap och varför ska vi ha entreprenörskap i skolan?
Kan entreprenörskap göra skolan bättre? På vad sätt är entreprenörskap bra för eleverna?
Vilka erfarenheter har ni av att arbeta entreprenöriellt och med värdeskapande som pedagogik?
Varför kan det vara svårt att få in entreprenörskap i skolan?
Vad kan vara bra att tänka på för att lyckas med entreprenörskap i skolan?
Planera
Utifrån era nyvunna kunskaper om entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik ska ni nu prova på att arbeta entreprenöriellt. Ni ska planera upp undervisning som har entreprenöriella inslag. Antingen planerar ni undervisning som ska genomföras tillsammans eller så tar ni fram en plan för entreprenöriella inslag som kan genomföras i olika klasser och sammanhang.
Använd elevers lek eller vardag till att hitta lärande. Om eleverna kan engageras i att lära ur och av det som är deras lek eller vardag ökar vi möjligheterna att få dem motiverade och kunskaperna/förmågorna de får använda bygger på något de redan kan. De utvecklar och bygger då på befintlig kunskap i en situation de själva till stor del valt.
Låt elevernas tankar kring sin vardag spegla det vi vill lära ut. Detta lyfter samhället in i skolan och gör undervisningen på ”riktigt”. Eleverna känner att deras tankar och deras verklighet räknas.
Låt undervisningen ta in samhället och låt eleverna arbeta med uppgifter inte om utan ur verkliga livet. Låt dem förbereda sig på livet utanför skolan genom att delta i det och inte läsa om det.
Använd Richard Lindes checklista för entreprenöriellt lärande när ni planerar:
Vilka strukturella förutsättningar behöver uppfyllas och övas?
Vilka former för samverkan ska arbetsområdet innehålla och vilka kontakter behöver tas? Vilka färdigheter för samverkan ska övas eller förberedas?
Vilka strategier för att väcka elevernas motivation ska användas?
Hur ska vi formulera uppgiften/uppgifterna för att få till stånd ett lateralt tänkande och vilka kulturformer kan vi använda för att gynna kreativiteten hos våra elever?
Vad är det som ska bedömas? När och hur ska denna bedömning ske?
Hur ska vi finna det vardagsnära i planeringen för att våra elever ska förstå varför vi arbetar med detta?
Genomför undervisning enligt er planeringen och gör noteringar kring effekterna på elevernas motivation och engagemang.
Återkoppla ert arbete och diskutera
Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
Vilka effekter hade de entreprenöriella inslagen på eleverna?
Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier
För många elever förblir mål och kriterier okända, vilket leder till att undervisningen inte upplevs som meningsfull och begriplig. Mary Alice White jämför denna upplevelse med att vara med på en båtresa mot en okänd destination där enbart kaptenen (läraren) kan läsa av sjökortet. Sjömännen (eleverna) känner till sina dagliga sysslor, men är inte delaktiga i resan eller i styrningen mot målet.
Vad ska eleverna lära sig? I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna.
Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Elever som upplever hög grad av inflytande väljer till exempel mer medvetet källor och resurser. De presenterar oftare mer avgränsade faktaområden med mer djup.
Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. Kontinuitet och begriplighet är andra faktorer som främjar delaktighet samt inställningen att det handlar om delaktighet här och nu och inte en förmåga som ska tränas upp inför framtiden.
På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?
Vilka möjligheter och begränsningar med bedömningsmatriser ser ni i er undervisning?
I vilken grad överensstämmer er undervisning och bedömning med ämnets syfte och kunskapskrav?
Hur vet ni att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
Hur vet era elever vad ni lägger vikt vid när ni bedömer deras uppgifter eller prestationer?
I vilken omfattning har vi en praktik som säkrar att alla elever, oavsett lärare, vet vad de ska lära?
Hur kan vi använda exempel för att tydliggöra kriterier för framgång?
Hur kan läroplanens och kursplanernas mål tydliggöras för elever och föräldrar?
Planera
Under en egen lektion ska ni arbeta med att förtydliga och hjälpa eleverna att förstå lärandemål och bedömningskriterier. Välj ut en eller flera metoder som ni vill implementera i er undervisning.
Dela undervisningsmålen med eleverna
Visa exempel på hur resultatet kan se ut
Visualisera målen
Beskriv vad eleven ska kunna efter undervisningen
Lektionsuppdrag – inled med att ge eleverna i uppdrag: ”I slutet av lektionen ska ni kunna gissa vad målet för lektionen har varit”
Använd matriser för att tydliggöra mål
Perfekt lösning – låt eleverna tillsammans komma fram till en perfekt lösning på uppgiften som de ska göra som modell för deras eget arbete
Odd man out – ge eleverna fyra arbeten att bedöma där “en ska bort”
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför aktivitet och notera enligt plan.
Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på att tydliggöra mål och kriterier för framgång. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Du välkomnar eleverna och gör en tydlig och genomtänkt lektionsstart
Du anger målen för lektionen
Du presenterar aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa
Du sätter in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden
Du sätter du in uppgifter i ett för eleven angeläget sammanhang?
Du ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål
Du skapar överblick och sammanhang
Du förklarar hur enskilda moment och uppgifter hör ihop med lektionens övergripande kunskapsmål eller inledande genomgång
Du använder ett språk eleverna förstår
Du sammanfattar olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår
Du skapar en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret
Du använder olika hjälpmedel och/eller exempel från vardagslivet för att förtydliga
Du bryter vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål
Diskutera, förutom det ni själva noterat
Beskriv det sammanhang lektionen ingick i: fanns det ett övergripande tema? Vad gjorde ni på lektionen innan och vad var planerat för nästa lektion?
Beskriv lektionens syfte. Uppnåddes det syftet?
Hur kommunicerade ni mål och innehåll med en lektion/serie av lektioner till eleverna? Beskriv situationen.
Beskriv hur ni stämde av att eleverna förstått vad de skulle arbeta med. Hur agerade ni om ni noterade att någon hade missuppfattat syftet med en uppgift eller serie uppgifter?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Vårterminens lärmoduler
Skapa situationer som gör lärandet synligt
Att synliggöra elevers föreställningar om skola, skolarbete och undervisning är också ett sätt att hitta indikationer på lärande. Med hjälp av information om elevers föreställningar kan lärare förstå elevers agerande och därmed också få en förklaring till undervisningens effekter på elevernas lärande. En inblick i elevers föreställningar kan vara ett sätt att få syn på föreställningar som motverkar lärande, i stället för att stödja detsamma. Om eleverna till exempel tror att lärande i första hand handlar om att upprepa vad läraren har sagt eller vad som står i läroboken, kan detta försvåra deras djupinlärning (förståelse) och hämma deras kreativitet.
Vad kan de redan? Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått dvs. var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Kvaliteten på de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor som ställs i klassrummet har betydelse för om eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Med utgångspunkt från den information läraren samlar in om elevernas kunskaper kan läraren göra ändringar i sin planering och undervisning för att bättre kunna möta elevernas behov och förutsättningar.
Vad behöver ni göra för att bli bättre på att anpassa undervisningen till elevers olika behov och kunskapsnivåer?
På vilka sätt säkerställer ni att elevernas återkoppling på undervisningen tas tillvara och att återkopplingen blir ömsesidig
Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip er planering?
Vilken typ av prov brukar ni använda och varför?
Hur brukar ni variera era bedömningssituationer inom ämne/kurs?
Vilka erfarenheter har ni av portfolio och porfoliobedömning?
I vilken grad har er undervisningen inneburit att ni som lärare kunnat urskilja de kunskaper som undervisningsavsnittet avsett att utveckla?
I vilken omfattning använder ni elevernas responser/svar för att ta reda på vad eleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen?
Hur kan vi arbeta med frågor som metod för att synliggöra elevernas lärande i undervisningen?
Hur kan vi arbeta för att aktivera eleverna i undervisningen?
Hur kan vi arbeta för att synliggöra missförstånd som sker i undervisningen?
Planera
Under en egen lektion ska ni arbeta med att synliggöra elevernas lärande. Välj ut en eller flera metoder som ni vill implementera i er undervisning.
Använd multimedverkande frågor, där alla elever svarar på samtidigt utifrån ett begränsat antal alternativ
Aktivera eleverna i diskussion – genom att slumpmässigt välja vem som har ordet
Använd lärkvitto – ställ en fråga i slutet av lektionen som testar elevernas förståelse av lektionen. Svaret skrivs på en lapp som samlas in innan eleverna lämnar lektionen
Ställ feta frågor – öppna frågor som skapar tänkande
Efterfråga den grumligaste punkten – dvs vad eleverna tyckte var svårast med genomgången
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför aktivitet och notera enligt plan.
Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på att synliggöra elevernas lärande. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Du ställer utvecklande frågor för att få en bild av elevernas förståelse
Du låter någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan
Du går runt bland eleverna/grupperna för att fånga upp deras förståelse
Du skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga
Du ser till att eleverna vågar ta risker och göra försök – misstag ses som tillfällen till lärande
Du bemöter elevernas åsikter med intresse, allvar och respekt
Du uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt
Du ger eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass
Du uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter
Du ställer öppna frågor där svaret inte är givet
Du ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig
Du hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor
Du använder sig endast undantagsvis av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster (dvs. IRE-mönster som inte gynnar elevernas förståelse och kunskapsutveckling)
Du skapar balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet
Diskutera, förutom det ni själva noterat
Beskriv en gemensam diskussion eller redovisning i klassrummet. Var alla elever aktiva, pratade och ställde frågor eller var det bara vissa? Beskriv hur ni agerade i situationen.
Berätta hur ni arbetade för att få med alla elever under lektionen. Hur agerade ni om ni såg elever som verkade vara passiva eller oengagerade?
Hur ni följde upp effekterna av er undervisningen. Beskriv hur ni anpassade undervisningen med tanke på elevernas förståelse.
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Nyanserad och framåtriktad respons
Hattie och Timperley (2007) beskriver fyra olika typer av återkoppling; uppgiftsrelaterad, processrelaterad, metakognitiv och personlig återkoppling. /–/ Den metakognitiva återkopplingen riktar sig mot att stärka elevens förmåga att driva sig själv. Det kan handla om att utveckla strategier för självvärdering och självdisciplin och att stärka elevens förmåga att ta ansvar för att skaffa sig återkoppling. Slutligen urskiljs den personliga återkopplingen. Den är vanlig men inte effektiv för att öka lärandet. Det är den typ av återkoppling som riktar sig mot eleven som person och som inte svarar på frågan om hur eleven skall göra för att nå målen. Beröm utan åtföljande specifikation är exempel på denna typ av återkoppling. Den har visat sig sätta igång processer som inte ökar lärandet.
Den mest effektiva återkopplingen är den som är endera processrelaterad eller metakognitiv medan den uppgiftsrelaterade återkopplingen kan vara verkningsfull om den senare används för att förbättra processer eller öka elevens förmåga till självstyrning. Den självrelaterade återkopplingen är minst effektiv och har ibland motsatt effekt (Hattie och Timperley 2007). Detta stöds även av Kluger & DeNisis ofta citerade meta‐analys (1996) om effekter av olika former av återkoppling.
Hur ska eleven göra för att komma vidare? Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen bör kunna användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen.
Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara på den återkoppling som getts? Hur planerar ni för elevens användning av den återkoppling som ges?
I vilka sammanhang ger ni återkoppling på uppgifts-, process-, metakognitiv eller personlig nivå?
Jämför och diskutera erfarenheter av hur elever tar emot återkoppling i olika sammanhang.
I vilken utsträckning arbetar ni formativt med prov? Vilka förtjänster och svårigheter ser ni med att i större utsträckning arbeta formativt med prov?
I vilken omfattning är er praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?
I vilken omfattning får både elever återkoppling på sitt lärande och sin praktik som motiverar dem att utvecklas?
Hur kan vi arbeta med återkoppling som sker direkt i undervisning?
Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?
Planera
Under en egen lektion ska ni arbeta med att ge eleverna återkoppling som leder till ökat lärande. Välj ut en eller flera metoder som ni vill implementera i er undervisning.
Two stars and a wish – ge eleverna återkoppling genom att nämna två kvaliteter som eleven uppvisat med sitt arbete och en kvalitet som behöver utvecklas.
Återkoppla genom att anpassa undervisningen efter elevernas prestationer t.ex. kan du samla in elevernas texter för att sedan undervisa kring de brister/missförstånd som är synliga i dessa.
Ge bara halva svaret – berätta vad det finns för problem i arbetet men inte var eleven kan hitta det.
Ge eleverna tid för att aktivt arbeta med den återkoppling som de fått
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför aktivitet och notera enligt plan.
Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på återkoppling som ökar elevernas lärande. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Du följer upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback
Du använder arbetsmetoder där elevernas arbeten redovisas och bearbetas vidare vid behov
Du ger eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att uppfylla kunskapskraven
Du ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar
Du ger eleverna stöd och möjligheter att bearbeta den återkoppling som de fått
Diskutera, förutom det ni själva noterat
Beskriv situationer när ni följde upp enskilda elevers förståelse. Hur återkopplades och kommunicerades detta med eleverna?
Hur agerade ni när ni noterade att någon hade missuppfattat syftet med en uppgift eller serie uppgifter?
Berätta hur ni arbetade med återkoppling till elever som har svårt att nå målen.
Berätta hur ni arbetade med återkoppling för att stimulera elever som har lätt för att nå målen.
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Aktivera eleverna som resurser för varandra
Efter att ha granskat befintliga vetenskapliga resultat drog Robert Salvin, Eric Hurley och Anne Chamberlain (2003) slutsatsen att ”forskning om kollaborativt lärande är en av de största framgångssagorna inom utbildningsforskningens historia”. Exakt varför kollaborativt lärande har en så djupgående verkan är fortfarande något av en tvistefråga, men det verkar finnas fyra avgörande faktorer:
Motivation. Elever hjälper sina kamrater att lära sig eftersom det, i välstrukturerade kooperativa lärmiljöer, ligger i deras eget intresse att göra så, och därför ökar insatsen.
Social sammanhållning. Elever hjälper sina kamrater eftersom de värnar om gruppen, vilket leder till ökad insats.
Personalisering. Elever lär sig mer eftersom deras duktigare kamrater kan ta itu med de särskilda svårigheter som de kan ha.
Kognitiv utveckling. De som ger hjälp i gruppen tvingas att tänka igenom problemen bättre D. Wiliam,
– Dylan Wiliam, Att följa lärandet, s.147
Hur kan eleverna stödja varandras lärande? När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning.
Vilka erfarenheter finns av undervisning där elever stödjer varandras lärande?
Hur kan kamratbedömning användas som en resurs i er praktik?
En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
Vilka möjligheter ser ni med att använda lärplattform/digitala verktyg för att stärka kamratbedömning?
Hur har er planering innehållit möjligheter till kamratbedömning?
Hur kan vi arbeta med frågor för att möjliggöra för elever att lära av varandra?
Hur kan vi arbeta med grupper/lag i undervisningen där elever stödjer varandra?
Vilket stöd/vilken hjälp behöver eleverna för att kunna stödja varandra?
Vad kan elever göra i undervisning som traditionellt sköts av läraren?
Vad kan elever klara av att göra om det struktureras och vägleds i detta?
Vad bör inte läggas över på eleverna?
Planera
Under en egen lektion ska ni arbeta med att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Välj ut en eller flera metoder som ni vill implementera i er undervisning.
Kamratbedömning, låt eleverna ge varandra återkoppling genom t.ex. two stars and a wish, på varandras arbeten/prestationer
Låt eleverna undervisa varandra – t.ex. kan de elever som kommit längs få undervisa de elever som har störst problem, samtidigt som du själv ägnar dig åt resterande elever
Använd elevexempel för att visa på olika kvaliteter i arbetet
På turné dvs avbryt pågående arbete och uppmana eleverna att resa sig upp och cirkulera runt i klassrummet för att titta på/värdera/inspireras av de andra elevernas arbeten
Think, pair, share dvs börja med att låta eleverna reflektera/besvara en fråga individuellt. Därefter paras de ihop två och två och diskuterar med/ värderar/ ställer frågor till varandra för att slutligen antingen paras ihop med ytterligare ett par eller för att lyfta tankar/svar/frågor i helklass
Preflight checklist – använd checklistor för att stödja eleverna i kamratresponsen
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför aktivitet och notera enligt plan.
Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Du låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen
Du låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna
Du ser till att eleverna har tydliga uppgifter och roller i gruppaktiviteter
Du skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga
Du ser till att eleverna vågar ta risker och göra försök – misstag ses som tillfällen till lärande
Du uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt
Du uppmuntrar eleverna att delta i samtal i grupp eller helklass
Du uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter
Du ingriper vid nedsättande uttryck mellan elever, negativa kommentarer, suckar, blickar etc.
Diskutera, förutom det ni själva noterat
Berätta om klimatet i klassrummet. Hur gjorde ni för att alla elever skulle trivas och känna trygghet?
Beskriv gemensamma diskussioner eller redovisningar i klassrummet. Var alla elever aktiva, pratade och ställde frågor eller är det bara vissa? Beskriv hur ni agerade.
Berätta hur ni arbetade för att få med alla elever under lektionen. Hur agerade ni om ni såg elever som verkade var passiva eller oengagerade?
Berätta hur ni använde eleverna som lärresurser för att stödja de elever som har svårt att nå målen.
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Aktivera eleverna som ägare av sin egen lärprocess
När eleverna bedömer sina egna arbetsprestationer tjänar detta till att förstärka det egna lärandet. Eleverna har genom det aktiva bedömningsarbetet ökade möjligheter att bli förtrogna med kännetecken på kvalitet. Ofta diskuteras självbedömning som en del av begreppet självreglering. Med detta menas att eleven utvecklar självständighet, självkontroll och självdisciplin och blir bättre på att både bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet. I skolans mål ingår att eleven ska utveckla ett allt större ansvar för sina studier och sin förmåga att själv bedöma sina resultat. Formativ bedömning kan bidra till att eleverna utvecklar strategier för självstyrning.
Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet? Elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet kan stärkas genom att eleven ges möjlighet att lära sig att själv bedöma sitt arbete.
Vilka självreglerande strategier har ni lärt era elever att använda i er undervisning? T.ex. strategier för hur de ska göra när de behöver hjälp med en instruktion, att förstå ett ord, att ta sig an en text et c
Hur kan självskattningar/självbedömning användas som en resurs i er praktik?
Vad finns det för erfarenheter av portföljbedömning på era skolor?
Vilka möjligheter ser ni med att använda er lärplattform/digitala verktyg för att stärka självbedömning?
I vilken omfattning har planeringen innehållit möjligheter till självbedömning?
Hur ger ni eleverna möjlighet till och stöd för att värdera det egna arbetet?
I vilken omfattning bedömer eleverna egna och andras uppgifter/ arbete efter tydliga kriterier?
I vilken omfattning är eleverna delaktiga i bedömningsarbetet?
Vad kan elever göra i undervisning som traditionellt sköts av läraren?
Vad kan elever klara av att göra om det struktureras och vägleds i detta?
Vad bör inte läggas över på eleverna?
Planera
Under en egen lektion ska ni arbeta med att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. Välj ut en eller flera metoder som ni vill implementera i er undervisning.
Tillgång till nödbroms – ge eleverna möjlighet under lektionen att signalera att de inte förstår
C3B4ME – se tre före mig, dvs att eleverna tränas i att använda sig av tre källor innan de frågar sin lärare om hjälp. T.ex. kan de läsa instruktionen, undersök om svaret finns på dator/i lärobok, fråga en kompis innan läraren tillfrågas.
Loggbok, använd loggbok för självskattningar eller för att reflektera kring undervisningen – vad gick bra, vad gick mindre bra, vad behöver jag tänka på till nästa gång, vad skulle jag vilja att läraren gick igenom nästa gång.
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför aktivitet och notera enligt plan.
Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.
Du ger positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar
Du visar positiva förväntningar på elevernas förmåga
Du ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier
Du ger eleverna möjlighet att välja bland uppgifter med olika innehåll inom det aktuella kunskapsområdet
Du ger eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden
Du ger eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver
Du samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen
Du samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna
Du låter eleverna utvärdera lektionens innehåll och form
Du låter eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande
Diskutera, förutom det ni själva noterat
Berätta hur ni agerade senaste gången ni märkte att en elev var osäker på sin förmåga eller tvivlade på sig själv.
Beskriv effekterna av de stödstrategier som ni använder i undervisningen.
Hur använder ni den lärartid som frigörs i och med att eleverna lär sig strategier för självreglering.
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Elevinflytande
Denna Lärmodul är framtagen av: Jane Sjögren, Ytterharnäs skola Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Den formella delen är ofta vanligt förekommande i skolans verksamhet och lätt att se medan den informella delen är mer osynlig och något svårdefinierad.
Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). För att nå ett äkta engagemang krävs att läraren tycker att eleverna har något att bidra med och är tydlig med att visa detta för dem och dessutom att eleverna kan koppla det de ska lära sig med sin egen verklighet och sina erfarenheter. Här menar Dysthe att det är nödvändigt att eleverna har insikt i hur inlärningsmålen ser ut och i viss mån vilka metoder som kan användas. Det andra villkoret, delaktighet, menar Dysthe är en nödvändig betingelse för lärande. Lärandet skapas när eleverna själva formulerar egna tankar och åsikter och kopplar det till tidigare kunskap och då måste så många som möjligt ges tillfälle att aktivt delta i undervisningen. Det krävs att eleverna inte bara lyssnar utan även skriver och samtalar. Det tredje villkoret, höga förväntningar, är något som Dysthe anser ska anpassas efter vad eleven kan klara av. Hon menar att det kan göras genom att ge autentiska uppgifter och att ta resultaten på allvar. Det stärker elevernas självkänsla, bidrar till att de tänker själva och införlivar ny kunskap med tidigare erfarenheter. (Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet).
Hur får man eleverna att förstå att de har möjligheter att påverka sin undervisningssituation?
Vilka svårigheter respektive möjligheter uppfattar du att det finns i arbetet med elevinflytande?
Tror du att lärarnas uppfattningar skiljer sig från elevernas gällande elevers inflytande över undervisningen?
Ställer elevinflytande speciella krav på lärare/elev? Vilka?
Planera
Under en egen lektion ska du göra noteringar. Fokus ska ligga på elevinflytande. Du väljer själv vad du vill koncentrera dig på.
Utgår du från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan? Ge något exempel från din undervisning.
Får alla elever ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll?
Låter du flickor och pojkar få ett lika stort inflytande över undervisningen?
Låter du flickor och pojkar få ett lika stort utrymme i undervisningen?
Hur gör du så att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer?
Har du planerat undervisningen tillsammans med eleverna?
Har du utvärderat undervisningen tillsammans med eleverna?
Uppfattar du det som att eleverna vill vara med och påverka?
Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.
Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att du besöker din kollegas lektion och antecknar det du ser. Ofta är det lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.
Genomför lektion och notera enligt plan.
Diskutera, förutom det ni själva har noterat:
Vilka effekter såg ni av undervisningen? Vad var bra? Vad behöver bli bättre? Vad tar ni med er till nästa gång?
Hur kan man göra för att inflytande ska öka med stigande ålder och mognad?
Hur kan man förbereda eleverna för delaktighet och medansvar?
På vilket vis kan vi undervisa om rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle?
Vilka svårigheter och möjligheter ser du med elevinflytande?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
I blandade grupper finns ytterligare minst en kollega med samma ålders – eller ämnesspecialisering för varje medlem.
Övrigt:
Tid mellan möten (cirka 2 timmar i månaden) för gemensam planering och lektionsobservationer.
Nedanstående modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, kan passa bättre för arbetslag som väljer ett upplägg med månatliga möten, då dessa möten kommer att behöva hantera flera syften vid varje tillfälle (input, diskussion, planering och sammanfattning). Under respektive rubrik finner du tips på hur ni kan använda lärmodulerna som stöd för samtalet.
1. INTRODUKTION (5 MINUTER)
Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras.
2. STARTAKTIVITET (5 MINUTER)
Deltagarna engageras i en aktivitet som hjälp för att fokusera på det egna lärandet.
3. FEEDBACK (25 MINUTER)
Varje lärare ger en kort rapport om det de åtog sig att pröva under avsnittet “personlig planering” vid föregående möte. Resten av gruppen lyssnar uppskattande och erbjuder sedan sitt stöd för att driva den individuella planeringen framåt.
[/mks_accordion_item]
4. NYTT LÄRANDE OM FORMATIV BEDÖMNING (20 MINUTER)
För att ge varje TLC- möte en del nytt stoff och en stadig ström av nya idéer, har varje möte en aktivitet som introducerar några nya idéer som rör formativ bedömning. Det kan vara en uppgift, en video att titta på och diskutera eller en läsecirkel där lärare diskuterar betydelsen för formativ bedömning utifrån det bokavsnitt de har läst under den senaste månaden.
5. PERSONLIG AKTIONSPLANERING (15 MINUTER)
Den näst sista aktiviteten för varje session innebär att varje deltagare planerar i detalj vad de hoppas att kunna utföra före nästa möte. Det kan inkludera att pröva nya idéer eller det kan helt enkelt vara att konsolidera de tekniker som de redan har experimenterat med. Detta är också en bra tidpunkt för deltagarna att planera för samplanering och lektionsobservationer som de ska genomföra hos varandra. Det är vår erfarenhet att om deltagarna lämnar mötet utan en bestämd dag och tid att observera varandra, så är det mycket mindre sannolikt att observationerna blir av (Maher & loffes, 2007).
6. SAMMANFATTNING AV LÄRANDE (5 MINUTER)
De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det.
Låsårets TLC-möten
Höstterminen 2015 Tema 1 – Know Thy Impact, hur undervisning kan göra skillnad
TLC 1
TLC 2
TLC 3
TLC 4
Avstämning och erfarenhetsutbyte
Tema 2 – Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
TLC 1
TLC 2
TLC 3
TLC 4
Avstämning och erfarenhetsutbyte
Vårterminen 2016 Tema 3 – Höga förväntningar, mindset
TLC 1
TLC 2
TLC 3
TLC 4
