Scroll To Top

Värdeord i kunskapskraven

I kunskapskraven används ett antal uttryck, så kallade värdeord, för att beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg. För att kunskapskraven ska bli enhetliga och tydliga har varje betygssteg ett begränsat antal värdeord som används enbart för det betygssteget. Till exempel används uttrycket ”mycket goda” uteslutande på A-nivån, oavsett ämne.

De enda tillfällen då värdeorden är desamma för flera betygssteg är när kraven inte ökar mellan betygen. Då används samma värdeord som för det underliggande betygssteget. Ett exempel är kravet på simkunnighet i ämnet idrott och hälsa. Eftersom det ställs samma krav på simkunnighet för alla betygsnivåer uttrycks kravet på samma sätt för alla nivåer.

Kunskapskraven i engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande skiljer sig från övriga ämnen i sin uppbyggnad och i begreppsanvändningen. Det beror på att kursplanerna och kunskapskraven i dessa ämnen utgår från den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS).

Sammanställning av värdeord

Nedan följer en sammanställning av några av de vanligaste värdeorden i kunskapskraven. Sammanställningen är hämtad från Skolverkets Diskussionsunderlag för grundskolan och rymmer bara sådana värdeord som används i flera ämnen. På så sätt kan den tjäna som underlag för vidare diskussioner och jämförelser kring hur värdeorden används i olika ämnen.

I vissa fall anges i tabellen nedan alternativa värdeord för en nivå. Uttrycken varierar ibland något mellan kursplanerna för att nyansskillnader mellan olika ämnen ska bli tydliga, eller för att uttrycken ska passa in i olika textsammanhang. I många fall är uttrycken sådana att absoluta gränsdragningar mellan dem inte är möjliga att göra. Då måste värdeorden tolkas och förstås i relation till det sammanhang och det innehåll de relaterar till i respektive ämne. I anslutning till varje uppsättning värdeord följer en kort beskrivning av hur de används i kunskapskraven.

-Grundläggande
-Goda
-Mycket goda
E C A
grundläggande goda mycket goda

Uttrycken används för att ange kvaliteten på de kunskaper som eleven har om något, till exempel eleven har goda kunskaper om … När de här uttrycken används följer en beskrivning av hur elevens kunskaper visar sig. Konstruktionen har vanligen formen: eleven har grundläggande kunskaper om xyz och visar det genom att … Den beskrivning som följer anger alltså nivån på vad grundläggande kunskaper innebär i det aktuella ämnet. 

-Enkla
-Utvecklade
-Välutvecklade/och nyanserade
E C A
enkla utvecklade välutveckladealternativtvälutvecklade och nyanserade

Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvali­teten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.

I frasen eleven kan ge enkla omdömen … används värdeorden för att beskriva hur utvecklad förmåga att utvärdera något som eleven visar. Med enkla omdömen avses då att omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.

Ett annat exempel på hur de här värdeorden används är att de ibland anger med vilken kvalitet eleven motiverar olika ställningstaganden och val, exempelvis eleven formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar. Enkla motiveringar kännetecknas ofta av att de är allmänt hållna och baseras mer på subjektiva värdeomdömen än på utvecklade argumentationer. Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in flera olika aspekter och baseras på allt mer tydliggjorde argumentationer och tankegångar.

Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman … Mer utvecklade resonemang kan till exempel inne­ fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver hur underbyggda elevens resonemang är.

-Till viss del underbyggda/ rimliga
-Relativt väl underbyggda
-Väl underbyggda
E C A
till viss del underbyggdaalternativtrimliga relativt väl underbyggda väl underbyggda

Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om … 

-Beskriver och ger exempel
-Förklarar och kopplar ihop delar till helheter/ förklarar och visar på samband
-Förklarar och generaliserar/ förklarar och visar på generella drag/ förklarar och visar på mönster
E C A
beskriver och ger exempel förklarar och kopplarihop delar till helheter alternativtförklarar och visar på samband förklarar och generaliseraralternativtförklarar och visar på generella dragalternativtförklarar och visar på mönster

Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens förståelse, till exempel eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor … På de högre betygsnivåerna visar eleven en djupare förståelse genom att förklara hur delar hänger ihop och bildar helheter och mönster. Att förklara och generalisera handlar om att utifrån enskildheter och sam­ manhang kunna dra slutsatser som går att överföra till andra sammanhang. I exemplet ovan kan generaliseringen innebära att eleven använder sina kunskaper om enskilda upptäckter för att dra slutsatser om naturvetenskapens villkor och betydelse.

-Enkel/ enkla/ enkelt identifierbara
-Förhållandevis komplex/ komplexa
-Komplex/ komplexa
E C A
enkel/enklaalternativtenkelt identifierbara förhållandevis komplex/komplexa komplex/komplexa

Uttrycken används vanligen för att beskriva karaktären på de samband eller relationer som eleven kan identifiera och beskriva. Till exempel att eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Enkla samband karaktäriseras av att de är lätta att identifiera och kan beskrivas endast i något led. På de högre betygsstegen visar eleven en mer utvecklad analysförmåga genom att beskriva allt mer komplexa samband eller relationer. Komplexiteten kan då ligga i att relationerna är mindre uppenbara och blir synliga först genom att eleven beskriver samband i flera led, till exempel mellan ekonomiska och politiska strukturer i samhället.

-Som till viss del för diskussionen framåt/ som i huvudsak hör till ämnet
-Som för diskussionerna framåt
-Som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem
E C A
som till viss del för diskussionerna framåt alternativtsom i huvudsak hör till ämnet som för diskussionerna framåt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem

Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens inlägg och reflektioner i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om att eleven diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt … För högre betygssteg krävs att inläggen är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.

-Till viss del anpassat/ med viss anpassning
-Förhållandevis väl anpassat/ med förhållandevis god anpassning
-Väl anpassat/ med god anpassning
E C A
till viss del anpassatalternativtmed viss anpassning förhållandevis väl anpassatalternativtmed förhållandevis god anpassning väl anpassatalternativtmed god anpassning

Uttrycken används för att beskriva hur väl eleven kan anpassa sitt handlande till en situation eller ett sammanhang. Det kan till exempel handla om att anpassa sitt språk eller sin framställning till syftet och målgruppen.

Uttrycken används också för att beskriva hur väl anpassad användningen av till exempel strategier, metoder, verktyg, begrepp eller modeller är till olika situationer. Exempelvis i frasen eleven kan välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Viss anpassning innebär i exemplet ovan att eleven väljer och använder strategier och metoder med någon tanke om att de ska fungera i den aktuella problemsituationen. På högre betygsnivåer krävs att eleven väljer och använ­ der strategier och metoder som är allt mer effektiva i förhållande till problemet som ska lösas.

-I huvudsak fungerande
-Ändamålsenligt/ relativt väl fungerande
-Ändamålsenligt och effektivt/ väl fungerande
E C A
i huvudsak fungerande ändamålsenligtalternativtrelativt väl fungerande ändamålsenligt och effektivtalternativtväl fungerande

Uttrycken används för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att bland annat välja, använda och kombinera strategier, metoder, verktyg, begrepp eller modeller. Till exem­pel i frasen eleven kan använda handverktyg på ett i huvudsak fungerande sätt och … För de högre betygen ökar kraven på skicklighet i tillämpningen.

Uttrycken används även för att ange kvaliteten på resultatet, till exempel kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. I det sammanhanget syns progressionen genom i vilken mån de olika delarna i kompositionen skapar en helhet, hur stor del av kompositionen som fungerar och hur väl den fungerar i sammanhanget.

Uttrycken används också för att ange hur utvecklad elevens förmåga är att använda olika typer av informationskällor, till exempel eleven använder olika typer av källor

på ett i huvudsak fungerande sätt … På högre betygsnivåer visar eleven en allt mer välfungerande källanvändning genom att på ett medvetet sätt söka information utifrån kunskaper om olika källors möjligheter och begränsningar. När uttrycken används för att ange nivån på elevens förmåga att använda källor kombineras de vanligen med uttryck som anger hur underbyggda resonemang eleven för om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

-Avgränsat
-Relativt varierat
-Varierat
E C A
avgränsat relativt varierat varierat

I vissa ämnen kombineras uttrycken om hur underbyggda resonemang eleven för om källors trovärdighet och relevans med uttryck som beskriver med vilken variation elev­ en väljer källor för att söka information. Med ett avgränsat urval avses några få källor. På högre betygsnivåer kan eleven hantera både fler källor och källor av olika slag.

-Prövar
-Prövar och omprövar
-Prövar och omprövar systematiskt
E C A
prövar prövar och omprövar prövar och omprövar systematiskt

Uttrycken används för att ange med vilken kvalitet eleven prövar något, till exempel hur olika material och hantverkstekniker kan kombineras i skapandet av olika före­ mål. Att pröva och ompröva innebär ett reflekterande arbetssätt där eleven prövar till exempel olika materialkombinationer för att hitta det uttryck eller den funktion som önskas. På de lägre nivåerna sker prövandet ostrukturerat och sökande. På den högsta nivån sker prövandet på ett mer utvecklat sätt efter någon form av princip eller struktur.

-Bidrar till att formulera ... som leder framåt
-Formulerar ... som efter någon bearbetning leder framåt
-Formulerar ... som leder framåt
E C A
bidrar till att formulera … som leder framåt formulerar … som efter någon bearbetning leder framåt formulerar … som leder framåt

Uttrycken används för att ange hur självständigt och med vilken kvalitet eleven kan formulera till exempel handlingsalternativ, modeller eller frågeställningar. Exempel­vis eleven bidrar till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Att eleven ”bidrar till att formulera” något innebär att kraven på självständighet är låga. Nästa nivå innebär att eleven klarar av att formulera handlingsalternativ, frågeställningar eller modeller självständigt, men att dessa behö­ ver någon form av bearbetning för att fungera. På den högsta betygsnivån formulerar eleven självständigt handlingsalternativ, modeller och frågeställningar som fungerar utan bearbetning.

-Viss
-Relativt god
-God
E C A
viss relativt god god

Uttrycken används bland annat för att ange vilken grad av stilkänsla eller språklig variation eleven visar i olika sammanhang, som i frasen eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation … De används också för att beskriva hur förtrogen eleven är med något, som i satsen dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer … Uttrycken kan också användas för att beskriva kvaliteten i elevens användning av ämnesspecifika be­ grepp, som i formuleringen eleven kan med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar … I det sammanhanget innebär god användning att eleven använder ämnesspecifika begrepp frekvent och med precision i relevanta sammanhang.

Läs Skolverkets Bedömningsaspekter för att lära dig mer om värdeorden:

Share Button

2 reaktion på “Värdeord i kunskapskraven”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala