Scroll To Top

Lågt hängande frukt – Att förbättra resultat genom strategiskt arbete

FruktElevernas resultat påverkas av många faktorer – alltifrån deras prestationer i den undervisning som de får, till vilka bedömningar vi gör och hur de dessa bedömningar görs.

Men de påverkas också av strategiska val vi som lärare gör. Ju närmare slutbetyget vi kommer desto viktigare blir de val som vi gör i undervisningen för att eleverna ska lyckas få ett visst betyg. Och frågan är hur vi på kort sikt kan agera för att få så många eleverna som möjligt att lyckas så bra det bara går?

Syfte

”Att undanröja hinder för att kunna sätta så höga betyg som möjligt”

Undanröja hinder när det gäller:

  • Bedömning och betygsättning. Finns det osäkerhet kring betygsättning som vi kan reda ut?
  • Planering av undervisningen. Vad behöver undervisningen behandla för att nödvändiga kunskapskrav ska kunna uppvisas?
  • Effektiv undervisning. Genom att fokusera undervisning på kunskapskrav som varit särskilt svåra för eleverna och ta fram en plan för hur vi kan hjälpa eleverna att lyckas med dessa krav.

Skapa förutsättningar genom att:

  • Hjälpa varandra. Hur kan vi lärare stödja varandra?
  • Involvera föräldrar. Hur kan föräldrarna engageras i arbetet för att stödja sina barn?
  • Involvera eleverna. Hur kan vi få eleverna att fatta strategiska beslut för att förbättra sina betyg?

Förberedelse inför resultatsamtal

Inför det första resultatsamtalet ska du gå igenom samtliga elever i dina undervisningsgrupper som ska få ett sammanfattande slutbetyg, det vill säga alla elever i åk 6 och åk 9. För varje elev ska du göra en preliminär betygsättning utifrån två olika scenarios:

  1. Vilket betyg är det rimligt att eleven får om allting ser ut som idag? – worst case scenario
  2. Vilket betyg kan eleven få om vi arbetar strategiskt och flera saker faller på plats? – best case scenario

Räkna ut meritvärde för både (1) och (2). Dela dina listor med övriga i arbetslaget. Läs igenom och fundera över alla frågor och rubriker  i texterna nedan inför resultatsamtalet i arbetslaget.

Resultatsamtal i arbetslaget

Genom att göra preliminära betygsättningar på våra elever utifrån ett worst case- och ett best case scenario kan vi tydligt se vilken betydande resultatvinst vi kan åstadkomma om vi bara fattar rätt beslut och gör rätt saker. Vi ska diskutera ett antal områden som kan ha betydelse för elevernas resultat för att veta vad vi ska fokusera på fram till den slutgiltiga betygsättningen.

  • Utgå från era listor med worst case scenario/best case scenario i diskussioner och planering.

Osäkerhet kring bedömning

Om vi har en felaktig uppfattning om betygsättning så kan det innebära att elever får ett lägre betyg än vad de egentligen förtjänar. Ibland kan vår osäkerhet leda till att vi väljer att fälla istället för att fria då vi inte riktigt är säkra.

  • Vilka situationer/delar är du osäker på när det gäller betygsättning?
  • Har du elever där t.ex centralt innehåll, frånvaro, restuppgifter, missade prov,  enstaka eller några kunskapskrav är ett hinder för ett bättre betyg?

Sammanställ frågor och gör en plan för hur vi ska reda ut de frågetecken som finns. Vår osäkerhet kring betygsättning får inte drabba våra elever. 

Några vanliga misstag vid bedömning:

  • Att elever som missat centralt innehåll får ett lägre betyg. Ett centralt innehåll kan behandlas ytligt eller på djupet, en gång eller återkommande. Det central innehållet är endast grund för betygsättning då de beskrivs i kunskapskraven.
  • Att elever som missat uppgifter och aktiviteter eller inte uppvisat kunskaper vid varje tillfälle som kunskapskravet prövats får lägre betyg. Det är elevens förmåga som ska prövas och inte huruvida de klarat alla uppgifter.
  • Att elever som inte visat sin kunskap på samma sätt som övriga får ett lägre betyg. Bedömningar ska vara allsidiga och förmågor kan visas på olika sätt.
  • Att elever som missat ett kunskapskrav vid ett tidigare tillfälle får ett lägre betyg trots att de utvecklats sedan dess. Eleven måste få återkommande möjligheter att visa upp sin kunskap och sedan ska läraren göra en bedömning av elevens förmåga vid betygsättningen – vad är min bedömning av elevens förmåga just nu?
  • Att elever som uppvisar bristande attityd, engagemang och beteende får lägre betyg. Det är endast kunskap som beskrivs i kunskapskrav som kan ligga till grund för betygsättning.

Läs frågor och svar om betyg på Skolverket.

Strategisk undervisning

Mycket av den undervisning som sker, sker utifrån en långsiktig planering eller av vana. Om vi istället tittar på vad eleverna lyckats mindre bra med och vilka kunskapskrav som eleverna presterat sämre på än övrigt och utgick ifrån detta i planeringen så är chansen god att flera elever skulle kunna förbättra sina betyg.

Innehåll – vad

  • Vilka kunskapskrav behöver undervisningen fokusera på fram till terminsslut för att så många elever som möjligt ska kunna höja sina betyg?
  • Vilka kunskapskrav har varit svårast för eleverna i undervisningsgruppen? Hur många chanser har eleverna fått att visa dessa kunskaper och träna på det som ligger till grund för dessa kunskapskrav?
Att vara uppmärksam på:

  • Att några kunskapskrav inte har prövats på länge/gamla resultat hänger kvar och påverkar betyget trots att eleven utvecklats.
  • Att vissa kunskapskrav endast prövats vid enstaka tillfällen och på ett sätt.
  • Att svåra kunskapskrav eller kunskapskrav som inte prövas så ofta sparas till slutet av terminen då det är svårt att hinna ge eleverna möjlighet att ta igen vid eventuella misslyckanden.
  • Att flera elever har misslyckats med att visa kvalitet inom ett par eller några kunskapskrav.

Sammanställ vad (vilka kunskapskrav) som behöver vara i fokus för undervisningen framöver. Många gånger kan en strategisk undervisning leda till att fler elever får högre betyg.

Genomförande – hur

  • Vad är anledningen/orsaken till att så många elever missade dessa krav eller presterade med så låg kvalitet?
  • Hur kan vi ge hög stöttning i undervisningen så att fler elever/alla elever lyckas väl med dessa kunskapskrav?
Planera för stöd som gynnar alla elever:

Utmaningar och stöd

  • Var tydlig med varför uppgiften ska göras.
  • Ge instruktionerna på flera sätt.
  • Ge möjlighet att uttrycka kunskaperna på flera sätt, redan i instruktionerna.
  • Visa exempel på hur du tänker dig att uppgiften kan se ut.
  • Gör uppgiften i sin helhet eller i delar tillsammans först innan du låter eleverna jobba individuellt.
  • Planera in regelbundna feedback-loopar i processen.
  • Planera in återkommande reflektionsloggar och exit tickets för att lättare skapa dialog och följa elevens process.

Har du:

  • exempel på hur uppgiften kan lösas att visa eleverna.
  • förutom en längre instruktion en checklista som eleverna kan bocka av.
  • planerat för hur du kan ha en dialog med eleverna, både muntligt och skriftligt.
  • planerat för hur du kan ge feedback ofta.

Sammanställ vad du ska tänka på för att ge eleverna bättre stöd i arbetet med kunskapskraven framöver. Stora utmaningar kombinerat med hög stöttning kan medföra att elever som tidigare inte uppvisade kunskaper motsvarande kraven kan prestera på en högre nivå.

Samarbete för att förbättra resultaten

Är vi flera som hjälps åt så ökar möjligheterna att vi lyckas. I skolan är vi många som kan ta ansvar för och stödja och hjälpa varandra i arbetet: kollegor, elever och vårdnadshavare.

  • Hur kan vi hjälpa och stödja varandra för att förbättra resultaten fram till terminens slut?
    – Diskutera enskilda elever och hur de kan hjälpas.
    – Diskutera hur vi kan stötta varandra genom auskultation, vägledning, klargörande, bra tips, goda relationer med någon eller några elever, vårdnadshavare? etc
  • Hur kan vi involvera vårdnadshavare för att få upp resultaten?
    – Vad skulle hända om vi hjälpte föräldrarna att hjälpa eleverna att arbeta strategiskt för att få upp sina betyg?
    – Kontakt, samtal, möten med flera eller med enskilda, individuella brev.
    – Vi måste tänka att om föräldrarna vet hur de kan hjälpa sina barn så kommer de också att vilja göra det. Det gäller att göra arbetet greppbart och konkret för vårdnadshavarna.
  • Hur kan vi involvera eleverna för att få upp resultaten?
    – Vad skulle hända om även eleverna fick stöd för att kunna tänka strategiskt och plocka de lågt hängande frukterna?
    – Undervisningstid, mentorstid, mentorshandledning, samtal, möten.
    – Vi måste tänka att om eleverna vet hur de kan få bättre betyg så kommer de också försöka. Det gäller att göra arbetet greppbart och konkret för eleverna.
Exempel på stöd:

  • Auskultationer med fokus på ett problem, en utmaning
  • Kollegahandledning för att förstå problem
  • Föräldramöte för att engagera och motivera föräldrarna för att få dem att se vilka insatser som skulle kunna leda till bättre betyg.
  • Möte med enskilda vårdnadshavare för att lägga upp en konkret plan för hur de kan hjälpa eleverna att göra vad som behövs för att få ett bättre betyg.
  • Regelbunden kontakt genom möten eller telefonsamtal.
  • Att ägna tid med eleverna för att hjälpa dem att få syn på hur de kan tänka för att lyckas så bra som möjligt med slutbetyget. Vilka lågt hängande frukter kan de plocka och var bör de främst fokusera på framöver?
  • Regelbundna samtal med eleverna och undervisa dem i hur de ska göra för att tänka för att få bra betyg.

Sammanställ vad som behöver göras och med vem. När vi involverar elever och föräldrar och när vi hjälper varandra blir arbetet lättare då vi är flera som drar åt samma håll.

Var och en tar fram en plan

Utifrån diskussionerna har vi nu ett antal åtgärder som vi kan ta tag i och som kan hjälpa oss att maximera elevernas möjligheter att få bra betyg.

  • Ett antal bedömningsfrågor som ska ska redas ut.
  • Planering av undervisning utifrån de kunskapskrav som bör prioriteras.
  • Fundera över hur du behöver undervisa för att stödja eleverna att klara dessa krav så bra som möjligt.
  • Ett antal förslag på hur vi kan stödja varandra och hur vi kan involvera vårdnadshavare och elever i detta arbete.

Utifrån diskussionerna, förslagen och idéerna ska var och en skriva ner en plan för hur best case scenario ska kunna bli verklighet. I en plan ska endast åtaganden som Du avser att fullfölja beskrivas. Uppföljning av planerna bör ske senast inom ett par veckor från det att planerna tagits fram. Fram till dess förväntas alla att påbörja de åtaganden som gjorts i de individuella planerna.:

PLAN FÖR ATT FÖRBÄTTRA MINA ELEVERS RESULTAT

Målsättning:  Resultat utifrån ditt best case scenario
VAD ska göras – VEM kan hjälpa mig – NÄR ska det göras

Bedömning
VAD Vilka bedömningsfrågor behöver utredas?
VEM Vem kan hjälpa mig med detta?
NÄR När ska jag vara klar.

Planering av undervisning
VAD Vilka kunskapskrav ska undervisningen fokusera på framöver
VEM Vem kan hjälpa mig med detta?
NÄR När ska planering vara klart? När ska undervisningen vara genomförd? Hur vet jag att det gick som jag tänkt?

VAD Hur ska jag hjälpa eleverna att lyckas väl med de prioriterade kunskapskraven?
VEM Vem kan hjälpa mig?
NÄR När har jag planerat och genomfört detta? Hur vet jag att det fungerar?

Samarbete
VAD Hur ska jag involvera föräldrarna?
VEM Vem kan hjälpa mig med detta?
NÄR När har jag planerat och genomfört detta?

VAD Hur ska jag involvera eleverna?
VEM Vem kan hjälpa mig med detta?
NÄR När har jag planerat och genomfört detta?

TIDSPLAN

  • En tid för när planerna ska vara färdigställda sätts. De färdigställda planerna ska sättas upp synliga för kollegorna i arbetslaget så att vi kan påminna varandra om vad vi åtagit oss att göra.
  • Tid för ”Uppföljning av plan” ska fastslås då planerna följs upp tillsammans med kollegorna i arbetslaget.

Uppföljning av plan

Uppföljning sker tillsammans i arbetslaget. Vid uppföljningsmötet  som sker senast två veckor efter resultatsamtalet ska följande följas upp:

  • Förändringar som skett sedan sist när det gäller betygsresultat i undervisningsgrupperna. Framstegen är en del av belöningen för det arbete vi lägger ner.
  • Frågor som retts ut gällande bedömning presenteras.
  • Undervisningsplan utifrån prioriterade kunskapskrav presenteras.
  • En plan för vilket kognitivt stöd eleverna ska få för att lyckas bättre med kunskapskraven denna gång.
  • En återkoppling kring hur vårdnadshavare har involverats.
  • En återkoppling kring hur elever har involverats.

Om ett åtagande inte är uppfyllt är det viktigt att hinder undanröjs och stöd ges för åtagandet ska kunna fullföljas.

Läs artikel i Sydsvenskan En enda bokstav betyder så mycket.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala