Scroll To Top

Lär dig mer

Ien inkluderande skola är det fem kriterier som måste uppfyllas: gemenskap på olika nivåer, ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd), en demokratisk gemenskap, delaktighet från eleverna, att olikhet ses som en tillgång.

Ett Inkluderande synsätt

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.

Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? kan du läsa om inkluderande undervisning och också om förutsättningar Inkluderande undervisningför sådan inkluderande undervisning på framförallt skolnivå. Många uppfattar inkludering som att det handlar om att undvika särlösningar utanför det vanliga klassrummet, genom att till exempel lägga ner särskilda undervisningsgrupper. Detta är en aspekt av inkludering – men i översikten kan du också läsa om att  inkludering ofta handlar om ett bredare uppdrag för skolan som bland annat innebär att alla elever ska ha en bra skolsituation.

Läs Skolverkets artikel om Inkluderande skola.
Läs Skolverkets artikel Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver.

“Teachers must be scientists every day – gather data, modify, conclude” -Dr David Mitchell

Dr David Mitchell är forskare från Nya Zeeland, som forskar om och har skrivit om inkludering.  Mitchell anger tio effektiva faktorer för inkluderande undervisning och Helena Wallberg skriver om dem i bloggartikeln evidensbaserad inkluderande undervisning.

  1. Kooperativ lärande/lagarbete
  2. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  3. Engagera föräldrar som stöd
  4. Undervisa eleverna i lärstrategier
  5. Träna eleverna i minnestekniker
  6. Allsidiga och återkommande bedömningssituationer
  7. Positiv förstärkning av gott beteende
  8. Formativ bedömning, dvs, att läraren tar in återkoppling på sin undervisning
  9. God lärmiljö
  10. Positivt klassrumsklimat
    (ur Mitchells keynotepresentation)

Läs Specialpedagogen – Det inkluderande klassrummet Helena Wallbergs blogg om inkludering och formativ bedömning.


Resursenhetens chef Karin Sörensson, specialpedagog Jessica Buredal och rektor Marie Andréasson berättar om Inkludering i Svedala.

Trygghet, inflytande, delaktighet

För att kunna närma sig ett svar måste man börja med att definiera vad som utmärker en inkluderande skola. Specialpedagogikforskarna professor Claes Nilholm och docent Kerstin Göransson skriver i boken Inkluderande undervisning, som Skolverket ger ut under senvåren 2013, att fem kriterier måste uppfyllas:

  • gemenskap på olika nivåer
  • ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd)
  • en demokratisk gemenskap
  • delaktighet från eleverna
  • att olikhet ses som en tillgång

Inkludering innebär att ha utgångspunkten att alla barn kan fungera och utvecklas i skolan och nå alla mål, och att det är skolans uppgift att se till att de gör det. Alla barn har rätt till en bra skolgång, oavsett vad de kan ha för slags bekymmer. När det uppstår problem är det vi som organisation, och inte barnet, som ska ställa oss frågan om på vilket sätt vi måste förändras. Ett inkluderande synsätt gagnar hela skolmiljön. Konkret kan resursenheten bistå både med tekniska hjälpmedel och med specialpedagogisk och annan kompetens. De tekniska hjälpmedlen kan till exempel vara olika slags datorer och program, tidshjälpmedel och hörsel- och lyssnandehjälpmedel. Den pedagog eller det lärarlag som behöver får individuellt utformat stöd av till exempel special- och/ eller talpedagoger.

Inkludering behöver inte handla om att alla barn befinner sig i en specifik klass och i samma klassrum hela tiden, utan att alla barn och elever ska känna tillhörighet och att man ingår i ett sammanhang.


Eva Minten, Skolverket berättar om tillitsfullt klimat och inkludering.

Läs Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet – en skrift som lyfter fram lärdomar och B100_Lära-tillsammans.inddframgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande. Studien prövade idén att elever själva får kunskap och verktyg för att göra sina kamrater delaktiga. Tanken är att skriften ska ge inspiration och vägledning till pedagoger och skolledare som vill ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga i alla undervisning.

 

Att känna delaktighet och utöva inflytande är inte bara en rättighet för barn och elever. Det främjar också deras lärande och utveckling.

Delaktighet och inflytande (12:40)

Roger Harts Delaktighetsstege
Roger Hart (1997) är forskare i miljöpsykologi och har i samarbete med UNICEF utarbetat kännetecken för delaktighet hos individer i en organisation som han kallar för en delaktighetsstege: ”Ladder of Citizen Participation”. Här följer en omarbetad version av Huddinge kommun (ur Delaktighet och inflytande i förskolan, Käthe Svensson’)

  1. Information, envägskommunikation – veta
  2. Konsultation, inhämta synpunkter, ofta punktinsats – tycka
  3. Dialog, utbyte av tankar, ofta vid flera tillfällen – resonera
  4. Samarbete, aktiviteter planeras och genomförs – genomföra
  5. Medbestämmande, gemensamt beslutsfattande – bestämma 

Tillgänglighetsmodellen

Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning, och omfattar utöver kunskap om den fysiska miljön, exempelvis klassrummets utformning, även kunskap om konsekvenser av funktionsnedsättning för lärande, socialt samspel och valet av pedagogiska strategier. När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig. Läs mer om Tillgänglighetsmodellen på Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida.

Elever med funktionsnedsättning har rätt att få anpassad undervisning och särskilt stöd om de behöver det. Läraren kan göra anpassningar vid nationella prov och undantag vid betygssättning. Läs mer om anpassad undervisning för elever med funktionsnedsättning.

Lärmiljön i en inkluderande skola

Mara Allodi har tagit fram en modell som kan användas för att analysera, utvärdera och utveckla målsättningar och värderingar i skolans organisation. Modellen kan vara användbar för skolledare och lärare som ett analysverktyg, dels för att utvärdera hur skolans sociala klimat ser ut utifrån elevernas upplevelser, dels för att kunna planera satsningar på något som man vill förändra i skolans lärandemiljö. Personalen på skolan kan få syn på saker som kan förändras genom gemensamma insatser, de kan diskutera, testa strategier som bygger på meningsfulla teorier och sedan se om det ger resultat.

Modellen baseras på följande aspekter: kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, trygghet, kontroll, samarbete, delaktighet, ansvar, och inflytande. Aspekternas innehåll är uppställda i en cirkelformad modell som bildar lärandemiljödomänen. Modellen utgår ifrån att dessa aspekter karakteriserar goda och önskvärda lärandemiljöer, då de svarar mot grundläggande mänskliga behov och värderingar.

Modellen av det sociala klimatet i skolan: en skolmiljö som ger möjlighet att uppleva dessa erfarenheter för alla elever kan tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och bidrar till elevernas välbefinnande.

Ur Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola, Skolverket.

Barn gör rätt om de kan

Ross Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i USA. I böckerna Explosiva barn och Vilse i skolan beskriver han sin metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden.

Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer.

Lives in the balance är en hemsida som vänder sig både till vårdnadshavare och till utbildare och skolor. Här finner du filmklipp där Ross Greene på ett enkelt och tydligt sätt förklarar hur samtalen med eleverna går till samt material och stöd för arbete med hans metoder.

Exempel på filmer som du kan hitta på sidan:

Att bemöta barn med problemskapande beteende

  1. Man måste förhålla sig till att barnet gör sitt bästa. Det är kärnan och det måste man förstå.
  2. Det är upp till den vuxne att få det att fungera. Det är ett vuxenansvar.
  3. Sedan behöver du en metod. Det räcker inte att gapa och skrika. Det kommer inte att fungera. Du måste tänka om.
  4. Sedan måste det vi förväntar oss av barnet göras begripligt.
  5. Är du lugn så är barnet lugnt.

Läs mer om lågaffektivt bemötande i Lågaffektivt – en trend som smittar.

Nyanländas lärande

Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det ”normala”. Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. – Det har fungerat positivt, både socialiserings – och resultatmässigt, menar läraren Suzanne Gynnhammar.

Läs Hüylas blogg – om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning
Ta del av Pedagog Stockholms Kunskapsöversikt nyanlända
Ta del av UNICEFs Handbok – Möta barn på flykt

Språkutvecklande arbetssätt

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att på sikt bli delaktiga i samhället.

Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet.

Läs vidare i handlingsplan för språkutvecklande arbetssätt.
Läs vidare på skolverket.se Utveckla din bedömarkompetens i svenska/svenska som andraspråk.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala