Lärarforum Kyrk- och Roslättskolan

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.
Skolverket

LÄRFORUM 1

Förberedelse inför konferensen

Läsning av kapitel 1 och 2 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjlighetervad är bedömning och bedömning för lärande.

 

Introduktion

Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras.

Syfte

  • Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning utifrån Lgr11 med fokus på förmågor och bedömningsaspekter.

Innehåll

 

Startaktivitet och diskussion

”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanse­ras och blir till en helhet.” – Lgr11

Läs mer i Guide för bedömning Lgr11.

ATT DISKUTERA

Diskutera utifrån kapitel 1 och 2 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.

  • Förändringar i bedömningspraxis kan utmana både elever och kolleger. Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs du inför i din undervisning? Hur hanterar du dessa?
  • Vilket/vilka syften med bedömningar är mest framträdande i din praktik och varför är det så?
  • När upplever du att bedömningarnas syften överlappar varandra? Är detta problematiskt?
  • När har dina bedömningar summativa respektive formativa funktioner idag? Är det någon funktion som dominerar och i så fall varför?
  • Vilken typ av bedömningsanvisningar använder du idag? Vad är fördelarna och nackdelarna med dessa?
  • Hur kan man arbeta med bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravens progressionsuttryck?

 

Nytt lärande – bedömningsaspekter

I grupp

Utveckla förmåga att föra resonemang

Läs bloggtexten Utveckla förmågan att föra resonemang.

I styrdokumenten läggs särskild tyngd på kunskapsuttrycket förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur vi känner igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Välj bedömningsaspekt

I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså vilka bedömningsaspekter vi kan se i en förmåga. Med detta begrepp avses vad du som lärare kan titta efter i t.ex. ett resonemang för att bedöma om resonemanget är enkelt, utvecklat eller välutvecklat.

För att beskriva vad som menas med begreppet bedömningsaspekt ges ett exempel från idrottens värld även om det skiljer sig från skolans värld. En domare i simhopp ska bedöma hur bra ett simhopp är. Relevanta kännetecken på kvalitet kan då vara att titta på höjden på upphoppet, hur väl ben och armar hålls ihop i hoppet och om simhopparen kommer rakt i nedslaget. Dessa kan vara exempel på relevanta bedömningsaspekter i simhopp.

Alt 1 – Pröva och ompröva
Titta på filmklippet Att pröva och ompröva i slöjd
Läs om bedömningsaspekten pröva och ompröva

-Prövar
-Prövar och omprövar
-Prövar och omprövar systematiskt
E C A
prövar prövar och omprövar prövar och omprövar systematiskt

Uttrycken används för att ange med vilken kvalitet eleven prövar något, till exempel hur olika material och hantverkstekniker kan kombineras i skapandet av olika före­ mål. Att pröva och ompröva innebär ett reflekterande arbetssätt där eleven prövar till exempel olika materialkombinationer för att hitta det uttryck eller den funktion som önskas. På de lägre nivåerna sker prövandet ostrukturerat och sökande. På den högsta nivån sker prövandet på ett mer utvecklat sätt efter någon form av princip eller struktur.

Eller

Alt 2 – Att utveckla och föra resonemang
Välj ett av filmklippen Att föra en diskussion framåt i fysik, Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap eller Att utveckla ett resonemang i svenska och läs om bedömningsaspekten föra resonemang och föra diskussionerna/resonemangen framåt

-Enkla
-Utvecklade
-Välutvecklade/och nyanserade
E C A
enkla utvecklade välutveckladealternativtvälutvecklade och nyanserade

Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvali­teten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.

Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman … Mer utvecklade resonemang kan till exempel inne­ fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver hur underbyggda elevens resonemang är.

-Till viss del underbyggda/ rimliga
-Relativt väl underbyggda
-Väl underbyggda
E C A
till viss del underbyggdaalternativtrimliga relativt väl underbyggda väl underbyggda

Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om … 

-Som till viss del för diskussionen framåt/ som i huvudsak hör till ämnet
-Som för diskussionerna framåt
-Som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem
E C A
som till viss del för diskussionerna framåt alternativtsom i huvudsak hör till ämnet som för diskussionerna framåt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem

Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens inlägg och reflektioner i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om att eleven diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt … För högre betygssteg krävs att inläggen är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.

Läs Annika Sjödahls Vad betyder värdeorden?

ATT DISKUTERA

  • Vilka konsekvenser får kursplanernas betoningen på förmågor för undervisning, lärande och bedömning?
  • Vilka är förmågorna i ditt/dina ämnen?
  • Vad innebär att något är en förmåga och vad innebär det inte?
  • Vad innebär att en förmåga har olika kvalitet?

 

Personlig aktionsplanering

Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på den bedömningsaspekt som ni valde i Nytt lärande, antingen föra resonemang eller pröva och ompröva. Använd tillhörande stödmaterial när ni noterar (pröva och ompröva och föra resonemang och föra diskussionerna/resonemangen framåt).

Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff. Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar.

Utöver den planerade aktiviteten ska ni läsa kapitel 3 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter – Kvalitet i bedömningar.

 

Sammanfattning av lärande

Diskussion i helgrupp

De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det.

 

LÄRFORUM 2

Förberedelse inför konferensen

Läsning av kapitel 3 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheterKvalitet i bedömningar

Introduktion

Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras.

Syfte

  • Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning utifrån Lgr11 med fokus på förmågor och bedömningsaspekter.

Innehåll

  • Vad är en bra bedömning?
  • Tre begreppp för kvalitativa bedömningar.
  • Uppgift och verktyg för bedömning
  • Genomföra bedömning i grupp
  • Att göra till nästa gång
  • Avslutning

Startaktivitet och diskussion

”Bedömning i skolan handlar om att samla in och tolka resultat och arbetsprestationer. För att detta ska ske på ett likvärdigt, rättssäkert och professionellt sätt behöver bedömningarna hålla god kvalitet på flera sätt.”

ATT DISKUTERA

Diskutera utifrån kapitel 3 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.

  • Vad är en bra bedömning?
  • Vad brukar du utgå ifrån när du planerar bedömningar av resonemang?
  • Hur förvissar du dig om samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömning?
  • Vilken typ av prov brukar du använda för att bedöma resonemang och hur brukar du variera dina bedömningssituationer?

Nytt lärande

Kvalitet i bedömningar

Bedömning i skolan handlar om att samla in och tolka resultat och arbetsprestationer. För att detta ska ske på ett likvärdigt, rättssäkert och professionellt sätt behöver bedömningarna hålla god kvalitet.

  • Validitet (relevans och trovärdighet) – Mäter bedömningen det som den är tänkt att mäta samt om tolkningen av resultatet är trovärdigt? Rätt faktorer bedöms och inga andra faktorer bedöms.
  • Reliabilitet (tillförlitlighet och generaliserbarhet) – Har bedömningen endast litet inslag av slump och ger samma resultat om den upprepas? Felkällor minimeras och bedömningen leder till samma omdöme oavsett när eller var den sker och oberoende av vem som utför bedömningen.
  • Allsidighet (variation) – Bedömning görs flera gånger och med olika metoder. Variation medför att eleverna får möjlighet att komma till sin rätt och visa kunskaper i förhållande till alla betygsstegen

Verktyg för och bedömning av resonemang

Lyssna efter om eleven:

  • förklarar varför
  • ger exempel
  • problematiserar
  • generaliserar
  • fördjupar med frågor
  • använder relevanta begrepp
  • tillför ny fakta

Resonemang 1

Resonemang 2

Resonemang 3

 

Personlig aktionsplanering

Under en egen lektion ska ni använda verktyg för bedömning för att göra bedömningar av elevers resonemang.  Göra noteringar vilka effekter verktygen har.

Utöver den planerade aktiviteten ska ni läsa kapitel 4 och 5 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.

Sammanfattning av lärande

De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det

 

LÄRFORUM 3

Förberedelse inför konferensen

Läsning av kapitel 4 och 5 i Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter samt använda verktyg för bedömning för att göra bedömningar av elevers resonemang i ett av de inspelade samtalen.

Introduktion

Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras.

Syfte

  • Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning utifrån Lgr11 med fokus på förmågor och bedömningsaspekter.

Innehåll

  • Gemensam samling
  • Uppdelning i grupper efter vilken ljudfil du valt att bedöma
  • I gruppen presenterar var och en sin bedömning  av barnens diskussion och vi förklarar hur vi bedömt genom att visa på exempel som styrker bedömningen.
  • Återsamling presentation av och diskussion kring Timperleys cykel för professionellt lärande.
  • Reflektion i grupp utifrån Timperleys cykel
  • Avslutning och utvärdering av lärarforumens upplägg och innehåll och vad vi ska gå vidare med framöver.

Startaktivitet och diskussion

Uppdelning i grupper efter vilken ljudfil du valt att bedöma

ATT PRESENTERA I GRUPP

I gruppen presenterar var och en:

  • sin bedömning  av barnens diskussion
  • och förklarar hur vi bedömt genom att visa på exempel som styrker bedömningen.

Nytt lärande

Återsamling presentation av och diskussion kring Timperleys cykel för professionellt lärande.’

Den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling

ATT DISKUTERA

Utifrån vald ljudfil

  1. Vilka kunskaper och förmågor behöver eleverna som vi lyssnat på i ljudfilen utveckla?
  2. Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som lärare utveckla för att tillgodose elevernas behov?

Återsamling i storgrupp och gemensam reflektion utifrån gruppdiskussionerna.

Sammanfattning av lärande

Avslutning och utvärdering av lärarforumens upplägg och innehåll och vad vi ska gå vidare med framöver.

I utvärderingen ska både process och resultat beaktas.

  • Hur har samtalen fungerat?
  • Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet i lärforumet?
  • Vad ser ni för framgångsfaktorer i arbetet med kollegialt lärande
  • Hur kan arbetet förändras för att säkerställa och förstärka dessa
  • Vad ser ni för riskfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?
  • Hur kan arbetet förändras för att minimera och ta bort dessa?
  • Har detta lett till en förändring av undervisningen?
  • Vad är i så fall resultatet av förändringen?
  • Vilka effekter har eleverna märkt av?
  • Vad är nästa steg? Hur går vi vidare?
Share Button

En reaktion på “Lärarforum Kyrk- och Roslättskolan”

Kommentarer inaktiverade.