“Eftersom forskning visar att det kollegiala lärandet och dess struktur är det mest effektiva kompetensutvecklingsverktyget har vi satsat på Läslyftet och även lagt upp fortbildning t ex i form av lärarforum inom ovanstående områden.”
ur Systematiskt kvalitetsarbete 15/16

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling.

Timperley menar att lärare alltför ofta genomför insatser och tar för givet att de leder till avsedda effekter utan att ta reda på om det verkligen är så, och därefter går vidare och rullar ut nästa insats som vi har hört ska vara bra av någon anledning. Man kan då hamna i det som en amerikansk forskare, Steven Katz, kallar ”aktivitetsfällan”. Man gör saker som visserligen kan vara bra på många sätt men som inte är baserade på identifierade behov och som därtill slukar resurser från sådant som verkligen borde göras.

En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ”springer på alla bollar”.

I Timperleys modell är elevens lärande och utveckling själva grunden, och man arbetar för att justera undervisningen till dess att målet är uppnått. Modellen bygger på ett formativt anslag och innebär en ständigt pågående dialog mellan de som arbetar tillsammans med utvecklingsarbetet.
– ur Forskning för klassrummet

Introduktion till arbetet

“I analysen av skolornas resultat blir det tydligt att vi behöver fortsätta vår kompetensutveckling för att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga samt stärka lärarnas kompetens gällande bedömning. /—/ En språkutvecklande undervisning i alla ämnen kommer att gynna alla våra elever att nå målen i större utsträckning än i dagsläget.”
ur Systematiskt kvalitetsarbete 15/16

Under höstterminen kommer vi att genomföra fem lärarforum (utöver denna introduktion) och lärarforumen är upplagda i enlighet med lärmodulstänket: inläsning, diskussion och planering, genomförande och observationer samt avstämning och slutsatser. Inför varje träff ska ni dels läsa delar av Adrienne Gears Att skriva faktatext och dels genomföra moment som ni planerat tillsammans. Genomförandet följs upp antingen genom noteringar eller observationer.

Tid	Måndagar 14.15-15.30
Plats	Kyrkskolan
Grupper	Lärare åk 1-3, Marie Carlsson Lärare åk 4-5, Åsa Nykvist

Att skriva faktatexter är en forskningsanknuten metodbok om att undervisa i skrivstrategier. Författaren visar hur läraren både kan utveckla sina kunskaper om texter och skrivande och strukturera sin undervisning så att eleverna förstår hur de ska tänka för att skriva faktatexter som fångar och engagerar läsaren.

I boken Att skriva faktatexter beskriver den kanadensiska skolutvecklaren Adrienne Gear hur hon planerar och genomför lektioner där elever arbetar med skrivande av olika sorters faktatexter. De texter som tas upp är: beskrivande, instruerande, jämförande, argumenterande, förklarande och rapporterande texter. Frågorna vad vi ska skriva och hur vi ska skriva behandlas i lektionsplanerna, kopieringsunderlagen och de rekommenderade mönsterböckerna som presenteras i boken. Dessutom främjas en skrivundervisning med fokus på syfte och mål i varje lektion som medvetandegör eleverna om varför vi skriver. På så sätt blir läsaren på mottagarsidan av varje text lika viktig som skrivandet i sig.

Vecka	Plan
v36	1 Introduktion till arbetet – Var är vi?  Upplägg och syfte med höstens lärarforum. Till nästa gång Läsa s.7-36 i “Att skriva faktatexter” av Adrienne Gear – Förord och inledning – Kapitel 1, Vad är Att skriva faktatexter?
v38	2 Vad är målet och hur ser vi framsteg? – Vart ska vi? Diskussion kring läsningen. Ta fram kriterier för att kunna följa upp arbetet. Till nästa gång Läsa s.37-81 i “Att skriva faktatexter” av Adrienne Gear – Kapitel 2, Komponenterna i boken Att skriva faktatexter – Kapitel 3, Helhetsbilden
v40	3 Att skriva faktatexter – Hur gör vi?  Diskussion kring läsningen Planering utifrån läsning. Till nästa gång – Genomföra planering och gör noteringar.
v41	4 Avstämning att skriva faktatexter – Hur gör vi?  Avstämning av arbetet. Planera fortsättning. Till nästa gång – Genomföra planering och gör noteringar. – Läs om kollegahandledning i “Samtalskonst i praktiken”
v42	5 Avstämning och stöd – Hur gör vi?  Kollegahandledning och avstämning av arbetet. Planera fortsättning Till nästa gång Genomföra planering och gör noteringar.
v43	6 Arbetet följs upp – Hur blev det? Avstämning och uppföljning av arbetet utifrån kriterierna.

Vad är målet och hur ser vi framsteg?

“Vi skriver för att inbjuda till tänkande” – Adrienne Gear

Grown-up writing, Adrienne Gear (4:38)

Diskutera utifrån läsningen av Att skriva faktatexter:

“Föreställ dig en gammaldags balansvåg. Ena vågskålen är märkt Skönlitteratur och den andra Faktalitteratur. Fundera nu en kort stund över alla skrivupplevelser som du ger dina elever i klassrummet. Hur stor procentandel skulle du säga är skönlitteratur respektive faktatexter? Fundera nu över läsandet. /…/ Är de jämnt balanserade? Väger den skönlitterära sidan tyngre? Eller den med faktalitteratur? Fundera över de många läs- och skrivupplevelser som du har under en enda dag  – allt du läser och skriver som vuxen i verkliga livet. Hur mycket skulle betraktas som skönlitteratur och hur mycket som faktatexter? /…/ Jämför nu detta med hur många gånger du slår upp en roman, en bilderbok eller en saga.”
– Att skriva faktatexter, s.20

Centralt innehåll åk 1-3	Centralt innehåll åk 4-6
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.	Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.	Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag

• Hur ser det ut med vår skrivundervisning idag? Hur mycket tid, kraft, undervisning och stöd lägger vi på det skönlitterära skrivandet respektive faktaskrivandet?

“Eleverna behöver få försjunka i och sysselsätta sig med en viss texttyp under flera veckor eller månader./…/ Realistiskt sett kommer man kanske att hinna fokusera på två eller tre texttyper per läsår”

• Vilka textyper arbetar vi med idag och i vilka ämnen och sammanhang? Vilka texttyper arbetar vi aldrig med eller väldigt lite?
• Vad känns självklart och vad gör vi redan?
• Vad känns nytt och intressant?
• Vad behöver vi förändra/pröva?

Prioriterat mål för lärarforum

Utveckla skolornas kompetens och förmåga att utveckla elevernas skrivförmåga

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra

Kunskapskrav åk 3	Kunskapskrav åk 6
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och för då resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

I arbetet med Att skriva faktatexter ska vi planera och genomföra ett antal aktiviteter med våra elever för att utveckla elevernas skrivförmåga. I samband med dessa aktiviteter ska vi göra noteringar (av iakttagelser i egen undervisning) och observationer (av en kollegas undervisning) utifrån frågeställningen:

– Vilken effekt har mitt/lärarens agerande och min/lärarens undervisning på elevernas förmåga att skriva texter.

Fokus ska ligga på eleverna och deras förmåga att skriva utifrån kunskapskraven. Som ett stöd för att få syn på vilken effekt undervisningen har på elevernas skrivförmåga ska ni ta fram/komma fram till gemensamma observationspunkter för era noteringar i form av kriterier/tecken på skrivförmåga hos eleverna. Ta gärna hjälp av Skolverkets observationspunkter i Nya språket lyfter (rev2016).

Sammanfatta slutsatser

• Vilka observationspunkter ska vi använda för att få syn på våra framsteg i arbetet med Att skriva faktatexter.
• Vad vet vi nu?
• Vad behöver vi arbeta vidare med?

Att skriva faktatexter 

“Att vara skribent handlar om att förstå att dina läsare är det som betyder mest, det handlar om att lägga upp ett syfte och en avsikt gentemot läsaren, det handlar om att hålla texten intressant så att läsaren inte blir uttråkad, det handlar om att se till att texten är rimlig och logisk, så att läsaren inte blir förvirrad, det handlar om att förstå textstrukturer på ett djupgående sätt, så att det man skriver är tydligt för läsaren.” – Adrienne Gear

Non-fiction writing power, Adrienne Gear (5:12)

I kapitlet “Helhetsbilden” introduceras Adrienne Gear de “helhetskoncept” som är förbundna med förmågan att skriva faktatexter: textstruktur, skribentens syfte, skribentens mål samt skrivtekniker.

Diskutera

• Vilka koncept känns nya? Vilka koncept arbetar vi aldrig eller väldigt lite med?
• Vilka koncept arbetar vi med idag och hur brukar vi lägga upp undervisningen kring dessa?
• Vad behöver vi förändra/pröva?

Planera

I kapitlet 3, “helhetsbilden” kan vi dels läsa en förklaring av varje koncept men också ta del av ett lektionsexempel för att hjälpa lärare att introducera dem för eleverna. Utifrån diskussionen ovan kring vilka koncept som vi arbetat med tidigare och vilka vi arbetat mindre med, ska vi nu välja ut ett koncept som vi ska introducera för våra elever till nästa gång. Låt oss inspireras av lektionsexemplen i boken och planera en lektion för våra klasser där lektionen hamnar i ett tydligt sammanhang för våra elever.

Avstämning att skriva faktatexter

Denna gång är syftet att stämma av arbetet med de planerade lektionerna.

“Vad har ni gjort? Vad har ni sett? Vad har ni lärt er?”

Gå varvet runt: Var och en ger en rapport kring det som planerades  vid föregående möte:

• Vad har jag gjort sedan föregående möte? Berätta om planering och omständigheter vid genomförandet.
• Vad har jag sett? Berätta om vad du noterat eller observerat utifrån observationskriterierna.
  – Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
  – Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterande elevers respons på undervisningen?
  – Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas respons på undervisningen? Vilka andra skillnader kan du se?
• Vad har jag lärt mig? Vad verkar fungera? Vad fungerade mindre bra?

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

Planera

Utifrån återkoppling och samtal ska vi planera fortsättningen på arbetet i våra klasser.  Använd koncepten i kapitel 3 som stöd för planerandet.

Avstämning och stöd

Nu ska vi pröva den modell för kollegiala samtal som vi läst om i Samtalskonst i praktiken. Med stöd av samtalsmodellen får vi möjlighet att handleda varandra i arbetet med att utveckla elevernas förmåga att skriva faktatexter.

“Svårigheter i arbetet med att utveckla elevernas skrivförmåga”

Förra gången fick vi i uppgift att fundera över svårigheter som vi möter i arbetet med att utveckla elevernas skrivförmåga. Med hjälp av kollegahandledningsmodellen ska vi nu ta oss an en av dessa svårigheter – klargöra utmaningarna och få hjälp att förstå hur vi ska hantera dem.

KOLLEGAHANDLEDNING

1. Bestäm vem som är observatör om ni är fler än fem personer.
2. Bestäm vem som är ledare för omgången. Ledaren har ansvar för att ordet går laget runt, att var och en kan säga pass och att det inte ges möjlighet att ta ordet utanför turordningen (med undantag för korta ouppklarade arbetsformsfrågor).
3. Var och en tänker en kort stund på sitt ärende. Ledaren förbereder sig genom att gå igenom de olika faserna.
4. Laget runt; var och en presenterar sitt ärende kort. Ledaren noterar ärendeformuleringarna på tavlan eller blädderblock.
5. Gruppen väljer ärende genom att gå laget runt och rösta. Ledaren har utslagsröst. Påminn om vilka regler som gäller för tystnadsplikten.
6. Ärendeägaren, den vars ärende har valts, berättar närmare om sitt ämne. Inget utrymme för frågor ännu.
7. Frågestund ”laget runt” med korta öppna frågor för att förstå ärendet bättre. Inga följdfrågor, en fråga i taget. Man kan säga pass. Gå flera rundor tills frågorna tar slut eller så länge tiden medger. Ärendeägaren svarar på varje fråga kort och koncist.
8. Ärendeägaren redogör för vilka lösningsförslag hon/han nu kan se. Ledaren antecknar på blädderblock. Ärendeägaren godkänner formuleringarna.
9. Rådgivande rundor, ett råd i taget, man kan säga pass. Ledaren skriver upp råden på blädderblock. Gå flera rundor tills alla gett sina råd eller så länge tiden medger.
10. Ärendeägaren går igenom listan med råd, uppifrån och ned och tänker högt kring dem och väljer ut några som hon bedömer som tänkbara att agera efter och motiverar gärna varför.
11. En kort summering av ledaren eller observatören. Vilket var problemet? Vilka lösningsförslag kom fram? Eventuellt något att tillfoga?

Planera

Gå varvet runt: Var och en ger en kort rapport kring det som planerades  vid föregående möte och hur det gått.

Nu ska vi planera fortsättningen på arbetet i våra klasser. Använd koncepten i kapitel 3 som stöd för planerandet.

Arbetet följs upp

Denna gång är syftet att följa upp arbetet i lärarforum utifrån det prioriterade målet:

“Utveckla skolornas kompetens och förmåga att utveckla elevernas skrivförmåga”

Individuell reflektion:

Var och en reflekterar kring erfarenheter, iakttagelser, funderingar och slutsatser utifrån målsättningen med lärarforumen:

• Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
• Utgå från observationskriterierna. Vilka effekter hade metoderna på eleverna?
• Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
• Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Gå varvet runt: 

• Var och en återkopplar sina erfarenheter, iakttagelser, funderingar och slutsatser. Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

Sammanfatta

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

I helgrupp 1-3 och 4-5

Presentera de sammanfattande slutsatserna för varandra.

Länkar till material i PDF-format:

• Ta del av Modell för lektionsobservationer
• Ta del av och skriv ut underlag för observationer
• Ta del av presentation om att Undersöka effekter av undervisning