Syftet med vårens lärmoduler är att fortsätta arbetet med att  utveckla skolornas kompetens och förmåga att utveckla elevernas skrivförmåga, med särskilt fokus på elevernas förmåga att skriva faktatexter.

Lektionsobservationer

Som en del av det kollegiala arbetet med att fördjupa våra kunskaper att få syn på och känna igen effekterna av det arbete ni gör, kommer ni att genomföra lektionsobservationer hos varandra. Ni är indelade i observationspar och ska genoföra tre observationer hos en kollega under vårterminen.  De två första observationerna sker i observationsparen och den tredje observationen sker hos valfri kollega efter överenskommelse.

Kyrkskolans observationspar	Roslättskolans observationspar
Anette + Marit Kerstin + Tobias Madeleine + Eva N Isabella + Åsa B Marie + Anki + Lindita	Inger + Robert + Ingrid Rolle + Malin R Veronica + Sandra Niclas + Åsa N Ulrika + Anna-Karin Linda + Åsa M Pia (observatör)

För att få en överblick över vilka observationer som planeras använder vi oss av en observationsplan i vilken ni lägger in de besök som planeras.

Under observationen ska ni använda de kriterier som ni arbetat fram för att få syn på elevernas framsteg kopplat till det prioriterade målet.

Efter observationen diskuterar och tolkar ni de olika delarna och de olika situationerna som uppstått.

• Vad såg ni i inledning, undervisning respektive avslutning?
• Hur reagerade eleverna och vilka tecken på förmåga, kompetens och färdigheter utifrån målet för undersökningen såg ni eller såg ni inte?
• Jämför med tidigare noteringar och observationer. Vilka förändringar kan ni se? Vilka förväntade förändringar uteblev? Vilka slutsatser drar ni av era jämförelser?
• Vilka skillnader kan ni se mellan pojkar och flickor, mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande eller mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vad kan ni se för framgångsfaktorer att arbeta vidare med och utveckla?
• Vad kan ni se för riskfaktorer att förebygga och minimera?

Introduktion – Cirkelmodellen

Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. I den första fasen inventeras klassens samlade förkunskaper inom temat och eleverna breddar sina kunskaper bland annat genom att intervjua kunniga personer och läsa litteratur inom ämnet. I den andra fasen arbetar eleverna med att analysera modelltexter från den genre som de ska skriva i. Det handlar om att veta syftet med texten, vilken struktur som är typisk och vilka språkliga drag som utmärker genren. Den tredje fasen innebär att eleverna tillsammans med läraren skriver en gemensam text inom genren. Därefter skriver eleven i fas fyra, antingen själv eller tillsammans med en kamrat, sin egen text med den gemen samma texten som förebild.

Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet
I fas ett får eleverna göra en tankekarta och då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Eleverna får även läsa texter för att få mer kunskap om ämnet och återberätta texten. Genom att vara experter och berätta för sina klasskamrater om sitt ämne blir det roligare att bygga upp kunskapen.
– eleverna får även intervjua varandra om ämnet och på så sätt ser vi om de fått förståelse för den text de läst
– tankekarta
– lista frågor som eleverna vill ha svar på
– arbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord, intervjua

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
I fas två är det dags att studera faktatexter för att få förebilder. Här uppmärksammas klassen textens struktur och utformning innan de går vidare in i steg tre där de tillsammans skriver en gemensam text.
– läsa och visa förebilder på genren
– uppmärksamma textens struktur och språkliga drag

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera
När klassen skriver tillsammans är det läraren som håller i pennan och för arbetet framåt medan eleverna kommer med förslag på formuleringar. Tillsammans diskuterar man sedan ordval och satsföljd. När texten är klar kopieras den till alla elever så de kan använda texten som modell när de i fas fyra skriver en individuell text med sina egna ord
– läraren skriver och för arbetet framåt
– eleverna kommer med förslag på formuleringar
– tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur
– när texten är klar kopieras den till alla elever som ett viktigt läromedel

Fas 4 Skriva en individuell text
– eleverna skriver enskilt eller parvis

Anna Kaya berättar om hur hon arbetat med temat “Svenska djur”  utifrån cirkelmodellen med nyanlända elever åk 1-3 (34:23)

Cirkelmodellen som pedagogisk modell i alla ämnen

Cirkelmodellen kan med fördel användas som pedagogisk modell i andra ämnen och sammanhang och kan sammanfattas med följande fyra faser:

1. Att bygga upp kunskap om ämnesområdet
2. Att studera exempel för att få förebilder, jämföra och förstå
3. Att börja med att arbeta tillsammans
4. Att arbeta individuellt när alla har erfarenhet av att ha gjort det tillsammans med någon annan

I  Modellandets inneboende kraft kan du läsa om hur Annica Eld arbetar med en liknande modell i geografi i årskurs 8:

I min undervisning utgår jag ofta från att visa hur eleverna kan ta sig an en uppgift genom att visa dem en modell.  Detta modellande ser naturligtvis olika ut beroende på ämnet men här kommer jag att berätta om hur jag gör just nu i geografi i åk 8. Huvudmålet i vårt modellarbetsområde är att eleverna ska undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras för att på så sätt kunna resonera om handelsmönster och konsekvenser av dessa…

I texten kan vi läsa om tre steg i arbetet med att modella tillsammans med eleverna och som ni ser finns det en hel del likheter med cirkelmodellen:

Steg 1 Undersök ett exempel, stäm av och träna tillsammans
Steg 2 Undersök nytt exempel och låt eleverna träna i grupp
Steg 3 Självständigt arbete

Vårterminens arbete

Under vårterminen kommer vi att genomföra lärarforum upplagda enlighet modellen:

1. Inläsning,
2. Diskussion och planering,
3. Genomförande och observationer samt
4. Avstämning och slutsatser.

Tid	Måndagar 14.30-15.45
Plats	Kyrkskolan
Grupper	Lärare åk 1-3, Marie Carlsson Lärare åk 1-3 Sandra Blad Lärare åk 4-5, Åsa Nykvist

Inför varje träff ska ni bland annat läsa delar av Adrienne Gears Att skriva faktatext och genomföra moment som ni planerat tillsammans. Genomförandet följs upp antingen genom noteringar eller observationer.

Kapitel 1, Vad är Att skriva faktatexter? Första kapitlet ger den bakgrund och de förklaringar gällande olika skrivstrategier för faktatexter som vi behöver förstå innan vi tar sig an specifika lektioner. Författaren presenterar grunddragen för de specifika texttyperna som behandlas i boken: beskrivande, instruerande, argumenterande, jämförande, förklarande och återberättande.

Fundera över

• Hur ser det ut med vår skrivundervisning idag? Hur mycket tid, kraft, undervisning och stöd lägger vi på det skönlitterära skrivandet respektive faktaskrivandet?
• Vilka textyper arbetar vi med idag och i vilka ämnen och sammanhang? Vilka texttyper arbetar vi aldrig med eller väldigt lite?
• Vad känns självklart och vad gör vi redan?
• Vad känns nytt och intressant?
• Vad behöver vi förändra/pröva?

Kapitel 8, Vad är Att skriva faktatexter? Åttonde kapitlet ger en översikt av skrivstrategin att förklara och noteringar om syfte, form, språkliga särdrag, skrivtekniker och bedömning. Där tas sedan grunddragen upp för skrivlektioner som fokuserar på vetenskapligt förklarande. Varje lektion ger stöd åt idén  om att skriva med syfte och en avsikt.