Scroll To Top

”Digitalt lärande” KvUtiS

Digital kompetens såväl som förmågan att lära sig att lära är två av Europas åtta nyckelkompetenser och i Svedala görs idag stora satsningar på att digitalisera klassrummen. Målet för dessa satsningar är att förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle samtidigt som vi finner nya vägar för att synliggöra lärande och arbeta med Dylan Wiliams fem nyckelstrategierna för att öka elevernas lärande.

Moment A - individuell förberedelse

Alla medborgare behöver i våra dagar livslångt lärande. Vi behöver utveckla våra färdigheter och kompetenser hela livet igenom, inte bara för att kunna utnyttja vår personliga potential och aktivt delta i det samhälle vi lever i, utan också för att ha chans att lyckas på en arbetsmarknad i ständig förändring.

Den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kunnande spelar stor roll för innovationen inom EU, liksom för dess produktivitet och konkurrenskraft. Ökande internationalisering, snabba förändringar och ständig utveckling av ny teknik betyder att européerna inte bara måste se till att ha aktuella specifika yrkesrelaterade färdigheter, utan också att de bör ha en allmän kompetens som gör att de kan anpassa sig till förändringar. En kompetent arbetstagare är också mer motiverad och trivs bättre på arbetsplatsen, vilket påverkar arbetsinsatsen i positiv riktning.

Möjligheterna att skaffa sig tillgång till information och tjänster förändras hela tiden. Vi behöver ny kompetens för att behärska hela den nya digitala världen, inte bara genom att tillägna oss tekniska färdigheter, utan också genom djupare förståelse av de möjligheter, utmaningar och etiska frågor som den nya tekniken ger upphov till. 

De hastiga förändringarna ger upphov till växande oro för vår sociala sammanhållning. Risken är att många européer känner sig förbisprungna och marginaliserade på grund av globaliseringen och den digitala revolutionen. Detta hotande främlingskap skapar behov av att stärka medborgarnas känsla av att vara en del av det demokratiska samhället. Dels måste medborgarna hålla sig informerade om och intressera sig för det samhälle de lever i, dels måste de delta aktivt i samhällslivet. Detta innebär att normerna för vilka kunskaper, färdigheter och kunnande som behövs måste förändras.

Det var mot denna bakgrund som rådet och Europaparlamentet mot slutet av 2006 antog en europeisk referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande I denna referensram kartläggs och fastställs för första gången på EU-nivå vilka nyckelkompetenser medborgarna behöver för att kunna uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och på arbetsmarknaden, ta aktiv del i samhällslivet och lyckas på arbetsmarknaden i vårt kunskapsbaserade samhälle. Medlemsstaternas grund- och yrkesutbildningssystem bör bidra till att utveckla sådan kompetens hos alla ungdomar, medan vuxen- och fortbildningssystemen bör ge alla vuxna verkliga möjligheter att lära sig och underhålla sådana färdigheter och kvalifikationer.

Jag är övertygad om att den europeiska referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande kommer att bli ett användbart verktyg för de politiska beslutsfattarna, för de många olika utbildningsinstitutionerna och tillhandahållarna av fortbildning samt för eleverna, så att livslångt lärande blir verklighet för alla. Jag uppmanar alla som arbetar med detta att använda referensverktyget på bästa möjliga sätt och liksom kommissionen bidra till att det blir väl spritt och använt.

Ján Figel’ 

Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för utbildning,
kultur och ungdom

Läs Barkersthlm – 1,5 år med videoföreläsningar
Läs Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator?

Det flippade klassrummet med Karin Brånebäck på Framtidens lärande 2013 from diu redaktion on Vimeo.

Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion 

  • Hur kan digitala verktyg användas för att tankemässigt utmana eleverna och/eller få eleverna att tankemässigt utmana varandra?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att anpassa undervisningen efter eleverna i gruppen?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att skapa variation i undervisningen samtidigt som den möjliggör utveckling av de förmågor som undervisningen syftar till att utveckla?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att kontrollera att eleverna förstått?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att aktivera alla elever i klassrummet?
  • Hur kan digitala verktyg användas för att sudda ut gränsen mellan informellt och formellt lärande?

Planera

Under en egen lektion ska ni använda ett digitalt verktyg för att arbeta med en av de fem nyckelstrategierna. Till exempel kan ni:

    • Tydliggöra mål och kunskapskrav genom att ta fram och visa den pedagogiska planeringen, i Infomentor.
    • Synliggöra lärande med hjälp av publicering på en blogg. Läs mer om detta på webbstjarnan.se.
    • Återkoppla till eleverna genom att använda GoogleDocs och Jing.
    • Aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom att använda hemsidan  corkboard.me som du kan läsa om på Samarbeta online.
    • Göra eleverna medvetna om sitt lärande genom Audacity, vilket du kan läsa om på Skolverkets hemsida.

Under lektionen gör ni noteringar och fokus ska ligga på vilka effekter arbetet med det digitala verktyget har på eleverna. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.

  • Sätter du in uppgifter i ett för eleven angeläget sammanhang?
  • Anknyter du till aktuella samhällsfrågor eller livet utanför skolan?
  • Tar du din utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande?
  • Anpassar du arbetsformer efter elevernas behov och intressen?
  • Ger du eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden?
  • Ger du eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver?
  • Låter du eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer?
  • Låter du eleverna möta olika typer av medier i undervisningen, t.ex. IT?

Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.

Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.

Moment C - aktivitet

Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  • På vilket sätt bidrog verktyget till att undervisningen blev tydligare för eleverna?
  • På vilket sätt bidrog verktyget till att synliggöra elevernas kunskaper?
  • På vilket sätt användes verktyget för återkoppling?
  • På vilket sätt användes verktyget för att underlätta för eleverna att stödja varandra?
  • På vilket sätt bidrog verktyget till att eleven kunde se sitt eget lärande?
  • På vilket sätt bidrog det digitala verktyg till de effekter som noterades?
  • Ledde användandet av det digitala verktyget till andra positiva eller negativa effekter? Hur kan dessa förstärkas respektive förhindras?
  • Vilka möjligheter och begränsningar ser ni med användandet av det digitala verktyget i er undervisning?
  • I vilken mån överensstämde undervisningen med det tänkta syftet med lektionen?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Share Button

En reaktion på “”Digitalt lärande” KvUtiS”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala