Scroll To Top

“Lektionsobservation 2” KvUtiS

Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I denna lärmodul ska du, som rektor eller som kollega, få möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning. Denna gång ska du genomföra en lektionsobservation i din verksamhet.

Moment A - individuell förberedelse

Vi börjar med fyra begrepp för att förstå och särskilja mönster i undervisning.

Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. Arbetssätt som man vanligtvis kopplar ihop med traditionell förmedlingspedagogik kan visa sig vara ett gott exempel på elevaktivt arbete. Det är inte arbetssättet i sig som är elevaktivt utan lärprocessen som är aktiv.

Elevaktiv helklassundervisning: I den elevaktiva undervisningen står läraren inför en större grupp elever och hanterar klassen med hjälp av sin kunskap, föreläsartalang och förmåga att fånga elevernas intresse för det ämne eller kunskapsområde de är experter på. De förklarar med exempel som eleverna känner igen. Dessa lärare skapar eller tar vara på tankeutmanande situationer, ställer tankeutmanande frågor till eleverna och får dem att fundera och dra slutsatser. Läraren ger utrymme för elevernas frågor och vidareutvecklar dessa frågor. Eleverna blir därigenom medskapande i en kunskapande process.

Elevpassiv helklassundervisning: Den elevpassiva katederundervisningen styrs helt av läraren. Undervisningen är välplanerad och har ofta en innehållsmängd som inte ger utrymme för utvikningar. Stoffet står i centrum, undervisningsmaterialet dominerar och elevernas frågor och associationer i anknytning till detta påverkar inte lektionsupplägget i någon högre utsträckning. Arbetsområdet avslutas ofta med ett prov.

Läraraktiv handledning: Läraraktiv handledning innebär att läraren deltar i elevernas problemlösningsarbete efter att ha fångat upp eller skapat frågor och obalanser som eleverna har behov av att få någon ordning på. Lärarens handledning inriktas på att ge struktur åt arbetsgången, vidga och fördjupa elevernas frågor genom att utmana deras föreställningar samt att ge stöd vid informationssökning. För en aktiv handledning kan läraren behöva organisera självgående arbete för de elever som inte deltar i en handledningssituation eller dela upp en grupp elever på flera lärare.

Lärarpassiv handledning: En vanlig studiesituation är att eleverna sitter och arbetar var och en för sig. Läraren går runt och förklarar, förtydligar och hjälper eleverna. Eleverna förväntas arbeta självständigt med uppgifter i läroböcker eller arbetsblad, enligt mer eller mindre strukturerade arbetsscheman. Lärarinsatsen ligger i huvudsak i planeringen av arbetsområdet. Under själva arbetet är läraren mer passiv.

En liten andel förmedlingspedagogik eller helklassundervisning (mindre än en fjärdedel av tiden) kan för övrigt vara ett tecken på att man i för hög grad individualiserar undervisningen. Helklassundervisning under mer än tre fjärdedelar av tiden kan vara ett tecken på att läraren i för hög grad kontrollerar elevernas aktiviteter, att läraren är aktiv i högre grad och eleverna i mindre grad. Relationen reception-produktion bör vara balanserad. De observerade lektionerna bör givetvis sättas in i ett större sammanhang och följas upp i intervjuer med lärare och elever för att få ett helhetsperspektiv.
ur Observationsguide

Läs författningsstöd
Läs observationsguide

Gudrun Erickson, pratar om – Lärande – undervisning – bedömning

Moment B - kollegialt arbete


Besök min lektion, med Kristoffer Creutz

Titta på pedagogiska planeringar för de lektioner som ni ska observera.

Diskussion

  • Vilka förväntningar har ni på undervisningen? Vad kommer ni att få se? Vad kommer ni inte att få se?
  • Vad tror ni är de största utmaningarna för just denna undervisningssituation, med tanke på gruppens ålder, storlek, sammansättning, ämne?
  • Verkar planeringen vara i “alignment”, det vill säga, finns det ett tydligt samband mellan lektionens syfte, innehåll, undervisningssituation och bedömningssituation.
  • Vilka riskmoment ser ni med den planering som ni tar del av?
  • Vilka möjligheter ser ni med den planering som ni tar del av?

Planera

Denna gång ska ni genomföra lektionsbesök i er egen verksamhet. För att fördjupa observationen ska ni komma överens om vilken av de fem BFL-strategierna som ni ska fokusera i er observation. Välj gärna en som ni vet att era lärare arbetar med.

  1. Hur gör läraren för att göra undervisningens syfte tydligt för eleverna?
  2. Hur gör läraren för att synliggöra elevernas kunskaper?
  3. Hur gör läraren för att ge eleverna återkoppling som förde lärandet framåt?
  4. Hur gör läraren för att underlätta för eleverna att stödja varandra?
  5. Hur gör läraren för att att få eleverna att se sitt eget lärande?

Förbered er genom att diskutera vilka kännetecken som utmärker låg respektive hög grad av kvalitet.

Moment C - aktivitet

Genomför lektionen och notera med särskilt fokus på de aspekter/den strategi som ni kommit överens om:

Exempel på frågor till läraren efter observationen:

Notera att följande intervjufrågor är avsedda att klargöra sådant som observerats på lektionen. Återkoppla därför till lektionsobservationerna och fokusera på de områden som bedöms som mest relevanta att klargöra med utgångspunkt i observationerna.

Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö

  1. Berätta om den lektion vi var med på: hur skulle du beskriva stämningen, arbetsron och arbetsklimatet?
  2. Berätta hur du arbetar för att få med alla elever under lektionen? Kan du ge exempel på strategier från lektionen vi just var med på?

Individanpassning, variation och utmaning

  1. Berätta om arbetsformen som valts för lektionen: varför har just detta valts?
  2. Berätta hur du gör för att alla elever ska få det stöd och de utmaningar som de behöver? Ge exempel från lektionen.

Tydlighet i mål, innehåll och struktur.

  1. Beskriv det sammanhang lektionen ingår i: finns det ett övergripande tema? Vad gjorde ni på lektionen innan och vad är planerat för nästa lektion?
  2. Beskriv lektionens syfte. Uppnåddes det syftet?

Uppföljning, återkoppling och reflektion

7. Berätta hur du använder resultat från uppföljning och utvärdering i planering och genomförande av kommande lektioner. Kan du ge exempel på detta från lektionen?

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  • I vilken mån överensstämde undervisningen med det tänkta syftet med lektionen?
  • Fanns det en tydligt plan från läraren kring vad eleverna skulle lära sig? Hur såg man det i klassrummet?
  • Hur kopplades aktiviteterna som genomfördes i klassrummet till läroplanen och aktuella kursplaner/ämnesplaner? Vilka förmågor tränades?
  • Kartlades elevernas förståelse för arbetsområdet/lektionens innehåll?
  • Hur startades lektionen upp? Hur försökte läraren fånga elevernas intresse för arbetsområdet/lektionen?
  • Hur aktiverade läraren eleverna?
  • Fungerade samspelet mellan lärare och elevgrupp? Vilka kännetecken såg ni på detta? Vad fanns att utveckla i relationen mellan lärare och elev?Hur undersökte läraren elevernas kunskaper under arbetspasset? Fanns det inslag av formativ bedömning? Hur såg man det? Vilka aktiviteter genomfördes?
  • På vilka sätt såg man om undervisningen var anpassad efter elever med rätt till särskilt stöd?
  • Hur var engagemanget från eleverna under arbetspasset? Hur jobbade läraren med att öka intresset och motivationen hos eleverna?
  • Hur följde läraren upp lektionen med eleverna? Gjordes någon avslutande reflektion/utvärdering av vad eleverna lärt sig under arbetspasset?

Frågorna är hämtade från Lars Thorins utvecklingsblogg

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala