Scroll To Top

”Alla ska lyckas” KvUtiS

Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som ”effektiva skolor”. I denna slag skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus.
ur Skolinspektionens rapport -Rätten till kunskap

I Svedala kommun arbetar vi för att alla elever ska lyckas. Genom att medvetet arbeta för att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill vi kunna erbjuda en skola som kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig och där eleverna i våra skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppvisa godtagbara kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever ska utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga.

Moment A - individuell förberedelse

Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskaps­utveckling. Medan forskningen pekar ut några speci­fika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en organisation som skapar tydlig­het och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan läraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande.
ur Skolinspektionens sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grundFramgång i undervisningen

Läs Skolverkets Det är skolans ansvar att alla elever ska lyckas
Läs Pedagog Stockholms Tolkningen av resultaten är viktigare
Titta på animation Synligt lärande


Trevor Dolan, pratar om – Vad kännetecknar framgångsrika skolor?

Moment B - kollegialt arbete


Trevor Dolan, pratar om intelligens, motivation och belöning

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Känns skolforskningens slutsatser riktiga utifrån era erfarenheter?
  • Mycket tid ägnas vanligtvis åt att diskutera skolstrukturella frågor; skolstorlek, klasstorlek och finansiering – vilka är bland de minst inflytelserika faktorerna när det gäller elevers studieprestationer. Varför tror ni att det är det så? Är det så även hos er? Om ja, behöver detta ändras och i så fall hur?
  • Hur kan de positiva effekterna som forskningen identifierat förstärkas?
  • Har ni genomfört några konkreta insatser? Vad är erfarenheterna av dessa?
  • Vilka förväntningar har ni på elevernas lärande? Är de lika höga för alla? Vad beror det på?
  • Vad kan göra för att bättre motverka att elevernas egna förväntningar påverkar
    skolprestationen negativt?
  • Hur kan skolan/läraren konkret arbeta för att motverka effekter av att eleverna har olika förväntningar på sig hemifrån?
  • Vad kan skolan göra för att öka (eller minska) föräldrars förväntningar och engagemang?
  • Är kommunikationen mellan skola och hemmet optimal hos er? På vilka sätt kan en bra kommunikation mellan skola och hem förbättra elevernas studieprestationer?
  • Vad behöver ni göra för att bli bättre på att anpassa undervisningen till elevers olika behov och kunskapsnivåer?

Planera

Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på elevernas förväntningar på sig själva. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.

  • Vågar eleverna ta risker och göra försök?
  • Vilka elever deltar aktivt och vilka är passiva? Kan du se mönster? Flickor/pojkar, elever med diagnoser, elever med höga förväntningar på sig hemifrån?
  • Hur kommer elevernas tidigare kunskaper till uttryck i undervisningen?
  • Vem gynnas bäst av den undervisning som bedrivs? De som har svårigheter, de som har störst kunskaper sedan tidigare eller på en nivå mellan dessa?
  • Får eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel som de behöver?
  • Får eleverna den hjälp, det stöd och den struktur som de behöver?

Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.

Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.

Moment C - aktivitet

Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  • Vem gynnas bäst av den undervisning som bedrivs? De som har svårigheter, de som har störst kunskaper sedan tidigare eller på en nivå mellan dessa? Varför tror ni att det är så? Behöver detta ändras och i så fall hur?
  • Vad fungerade väl med undervisningen, som du kan förstärka och arbeta vidare med?
  • Vad behöver utvecklas i undervisningen så att du kan hjälpa och utmana alla elever?
  • Hur kan undervisningen anpassas till de som har det svårast utan att du för den sakens skull sänker förväntningarna?
  • En lärare behöver många olika metoder för att kunna anpassa sig efter de elever som de möter i undervisningen. Vilken kunskap och/eller vilka metoder saknar du idag? Hur kan du få den kunskapen/lära dig de metoderna?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Läs om Alla ska lyckas på Förstelärare bloggar.

Share Button

En reaktion på “”Alla ska lyckas” KvUtiS”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala