Scroll To Top

”Nyanländas lärande” KvUtiS

Forskning om nyanlända elever lyfter fram betydelsen av att mottagning och inkludering av elever inte ska skiljas från övrig verksamhet i kommunen. Om nyanlända undervisas i egna lokaler under längre tid utan kontakt med andra elever i det omgivande samhället försvåras inkludering.

Vikten av vad som händer inne i klassrummet betonas i nutida forskning. Yttre faktorer eller ramar som till exempel ekonomiska resurser, lärares utbildning, skolstorlek och möjlighet till skolval tycks ha mindre betydelse för elevers lärande. Det är faktorerna inne i klassrummet, som ett tillåtande arbetsklimat, kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll, formativ bedömning, pedagogiskt ledarskap och inkludering som har avgörande betydelse för resultaten. Påverkansfaktorerna behöver samspela med varandra för att det ska hända något med elevernas lärande. Det räcker inte att koncentrera sig på exempelvis inkludering eller formativ bedömning utan man måste täcka dessa fem faktorer samtidigt och förhålla sig till dem i det vardagliga arbetet.

All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för måluppfyllelse och goda resultat.  (ur Nyanlända elever i fokus – Skolverket)

Moment A - individuell förberedelse

Antalet nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan ökar. Det oroliga världsläget har lett till att ett växande antal flyktingar söker en fristad i Sverige. Många av de personer som kommer till Sverige är just nu barn och ungdomar utan vårdnadshavare. Det ställer stora krav på mottagandet i kommuner och innebär bland annat att i ett första skede planera boende för de nyanlända. Utbildning ska sedan anordnas för alla barn och vuxna. Det är angeläget att erbjuda alla elever en effektiv och likvärdig utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, oberoende var i landet eleven befinner sig.

Kommunerna och personalen som tar emot nyanlända elever ställs inför utmaningar och kan ha ett stort behov av beredskap och kompetensutveckling. I Skolverkets rapport om skol- och resultatinformation redogörs för att grundskoleelever som varit i Sverige kortare tid än fyra år har betydligt lägre resultat jämfört med övriga elever. Endast 30,5 procent av alla nyanlända var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program att jämföra med 89,1 procent för övriga elever exklusive nyanlända.

Hur skolan anpassar verksamheten efter olika individers kunskaper och livserfarenheter och hur de arbetar för att stödja elevernas utveckling av ämneskunskaper parallellt med studier i svenska är exempel på viktiga utvecklingsområden. /—/
I skollagen finns tydliga formuleringar om alla elevers rätt till utveckling och hänsyn till barn och elevers olika behov. Här står också att huvudmannen, rektorn och lärarna ska följa upp elevernas skolresultat. Uppföljningen ska bedrivas kontinuerligt och på ett systematiskt sätt. (ur Att bana väg för nyanländas lärande  mottagande och skolgång – Skolverket)

Se Skolverkets filmer:

Moment B - kollegialt arbete


Linda Castell pratar om vikten av kartläggning av nyanlända (5:51)

Titta på filmen 

Nyanlända elever är elever som nyligen flyttat till Sverige, och de har mycket varierande bakgrund. Det är viktigt att skolan tar reda på vilka kunskaper eleverna har, för att kunna anpassa undervisningen efter vars och ens behov. Här finns några frågor för reflektion, som kan vara bra att ha med sig då man utvärderar individanpassning av undervisningen för nyanlända elever.

Diskussion

  • Finns det något innehåll eller några moment som förutsätter förtrogenhet med specifikt svenska förhållanden eller ett svenskt kulturarv? Hur gör skolan för att de nyanlända eleverna ska klara dessa moment?
  • När får de nyanlända eleverna vara de som har bäst förkunskaper inför nya moment i undervisningen?
  • Hur försäkrar sig ämneslärarna om att de nyanlända eleverna förstått undervisningen?
  • Utvärderar skolan undervisningen i relation till nyanlända elevernas resultat?
  • Har alla lärare förutsättningar och kompetens för att ge nyanlända elever en god undervisning? Är nyanlända elever bara några lärares ansvar?
  • Är rektor förtrogen med hur undervisningen för nyanlända elever ser ut? Hur leder rektor det pedagogiska arbetet så att undervisningen ska gynna nyanlända elever?

Planera

Undersök hur skolan arbetat med kartläggningar fram till nu. Titta på hur vi arbetat med de elever som redan finns på skolan.

  • Vad har kartlagts och hur gick det till?
  • Vem var inblandad i kartläggningen?
  • Hur har informationen om elevens kunskaper spridits?
  • Vem har tagit del av informationen och vem har inte tagit del av informationen?
  • Hur har denna kunskap tillämpats?
Moment C - aktivitet

Genomför undersökningen – Hur har skolan arbetat med kartläggningar fram till nu?

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, utifrån er undersökning

  • Tar skolan reda på de nyanlända elevernas kunskaper och erfarenheter när de börjar? Hur går kartläggningen till? Är rätt kompetenser (till exempel ämneskompetenta lärare) med och gör kartläggningen?
  • Vad kartläggs? Ligger fokus på elevens förmågor och styrkor?
  • Sprids resultaten av kartläggningen till alla lärare som ska undervisa eleven? Använder de kartläggningen för att planera och anpassa sin undervisning?
  • Hur kan mottagandet av nyanlända elever i skolan utvecklas och förbättras?
  • Vilka kompetenser behövs och hur genomförs en kvalificerad kartläggning och bedömning av den nyanlända elevens kunskaper?
  • Hur kan undervisningen stödja språk- och kunskapsutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska?
  • Vilken information behövs som grund för de val de nyanlända eleverna och deras föräldrar ställs inför under skolgången?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheter ni gjort och gör en kort sammanfattning.

Hur går vi vidare? Vem är ansvarig för att nästa steg sker och hur ska arbetet följas upp?

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala