Scroll To Top

”Vad är en språkstörning?” KvUtiS #arbetepågår

Just nu pågår arbete med att uppdatera och aktualisera lärmodulen om språkstörningar!

Lärmodulen ”Vad är en språkstörning” är framtagen av Susanne Skånberg, Annelie Rantzow, Linda Tuvegård, tal- och språkpedagoger i resursenheten.

Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och eller göra sig förstådd.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning är att ha

  • en långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårt att göra sig förstådd, även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.
(SPSM, om Språkstörning).

Moment A - individuell förberedelse
Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmen Ett arvsfondsprojekt om barn och unga i grav språkstörning.  från Riksförbundet DHB.

Diskussion

  • Vilka barn/elever har du i din undervisning som har språkstörning?
  • Vilka språkliga svårigheter har barnen/eleverna?
  • Vilka metoder och alternativa verktyg har du erfarenhet av i arbetet med språkstörningar?
  • Identifiera situationer i förskola/skola som kan vara bekymmersamma för barn/elever med språklig sårbarhet?
  • Hur kan vi skapa möjligheter för barn/elever med språklig sårbarhet?

Planera

Planera en aktivitet i din verksamhet med syfte att göra undervisningen mer tillgänglig för just dina barn/elever med språkstörning. Planera genomförandet enligt Helena Wallbergs inkluderande planering.

Moment C - aktivitet

Genomför den planerade aktiviteten och notera utifrån Helena Wallbergs checklista:

Checklista för inkluderande instruktioner:

  • Jag har exempel på hur uppgiften kan lösas att visa eleverna.
  • Jag har förutom en längre instruktion en checklista som eleverna kan bocka av.
  • Jag har planerat för hur jag kan ha en dialog med eleverna, både muntligt och skriftligt.
  • Jag har planerat för hur jag kan ge  feedback ofta.
Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva noterat.

  • På vilket sätt bidrog verktyget/metoden till att undervisningen blev tillgängligare för eleven/eleverna?
  • På vilket sätt bidrog metoden/verktyget till de effekter som noterades?
  • Ledde användandet av det metoden/verktyget till andra positiva eller negativa effekter? Hur kan dessa förstärkas respektive förhindras?
  • Vilka möjligheter och begränsningar ser ni med användandet av metoden/verktyget i er undervisning?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Hur går vi vidare? Vem är ansvarig för att nästa steg sker och hur ska arbetet följas upp?

För dig som vill veta mer:

  • Svedalas Språkutvecklingsplan
  • Andersson (2000): Sociala berättelser, seriesamtal
  • Bjar och Liberg (2003): Barn utvecklar sitt språk
  • Carlberg Eriksson (2009): Språkstörning, en pedagogisk utmaning (www.spsm.se)
  • Sjöberg (2007): Ibland låtsas jag att jag förstår
  • Bjar red. (2006): Det hänger på språket
  • Bruce, Riddersporre (2012): Kärnämnen i förskolan (+ film på UR)
  • Hajer och Meestringa: (2014) Språkinriktad undervisning
  • Vem planerar du för? Målimun
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala