Scroll To Top

“Att läsa kursplanerna” och “Att sätta betyg” KvUtiS

I lärmodulerna  för Likvärdig bedömning är syftet att i ämneslag utveckla förtrogenhet och kompetens att bedöma i enlighet med de intentioner som finns i våra nationella styrdokument och Lgr11.

Att läsa kursplanerna

Lärandemål

  • Fördjupa förståelse för kursplanerna
  • Lära dig mer om kvalitativa bedömningar, validitet, reliabilitet och allsidighet
  • Fördjupa förståelse för användandet av värdeord/bedömningsaspekter i kursplanerna
  1. Läs om Kvaliteter i bedömningar
  2. Titta på filmklippet Kunskapskrav och kursplanen i sin helhet
  3. Läs om värdeorden på KvUtiS

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur känner vi igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Kvalitet i bedömningar kan granskas utifrån tre olika aspekter:

  • Validitet – är bedömningen samt tolkningen och användandet av dess resultat är trovärdiga.
  • Reliabilitet – är en bedömning tillförlitlig och möjlig att upprepa med samma resultat.
  • Allsidighet – är bedömning av en elevs kunskapsutveckling baserad på en variation av bedömningssituationer och perspektiv.

Bedömningars validitet handlar om att utifrån kunskaps-kraven bedöma rätt saker i tillräcklig omfattning. Detta underlättas genom konkretiseringar i form av elevexempel. Nyckelbegrepp är relevans, likvärdighet, ämnesvaliditet, representativitet, och samstämmighet mellan konkretiserade mål, undervisning och bedömning. Hur resultatet av bedömningar används, och de konsekvenser användningen får, påverkar också bedömningens trovärdighet. Bedömningssituationer kallas ofta prov. Här görs en åtskillnad mellan papper-och-penna-prov samt vardagsnära prov. Olika typer av prov är lämpliga i olika sammanhang. Till de vardagsnära proven hör t.ex. öppna och konkreta bedömningssituationer som liknar vardagliga förhållanden samt portföljbedömning.

Med interbedömarreliabilitet menas samstämmighet mellan två eller flera bedömare. Bedömningar kan göras mer reliabla genom att lärare sambedömer, byter elever eller anonymiserar elevprestationer, använder sig av bedömningsexempel och tydliga bedömnings-anvisningar av olika slag eller genom att lärare tränar sin bedömningsförmåga. Variation och allsidighet i bedömningar av elevprestationer är också förutsättningar för en ökad likvärdighet.

Läs om Kvaliteter i bedömningar i Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan

Titta på filmklippet Kunskapskrav och kursplanen i sin helhetpernilla

Karlstads Kunskapskrav och kursplanen i sin helhet (13:47)

Läs om värdeorden på KvUtiS

För dig som vill lära dig mer:

Läs Svedalas Guide för bedömning Lgr11

Läs Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan.

Läs Annika Sjödahls Vad betyder värdeorden?

Läs Hanna Claessons Utveckla förmågan att föra resonemang.

I styrdokumenten läggs särskild tyngd på kunskapsuttrycket förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur vi känner igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Välj bedömningsaspekt

I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså vilka bedömningsaspekter vi kan se i en förmåga. Med detta begrepp avses vad du som lärare kan titta efter i t.ex. ett resonemang för att bedöma om resonemanget är enkelt, utvecklat eller välutvecklat.

För att beskriva vad som menas med begreppet bedömningsaspekt ges ett exempel från idrottens värld även om det skiljer sig från skolans värld. En domare i simhopp ska bedöma hur bra ett simhopp är. Relevanta kännetecken på kvalitet kan då vara att titta på höjden på upphoppet, hur väl ben och armar hålls ihop i hoppet och om simhopparen kommer rakt i nedslaget. Dessa kan vara exempel på relevanta bedömningsaspekter i simhopp.

Alt 1 – Pröva och ompröva
Titta på filmklippet Att pröva och ompröva i slöjd
Läs om bedömningsaspekten pröva och ompröva

-Prövar
-Prövar och omprövar
-Prövar och omprövar systematiskt
E C A
prövar prövar och omprövar prövar och omprövar systematiskt

Uttrycken används för att ange med vilken kvalitet eleven prövar något, till exempel hur olika material och hantverkstekniker kan kombineras i skapandet av olika före­ mål. Att pröva och ompröva innebär ett reflekterande arbetssätt där eleven prövar till exempel olika materialkombinationer för att hitta det uttryck eller den funktion som önskas. På de lägre nivåerna sker prövandet ostrukturerat och sökande. På den högsta nivån sker prövandet på ett mer utvecklat sätt efter någon form av princip eller struktur.

Eller

Alt 2 – Att utveckla och föra resonemang
Välj ett av filmklippen Att föra en diskussion framåt i fysik, Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap eller Att utveckla ett resonemang i svenska och läs om bedömningsaspekten föra resonemang och föra diskussionerna/resonemangen framåt

-Enkla
-Utvecklade
-Välutvecklade/och nyanserade
E C A
enkla utvecklade välutveckladealternativtvälutvecklade och nyanserade

Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvali­teten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.

Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman … Mer utvecklade resonemang kan till exempel inne­ fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver hur underbyggda elevens resonemang är.

-Till viss del underbyggda/ rimliga
-Relativt väl underbyggda
-Väl underbyggda
E C A
till viss del underbyggdaalternativtrimliga relativt väl underbyggda väl underbyggda

Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om … 

-Som till viss del för diskussionen framåt/ som i huvudsak hör till ämnet
-Som för diskussionerna framåt
-Som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem
E C A
som till viss del för diskussionerna framåt alternativtsom i huvudsak hör till ämnet som för diskussionerna framåt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem

Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens inlägg och reflektioner i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om att eleven diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt … För högre betygssteg krävs att inläggen är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.

Diskussion 

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Vilka konsekvenser får kursplanernas betoningen på förmågor för undervisning, lärande och bedömning?
  • Vilka är förmågorna i ditt/dina ämnen?
  • Vad innebär att en förmåga har olika kvalitet?
  • Vilken typ av prov/bedömningar brukar du använda och varför?
  • Vad brukar du utgå ifrån när du planerar bedömningar?
  • Hur förvissar du dig om samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömning?

Planera 

Planera en lektion med en tydlig koppling till en förmåga i kursplanen (syftesdelen).  Det är viktigt att skapa aktiviteter som synliggör elevernas kunskaper för att kunna avgöra kvalitet på deras förmågor.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de uppvisar de kriterier som ni finner i kursplan och stödmaterial.

Utgå från Skolverkets stödmaterial vid observationen.

Genomför lektion och observation.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  • Hur gick det att genomföra planeringen av lektionen? Hur gick du tillväga för att genomföra en lektion med tydlig koppling till en förmåga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  • Vilka kvaliteter utifrån vald förmåga synliggjordes under lektionen?
  • Vilka kunskaper och förmågor behöver eleverna utveckla?
  • Vad behöver eleverna för stöd/undervisning för att kunna uppvisa högre kvalitet av förmågan?

Sammanfatta

  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Att sätta betyg

Lärandemål

  • Fördjupa förmåga att göra likvärdiga bedömningar utifrån kunskapskrav
  • Att arbeta med sambedömning för att utveckla likvärdighet
  1. Titta på filmklippet Betygsättning – vad gäller?
  2. Titta på filmklippet Hur blir bedömning till betyg?
  3. Läs Vad skiljer ett E från ett A – sex bedömningsaspekter
  4. Läs Betyg årskurs 6(-9) Informationsmaterial.
  1. Vad gäller?

Titta på Karlstads Betygsättning – vad gäller? (11:13)

Hur sammanväver du bedömningar till ett betyg

Titta på Karlstads Hur blir bedömning till betyg (11:42)

Läs Vad skiljer ett E från ett A – sex bedömningsaspekter

Läs Pedagogstockholms Betyg årskurs 6(-9) Informationsmaterial.

För dig som vill lära dig mer:

Ta del av föreläsning med Anna Karlefjärd Bedömning utifrån styrdokumenten (1:26:13)

Läs Helena Wallbergs Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer.

Läs Skolverkets Frågor och svar om betyg

Läs Skolverkets Betygskalan och betygen B och D- en handledning

Titta på Karlstads Betyg – så funkar det! (16:38)

Titta på Skolverkets Underlag för betygssättning (5:17)

Titta på Skolverkets Att sätta betyg (9:13)

Titta på Skolverkets Terminbetyg Lgr11

Flera av filmerna i lärmodulen är hämtade från Skolverkets webbkurs Bedömning och betygssättning. Vill du lära dig mer är du välkommen att registrera dig och ta del av kursen på egen hand. 

Betyg i praktiken

Sammanvägning till betyg i praktiken (12:02)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna:

Diskussion 

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Hur väger vi olika bedömningsunderlag mot varandra? Hur väger vi olika kunskapskrav mot varandra?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett bedömningsunderlag för ett arbete som pågått under 8 veckor mot ett som pågått i 2 veckor?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett färskt bedömningsunderlag och hur bör vi förhålla oss till underlag som ligger längre bak i tiden?
  • Vilka kunskapskrav behöver vi titta på regelbundet och löpande och vilka kan vi följa upp vid enstaka tillfällen?

Planera

Ni ska genomföra en sambedömning i par.

  • Börja med att komma fram till vilket underlag ni kan använda för gemensam bedömning. Det kan röra sig om prov, texter, beskrivningar, ljudfiler, filmer, redan genomförda aktiviteter eller aktiviteter som ni planerar att genomföra inom kort.
  • Kom överens om vilken förmåga som ska bedömas och använd Skolverkets bedömarstöd för att göra bedömningar tillsammans.
  • Fundera över hur många elevlösningar ni ska titta på? Hellre kvalitet än kvantitet.
  • Avsätt tid och plats för bedömning.

Inför sambedömningen ska ni läsa Skolverkets Sambedömning i skolan och titta på Sambedömning i skolan (7:00)

Genomför sambedömning.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  • Utifrån de elevlösning  ni valde att sambedöma diskuterar ni era resultat och vad som skiljer sig åt.
  • Diskutera hur ni valde att bedöma. Vad lägger ni vikt vid? Vad lägger ni mindre vikt vid? Hur väl stämmer det med Skolverkets bedömningsanvisningar?
  • Vilket stödmaterial saknar ni? (elevexempel, matriser) Kan ni ta fram ett sådant stöd? Kan ni hitta hjälp Skolverkets bedömningsportal?

Sammanfatta

  • Hur kan vi öka elevernas möjligheter och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse?
  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna modul och gör en kort sammanfattning.
Share Button

En reaktion på ”“Att läsa kursplanerna” och “Att sätta betyg” KvUtiS”

Kommentarer är stängda.

Kvalitet och Utveckling i Svedala