Scroll To Top

“Att planera och strukturera undervisning”

Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Moment A - individuell förberedelse

Vilka elever planerar du för?

”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ”

(ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap)

Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning?

Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? Många gånger planerar vi undervisning efter mittgruppen, den tänkta majoriteten elever, de som med arbete kommer att nå målen för undervisningen. Utifrån denna planering gör vi sedan vissa anpassningar både till elever som lätt når målen och till de som har svårt att nå målen.

”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. I kvalitetsgranskningen visar observationer och intervjuer att anpassning ofta handlar om enkla lösningar som att räkna färre eller fler antal tal i läroboken. Ibland sker anpassning genom att eleverna själva får välja arbetsmetod för att redovisa i ett ämne, till exempel genom muntlig presentation eller skriftlig redovisning. Många skolor tycks ha svårt att ge eleverna utmaningar. I de skolorna utmärks undervisningen av att alla elever gör samma sak, oavsett vad eleverna kan eller har för erfarenheter. Ett exempel är när en elev i årskurs 5 måste utföra samma arbetsuppgifter som sina klasskamrater i ämnet engelska, trots att han hade vuxit upp i England.”

(ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap)

De som lätt når målen får kanske extrauppgifter, får genomföra uppgifterna med mer utmanande frågeställningar eller får arbeta med komplexare underlag, men alltför ofta är det just anpassningar som görs utifrån normen, det vill säga den planering som gäller för mittgruppen. De som antas har lätt för att nå målen får klara sig på egen hand utan det stöd och den hjälp som lärare och kamrater kan vara. På samma sätt kan det vara för de elever som har svårt att nå målen men här görs anpassningarna åt andra hållet – uppgifter och underlag förenklas, förväntningar sänks och det som kommuniceras till dessa elever är att de inte kan och att de är i behov av stöd. Vilken påverkan får det på elevernas fortsatta lärande?

Mer tid för planering låter som en frestande lösning på problemet men medför inte per automatik någon förändring. Risken är att mer tid för planering i praktiken innebär att än mer tid ägnas åt mittgruppen, eventuellt med planering av möjliga anpassningar för de andra grupperna. Men är det lösningen? Att ännu fler elever får individuella anpassningar? Jag tror inte det. I “min bok” innebär många elever i behov av extra anpassningar detsamma som undervisning i behov av utveckling. Som för så mycket annat så är mer tid bara en lösning om vi väljer att använda tiden på ett annat sätt än vi gjort hittills!

Istället för att ägna mer tid åt det som hittills inte fungerat så borde vi istället ägna planeringstid åt det som vi vet hjälper samtliga prestationsgrupper och arbeta med faktorer som vi vet hjälper alla våra elever, till exempel att skapa flerstämmiga klassrum, att aktivera alla elever, arbeta med stödstrukturer, nyttja kamratlärande, använda tydliga exempel, instruktioner och checklistor och vägledande feedback. Här behövs ett omtänk!

(Vilka elever planerar du för?MåliMun, )

Att planera

Planeringsstöd
Skolverkets “Planera ett arbetsområde”

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Läs Skolverkets Planera ett arbetsområde.

Vid planeringen bör läraren:

  • tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven,
  • identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,
  • skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,
  • välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,
  • utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,
  • utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen, samt
  • samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna
    – Skolverket

Att strukturera

av Kristoffer Creutz
av Kristoffer Creutz

Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett
gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som
pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande.

Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för
genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Ett stöd kan vara att utgå från lektionsstruktur på Spångholmsskolan eller från Creutzs lektionsmall.

Moment B - kollegialt arbete
Gibbons/Cummins fyrfältare  är bra som stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevernas proximala utvecklingszon.

Utmaningar och stöd

Eleverna behöver utmanande undervisning med hög stöttning t.ex. i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg som de kan använda för att ta sig an utmaningarna. Utan stödet upplevs den utmanande undervisningen som för svår och eleverna blir frustrerade. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.

Diskussion

  • Fundera över en lektion som du haft där eleverna verkat antingen, engagerade, frustrerade, uttråkade eller kanske alltför bekväma. Hur skulle du kunna förändra undervisningen för att utmana eleverna mer eller för att stödja eleverna bättre?
  • Vika anpassningar brukar du göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?
  • Fundera över vilka utmaningar du har i en av dina klasser och hur du redan i planeringen skulle kunna förebygga dessa?
  • Vilka förändringar skulle du kunna göra i din undervisning som skulle gynna alla dina elever?

Planera

Använd Skolverkets planeringsstöd för att planera ett arbetsområde. Målet är att planera undervisning som stödjer och utmanar samtliga elever i elevgruppen och genomföra och utvärdera undervisningen. Under genomförandet skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.

Ett alternativ till att göra noteringar om den egna undervisningen är att besöka och notera under en kollegas undervisning eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera när man inte själv är aktiv.

Moment C - aktivitet
Genomför aktivitet och notera enligt plan.

Under genomförandet av planeringen ska ni göra noteringar och fokus ska ligga på att huruvida undervisningen utmanar och stödjer alla elever. Använd Cummins/Gibbons fyrfältare som stöd.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva noterat

  • Berätta hur väl planeringen fungerade? Vad märker ni för effekter på eleverna? Vad behöver utvecklas framöver?
  • Berätta hur ni gjort för att alla elever ska få det stöd och de utmaningar som de behöver? Ge exempel från undervisningen.

Sammanfatta

  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde i arbetet med denna lärmodul och gör en kort sammanfattning.
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala