Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård, Ulrika Trivin och Emma Gullin, Språkteamet i barn- och elevhälsan. I Språkteamet ingår två specialpedagoger och två logopeder. Lärmodulen uppdaterades senast 20-01-15 och kommer ej uppdateras därefter. Vi hänvisar till SPSM:s “Studiepaket språkstörning”.
Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det blir en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. När de språkliga kraven i skola och förskola ökar blir också den språkliga sårbarheten större och mer omfattande.
Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra elever med olika funktionsvariationer som exempelvis språkstörning, autism, adhd, intellektuell funktionsnedsättning och hörselnedsättning samt hos nyanlända elever.
Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnårigas. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsvariation som ser olika ut för olika barn.
Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och användning. Ju fler språkliga områden som är drabbade desto större svårigheter befinner sig eleven i.
Vanliga konsekvenser vid språkstörning:
- försenad/långsam språkutveckling
- svårigheter att lära sig nya ord
- svårförståelig även för närstående
- begränsad språkanvändning
- nedsatt språkförståelse
- påverkan på socialt samspel
Språkstörning kan förekomma med andra funktionsvariationer, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsvariation. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).
Flerspråkighet
Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.
Språklig sårbarhet/språkstörning:
Titta på filmklippen:
-Vad är språkstörning? Forskaren förklarar
Läs mer:
Språkstörning på SPSM. spsm.se
Flerspråkighet:
Titta på filmklippet:
Språkstörning och flerspråkighet – urskola.se
Läs mer:
Språkstörning och flerspråkighet – afasi.se
Titta på filmerna:
Adapting your language
Practical Strategies
Diskussion
- Vilka barn/elever har du i din undervisning som upplevs språkligt sårbara eller har språkstörning?
- Har du flerspråkiga barn/elever i din verksamhet?
- Vilka språkliga hinder möter barnen/eleverna?
- Identifiera situationer i förskola/skola som kan vara bekymmersamma för barn/elever med språklig sårbarhet.
- Vilka metoder och alternativa verktyg har du erfarenhet av i det dagliga arbetet?
- Hur kan vi skapa möjligheter för barn/elever med språklig sårbarhet?
Planera
Planera en aktivitet i din verksamhet med syfte att göra undervisningen mer språkligt tillgänglig för dina barn/elever med språklig sårbarhet.
Vägledande frågor:
- Hur använder jag barnens/elevernas förförståelse vid introduktionen?
- Hur kan jag få fram det viktigaste?
- Kan jag sålla/ förtydliga informationen som ges?
- Kan jag använda mer visuellt stöd?
- Vilka ord och begrepp blir viktiga att tydliggöra?
- Vad behöver jag tänka på i min egen kommunikation som pedagog?
Genomför den planerade aktiviteten och utvärdera hur det blev utifrån de vägledande frågorna som finns i moment B.
Diskutera
- På vilket sätt bidrog de vägledande frågorna till att undervisningen kunde göras mer tillgänglig för barnen/eleverna?
- På vilket sätt bidrog frågorna till de effekter som ni såg?
- Ledde användandet av frågorna till andra positiva eller negativa effekter? Hur kan dessa förstärkas respektive förhindras?
- Vilka möjligheter och begränsningar ser ni med de vägledande frågorna i er undervisning?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna som aktiviteten gav och gör en kort sammanfattning.
Hur går vi vidare? Hur ska det dagliga arbetet fortsätta utifrån lärmodulen?
Vill du veta mer…
- Språkutvecklingsplanen, Kvutis.se
- Studiepaket språkstörning – spsm.se
- Forskningsbloggen – sprakforskning.se
- Arbeta med språkstörning i förskola och skola – spsm.se
- Språkstörning – en pedagogisk utmaning – spsm.se
- Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? – pedagog.malmo.se
- Språkstörning – gnc.gu.se
- Språkstörning – Tystnar utan rätt hjälp – specialpedagogik.se
Litteratur
- Att få barnets språk att växa – Karolina Larsson
- Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter– Kaya, A
- Barn utvecklar sitt språk – Bjar, L., Liberg, C.
- Bringing words to life – Beck, McKeown, Kucan
- Greppa Språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket
- Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid – Cummins, J.
- Förstå och arbeta med språkstörning – Anna Eva Hallin
- Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.
- Låt språket bära – Johansson, B, Sandell Ring, A.
- Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.
- Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.
- Språkinlärning hos barn – Håkansson, G.
- Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.
- Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.
- Språkstörning – en pedagogisk utmaning – Carlberg Eriksson, E.
- Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon – Nettelbladt et al
- Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2, Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter – Nettelbladt, U., Salameh, E-K.
- Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P
- Svårigheter med social kommunikation – Frylmark, A.
- Transspråkande i praktik och teori – Gudrun Svensson
Senast uppdaterad 2020-01-15 (kommer ej uppdateras på nytt)
