Scroll To Top

”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” KvUtiS/L.Folke

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande.

Moment A - individuell förberedelse

Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor.

Den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling
Klicka för att förstora
 

 

 

 

 

 

 

 

Även studier som har gjorts av det brittiska centret Evidence for Policy and Practice Information (EPPI) ger stöd för att kollegial kompetensutveckling ger mer effekt än individuell, centret är världsledande på systematiska översikter för utbildningsområdet. EPPI lyfter fram att det är viktigt att lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov och att det finns processer som uppmuntrar, utvidgar och strukturerar den professionella dialogen och som möjliggör för lärare att pröva nya lärdomar i undervisningen. Institutet summerar: ”Den samlade bilden om vad som ger positiv effekt indikerar att kontinuerlig kollegial fortbildning för lärare har en stor potential att spela en avgörande roll vid tolkning och implementering av skolreformer i praktiken.”

För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? fram vikten av att engagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering och att aktiviteter som inbegriper hela ämnesgruppen har stor betydelse. Mouwitz ser problem i att lyfta ut enskilda lärare och ge extern fortbildning eftersom läraren inte kan hävda sig vid återkomsten till kollegor och traditionell skolkultur. Sammantaget måste lärarnas kunnande om klassrumspraktik uppmärksammas och förädlas, och förändringar av arbetssätt måste utgå från denna kunskapspotential i förening med ny forskning.
(ur Forskning för klassrummet, s.24ff)

Läs Skolverkets: Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling
Läs Skolverkets: Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling
Läs Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala by Dylan Wiliam, Siobhan Leahy
Läs Pedagog Malmös Helen Timperley: lärares professionella utveckling eller Kommunförbundet Skånes forsknings-översikt  Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling

Se Skolverkets Beprövad erfarenhet (8:02)


Ola Henningsson, om Lärares professionella lärande, Timperley

Moment B - kollegialt arbete


Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den?
  • Forskning visar att den största skillnaden i resultat är inte mellan skolor utan mellan klassrum. Hur kan vi som kollegor göra för att lära av varandra och minska dessa skillnader?
  • Hur kan vi arbeta för att uppfylla skollagens krav på undervisning som vilar på beprövad erfarenhet?
  • Vilka kunskapskällor ligger bakom ditt eget sätt att undervisa? Fundera på om du kommit fram till det på egen hand, genom samtal med kollegor, genom att läsa mer eller mindre vetenskapliga texter, etc.
  • Finns det någonting i din undervisning som du uppfattar som så självklart rätt att det inte behöver diskuteras? Hur kommer det sig i så fall? Är det tradition, egna erfarenheter, så som du själv blev undervisad, etc.
  • Ibland uppstår en konflikt mellan vad vetenskapen i form av pedagogik och didaktik hävdar och vad du i ditt eget yrkeskunnande kommit fram till. Kan du ge exempel? Vad kan orsaken vara till konflikten?
  • Mycket tid ägnas vanligtvis åt att diskutera skolstrukturella frågor; skolstorlek, klasstorlek och finansiering – vilka är bland de minst inflytelserika faktorerna när det gäller elevers studieprestationer. Varför tror ni att det är det så? Är det så även hos er? Om ja, behöver detta ändras och i så fall hur?

Planera

Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas.

Vi ska här enligt Timperley fokusera på elevernas behov och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut.

  • Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi?
  • Vilka former ska vi skapa som möjliggör det lärandet?


Bild från Henningssons film

LÄRMODULERNAS PROCESS:

Tider för träffarna
– En gång i månaden?
– Tidsåtgång 75-120 minuter?
– Tid mellan träffarna?
– Digitala träffar?

Vilka ska delta
– Piloter eller samtliga?
– Frivilliga eller kommenderade?

Lärlagens sammansättning
– Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)?
– Blandade ämnen/ blandade årskurser?
– Hybrider av dessa?
– Antal i varje lärlag?

Struktur och roller
– Vem leder samtalen?
– Tidsramar och mötesformer?
– Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
– Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?
– Hur delar vi de erfarenheter vi har?
> inom gruppen?
> till övriga?

Syfte och fokus
– Att välja lärområde – Hur gör ni för att välja?
– Skapa ett större lärområde med mindre avsnitt?
– Planera lärområden i sekvens
> nästa steg?
> finns det större sammanhang? Hur förhåller vi oss till det?
– Tidsplan för arbetet med lärområdet?

 Målsättning med
– Mötena
– Valt lärområde?

Uppföljning och utvärdering
– Hur ska vi följa upp arbetet som process?
> den formativa delen under lärområdets gång
> den summativa delen när lärområdet avslutas

– Hur ska vi följa upp arbetets resultat?
> den formativa delen under lärområdets gång
> den summativa delen när lärområdet avslutas

Moment C - aktivitet

Här ska vi nu i enlighet med Timperley förändra undervisningen:


Bild från Henningssons film

Genomför kollegialt arbete med en lärmodul: individuell förberedelse, kollegialt arbete, aktivitet och gemensam uppföljning, utifrån den plan som ni tagit fram.

LÄRMODULERNAS INNEHÅLL:
– Vilka kunskaper/kompetenser saknar ni idag? Gör en individuell lista först. Diskutera sedan: sortera frågorna i grupper. Prioritera.
-Vilka frågor lägger ni i  Lärmoduler?
-Vad gör ni av övriga frågor?

Moment D - gemensam uppföljning

Enligt Timperleys lärcykel är vi nu i kontroll av resultat:
Bild från Henningssons film

Diskutera

I utvärderingen ska både process och resultat beaktas.
– Hur har samtalen fungerat?
– Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler?
– Vad ser ni för framgångsfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?
– Hur kan arbetet förändras för att säkerställa och förstärka dessa?
– Vad ser ni för riskfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?
– Hur kan arbetet förändras för att minimera och ta bort dessa?
-Har detta lett till en förändring av undervisningen?
-Vad är i så fall resultatet av förändringen?
-Vilka effekter har eleverna märkt av?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av: Michael Rystad – utvecklingsstrateg, Svedala, Lydia Folke – rektor, Västerås och utifrån feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping.

Share Button

En reaktion på “”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” KvUtiS/L.Folke”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala