Varför får dessa barn/elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever?

Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.
– Skolinspektionen

I skollagen betonas rektors ansvar för elevernas resultat och skolans måluppfyllelse men även för lärarnas kompetensutveckling. Rektor är alltså både resultatansvarig och verksamhetsansvarig, och rektors roll och befogenheter har stärkts och tydliggjorts med skollagen från 2010. Rektor ska som pedagogisk ledare för verksamheten, utifrån den egna skolans struktur och kultur, driva skolutveckling och säkerställa måluppfyllelse.

Moment A – individuell förberedelse

Vad är pedagogiskt ledarskap?
Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns ingen samstämmighet om vad pedagogiskt ledarskap egentligen innebär. Detta trots att pedagogiskt ledarskap på senare tid allt oftare lyfts fram som en av nyckelfaktorerna för framgångsrik skolutveckling. Det gäller inte bara för svenska eller nordiska förhållanden utan även internationellt. Men många forskare verkar eniga om att rektorns förtrogenhet med den dagliga praktiken i skolan och förmågan att kommunicera skolans mål är en framgångsfaktor för elevernas lärande.

Många rektorer hävdar att lärarna ofta har en syn på att deras undervisning är en privatsak som hindrar rektor från att få inblick i vad som händer i klassrummen och från att påverka pedagogiska beslut och praxis. Samtidigt är det många lärare som uttrycker att de vill att rektor ska komma till klassrummet och ge återkoppling på undervisningen och att de därmed ska ”bli sedda”.

I skollagen betonas rektors ansvar för elevernas resultat och skolans måluppfyllelse men även för lärarnas kompetensutveckling. Rektor är alltså både resultatansvarig och verksamhetsansvarig, och rektors roll och befogenhet har stärkts och tydliggjorts med skollagen från 2010. I den förra skollagen omnämndes rektor 18 gånger och i den nuvarande 118 gånger. Rektor ska som pedagogisk ledare för verksamheten, utifrån den egna skolans struktur och kultur, driva skolutveckling och säkerställa måluppfyllelse.

I sammanhanget är det bra att skilja mellan skolledarskap och pedagogiskt ledarskap, även om överlappning mellan dessa kategorier samtidigt finns. Forskaren Gunnar Berg menar att skolledarskapet å sin sida utmärks av ett förvaltande och administrativt chefskap. Här står skolans styrning i centrum och rektors uppdrag är att följa upp och utvärdera att styrdokument och direktiv följs.

Det pedagogiska ledarskapet å sin sida innebär att rektor leder processer som hör till frågor med koppling till elevernas lärande och kunskapsutveckling och där lärarnas kompetensutveckling och skolutveckling är i centrum. Många rektorer känner nog att deras arbete mer och mer upptas av administrativa och ekonomiska uppgifter som tillhör skolledarskapet snarare än det pedagogiska ledarskapet. Då kan det vara bra att komma ihåg att skollagen ger rektorer möjlighet att delegera ett stort antal ansvarsområden till annan kunnig personal i organisationen.

Pedagogiskt ledarskap är i huvudsak ett skandinaviskt begrepp som enligt forskaren Monica Törnsén används för att beskriva rektors ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten vid en skola. Begreppet verkar inbegripa såväl verksamhetsbesök som ett demokratiskt ledarskap. Den skandinaviska betydelsen i begreppet har starka beröringspunkter med engelska begrepp som supervision, instructional leadership och distributed leadership. Statsvetaren Evert Vedung menar att både rektorer och förvaltningschefer behöver ha ett starkt fokus på att utveckla sitt ledarskap och ha kännedom om ledarskapets betydelse för ett ökat resultat. Han menar att som ledare ska man helst kunna själva sakfrågan, och även ha sikte på resultat och effektivitet.
(ur Forskning för klassrummet, kapitel 6)

Läs Pedagog Malmös Helen Timperley: lärares professionella utveckling (Läs vidare om du vill du lära dig mer om varje princip?)
Läs Skolinspektionens Rektors ledarskap
Läs Vilka blir framtidens viktigaste ledarfärdigheter

Helene Ärlestig, doktor i pedagogik, om Rektor avgörande för skolans framgång

Moment B – kollegialt arbete

Pedagogiskt ledarskap, Skolverket

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

• Vilka verktyg/forum använder du för att styra och leda verksamheten? Hur gör du för att aktivt arbeta med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar?
• Hur gör du för att ta del av den dagliga verksamheten/ undervisningen och hur ger du återkoppling och bekräftelse till pedagogerna?
• Känns skolforskningens slutsatser om ledarskap riktiga utifrån era erfarenheter?
• Hur kan de positiva effekterna som forskningen identifierat förstärkas?
• Mycket tid ägnas vanligtvis åt att diskutera skolstrukturella frågor; skolstorlek, klasstorlek och finansiering – vilka är bland de minst inflytelserika faktorerna när det gäller elevers studieprestationer. Varför tror ni att det är det så? Är det så även hos er? Om ja, behöver detta ändras och i så fall hur?
• Vilka framgångsfaktorer för pedagogiskt ledarskap är särskilt viktiga?

Planera

Utifrån egna erfarenheter och utifrån den teoretiska grund som ni har tillägnat er nu och tidigare ska ni enas om 5-7 nyckelfaktorer för ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap. Dessa nyckelfaktorer kommer sedan att ligga till grund för och följas upp i SKA-arbetet (under rubriken “Pedagogiskt ledarskap”).

• Vilka framgångsfaktorer för pedagogiskt ledarskap är särskilt viktiga?
• Hur kommer dessa faktorer till uttryck i ett pedagogiskt ledarskap? Hur blir dessa faktorer synliga/märkbara för era pedagoger?

Moment C – aktivitet

Aktivt arbete med de nyckelfaktorer för pedagogiskt ledarskap som ni enats om.

Moment D – gemensam uppföljning

Nyckelfaktorer för pedagogiskt ledarskap kommer att följas upp under punkten “Pedagogiskt ledarskap” vid kommande SKA-samtal. Dokumentationen inför samtalen ska innehålla förskolechef/rektors analys och förskolechef/rektors åtgärder.