Skolans ledning ska utifrån ny lagstiftning och forskning få ett gemensamt synsätt kring nyanländas lärande och äga frågan tillsammans. En gemensam förståelse och kunskap om nyanländas lärande bör få genomslag för den organisation och de aktiviteter och åtgärder som berör nyanländas lärande.

Arbetet kommer att ske genom kollegiala samtal utifrån ny lagstiftning och forskning och syftet är också att utveckla det kollegiala lärandet i SLG.

Bakgrund

Sverige

• Stora brister i likvärdigheten
• Låg behörighet till gymnasiet
• Ökat antal nyanlända

Svedala

• lå15/16 Utifrån vetskap om ny lagstiftning samt ökat behov på lokal nivå har VLG (verksamhetsledningen) tagit fram  en plan för SLG (skolans ledning) att arbeta med ny forskning och ny lagstiftning för att främja likvärdighet på vetenskaplig grund.
• vt16 Arbete med ny lagstiftning och forskning kring nyanländas lärande i SLG.
• ht16 Uppföljning av verksamheternas arbete med nyanländas lärande genom uppföljningspunkt i SKA lå16/17.

 

 

Upplägg

Under vårterminen 2016 kommer tre tillfällen på SLG (8.30-10.00) ägnas åt att utveckla kunskap på vetenskaplig grund om nyanländas lärande. Vid dessa tillfällen ska även biträdande rektorer närvara.

Arbetet med nyanländas lärande kommer att ske i form av förberedda möten som ger tillfällen för input (20 min) och kollegialt lärande (60 min) och avstämning (10 min). Kunskaperna som utvecklas i det kollegiala arbetet ska sedan omsättas i en förändrad praktik och verksamhet, och följas upp genom SKA-arbetet.

• SLG den 28 januari – Information om syfte, upplägg och förväntningar på arbetet med nyanländas lärande.
  => Läsning av Allmänna råd Utbildning för nyanlända elever till nästa gång.

• SLG den 18 februari, 8.30-10.00
  – Vad gäller?
  Lagar och allmänna råd. Nya lagar och ändringar.
  => Läsning av Nyanlända och lärande till nästa gång.

• SLG den 17 mars, 8.30-10.00
  – Vad fungerar?
  Framgångsfaktorer och riskfaktorer. Skola på vetenskaplig grund.
  => Läsning av Studiehandledning på modersmålet till nästa gång.

• SLG den 14 april, 8.30-10.00
  – Vad får det för konsekvenser för min verksamhet? 
  Ta fram en plan för hur jag som rektor bäst ger nyanlända goda förutsättningar för lärande.

• SKA-samtal, april/maj
  – Kompetens, behörighet och organisation.

Arbetet kommer i ett första skede att följas upp vid SKA-samtalen i maj under SKA-området Kompetens, behörighet och organisation. Läsåret 16/17 får Nyanländas lärande en egen uppföljningspunkt i SKA-arbetet.

Förberedelser inför första träffen

• Läsning av Allmänna råd Utbildning för nyanlända elever
• Läsning av kollegahandlednings-modellen

SLG den 18 februari, Vad gäller?

1. Syfte och bakgrund
2. Styrdokument
3. Kartläggning av nyanlända
4. Stödmaterial
5. Kollegahandledning
6. Avslutning och uppgift till nästa gång

Syfte

Att få kunskap om aktuell lagstiftning och allmänna råd samt att ta stöd av varandra kring de svårigheter som bestämmelserna kan medföra.

Nytt lärande

Styrdokument

NYANLÄND ELEV
Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

• I fyra år från det att man påbörjat sin utbildning.
• Samma rättigheter (garanterad timplan, särskilt stöd etc) som alla andra elever.

MOTTAGANDE

• Mottas i skolan senast 1 månad efter ankomst (Välkomst)
• Bedömning av nyanländs kunskaper inom 2 månader
• Överlämnande som underlag för rektors beslut
• Rektor fattar beslut om årskurs, klass inom 2 månader

REKTORS BESLUT

Förberedelseklassen kan väljas för att ge de nyanlända eleverna de kunskaper de behöver för att så tidigt som möjligt kunna ta del av den ordinarie undervisningen. Förberedelseklassen är inte en form av särskilt stöd.

• Förberedelseklass (garanterad timplan), så nära annan undervisning som möjligt både i fråga om lokaler och verksamhet
• Det är inte tillåtet att en elev får all undervisning i förberedelseklass
• Max 2 år delvis i förberedelseklass

Prioriterad timplan innebär att en nyanländ elev i grundskolan får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen

• Garanterad undervisningstid men timplanen kan omprioriteras till förmån för Svenska som andraspråk.
• Högst ett år.

SPRÅKINTRODUKTION

Språkintroduktion är ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

• Svenska samt de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning.
• SYV är en viktig förutsättning för att detta ska bli individanpassat.

STUDIEHANDLEDNING

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Sådan studiehandledning kan bedrivas av en flerspråkig lärare eller övrig skolpersonal. Det kan också bedrivas av en lärare tillsammans med en studiehandledare som talar elevens modersmål. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare.

• Att visa sina kunskaper på sitt starkaste språk.

Kartläggning av nyanlända

 

Stödmaterial

• Allmänna råd
• Skolverkets hemsida
• Kartläggningsmaterial
• Nyanlända elevers lärande – Skolverket
• Lärmodulen Nyanländas lärande
• Välkomstplan
• UR Lärlabbet – Inkludering (28:33)
• Hüylas blogg – om nyanlända, inkludering, flerspråkighet & utbildning
• Pedagog Stockholms Kunskapsöversikt nyanlända
• UNICEFs Handbok – Möta barn på flykt

Aktivitet

Kl.9.00-10.00

I grupper om 6 personer ska ni genomföra kollegahandledning utifrån frågeställningen:

Vad ser du för svårigheter med det lyfts fram i lagstiftning och allmänna råd?

Grupp 1 Camilla, Anna, Anders, Kerstin, Lena, Fredrik, Karin (Skabersjö)
Grupp 2 Annika, Elisabeth, Martin, Mikael, Pernilla, Marie, Michael (Johans rum)

Kollegahandledning

1. Bestäm vem som är observatör om ni är fler än fem personer.
2. Bestäm vem som är ledare för omgången. Ledaren har ansvar för att ordet går laget runt, att var och en kan säga pass och att det inte ges möjlighet att ta ordet utanför turordningen (med undantag för korta ouppklarade arbetsformsfrågor).
3. Var och en tänker en kort stund på sitt ärende. Ledaren förbereder sig genom att gå igenom de olika faserna.
4. Laget runt; var och en presenterar sitt ärende kort. Ledaren noterar ärendeformuleringarna på tavlan eller blädderblock.
5. Gruppen väljer ärende genom att gå laget runt och rösta. Ledaren har utslagsröst. Påminn om vilka regler som gäller för tystnadsplikten.
6. Ärendeägaren, den vars ärende har valts, berättar närmare om sitt ämne. Inget utrymme för frågor ännu.
7. Frågestund ”laget runt” med korta öppna frågor för att förstå ärendet bättre. Inga följdfrågor, en fråga i taget. Man kan säga pass. Gå flera rundor tills frågorna tar slut eller så länge tiden medger. Ärendeägaren svarar på varje fråga kort och koncist.
8. Ärendeägaren redogör för vilka lösningsförslag hon/han nu kan se. Ledaren antecknar på blädderblock. Ärendeägaren godkänner formuleringarna.
9. Rådgivande rundor, ett råd i taget, man kan säga pass. Ledaren skriver upp råden på blädderblock. Gå flera rundor tills alla gett sina råd eller så länge tiden medger.
10. Ärendeägaren går igenom listan med råd, uppifrån och ned och tänker högt kring dem och väljer ut några som hon bedömer som tänkbara att agera efter och motiverar gärna varför.
11. En kort summering av ledaren eller observatören. Vilket var problemet? Vilka lösningsförslag kom fram? Eventuellt något att tillfoga?

Läs om kollegahandledning i Samtalskonst i praktiken.

Avslutning

Kl.10.00-10.10

Vad tar du med dig från idag?

Nästa gång

Läsning ur Nyanlända och lärande till den 10 mars.

• Alla läser inledningen
• Kapitel 1 Camilla, Anna, Anders, Kerstin
• Kapitel 2 Marie, Martin, Annika, Elisabeth
• Kapitel 4 Fredrik, Mikael, Pernilla, Lena

Redovisningsgrupp 1 Camilla Marie Fredrik
Redovisningsgrupp 2 Anna Martin Mikael
Redovisningsgrupp 3 Anders Annika Pernilla
Redovisningsgrupp 4 Kerstin Elisabeth Lena

Stödmaterial

• Kartläggningen steg 3 – Skolverkets bedömningsportal

 

SLG den 17 mars, Vad fungerar?

Syfte

Att få kunskap om framgångsfaktorer och ta del av och diskutera forskning om nyanländas lärande.

Nytt lärande

Aktivitet

Arbeta med boken “Nyanlända och lärande”?

Redovisningsgrupper
1 JLs rum:                     Camilla Marie Fredrik
2 Skabersjö:                Anna Martin Mikael
3 Samtalsrummet:  Anders Annika Pernilla
4 AKs rum:                   Kerstin Elisabeth Lena

ARBETSGÅNG

Punkt 1-3 sker i redovisningsgrupp och punkt 4 i helgrupp.

1. Laget runt (30 min)
Återge/delge innehållet i respektive kapitel (10 min * 3)

2. Reflektera i grupp (25 min)
Reflektera kring att skapa förutsättningar för nyanländas lärande utifrån den modell som presenteras i boken (s.88) samt nyckelorden nedan och koppla det till de egna verksamheterna:

• social utveckling,
• kunskapsutveckling,
• vägledning

3. Sammanfatta (5 min)
Sammanfatta era viktigaste lärdomar och förbered så att ni kan redogöra för era resonemang i helgrupp.

 

Avslutning

(20 min)

Vilka var era viktigaste lärdomar och resonemang?

Nästa gång

Läsning av Studiehandledning på modersmålet till den 14 april.

 

Stödmaterial

• Kartläggningen steg 3 – Skolverkets bedömningsportal
• Undervisa nyanlända elever

 

SLG den 14 april, Konsekvenser för verksamheten?

Syfte

Att utifrån lärdomar planera för hur vi bäst ger nyanlända elever goda förutsättningar för lärande?

Nytt lärande

Sammanställning av lärdomar

Lärdomar

• Individuella behovet viktigast – flexibilitet – olika grupperingar. Det är det individuella behovet och inte modellen som är det viktigaste. Vi måste vända på tänket kring nyanlända. Börja med placering i klass först och sedan rigga för stödet. Det är inte antingen eller utan du kan placeras i en klass och ha förberedelseklassen som stöd. Vi bör se till vilket behov som finns och sedan skapa stöd och förutsättningar för eleverna. Detta är en viktigare fråga än när de ska placeras ut.
• Att diskutera framgångsfaktorer och faror med förberedelseklass respektive direkt placering, med sin personal så att personalen blir medveten om detta. Vikten av flexibilitet mellan förberedelseklass och direkt placering lyfts fram som en framgångsfaktor och att vara medveten om och se förberedelseklass som stöd och inte som en placering. 
• Höga förväntningar på lärarna. Lärare behöver vara medvetna om det gemensamma ansvaret för eleverna och även vilka känslor som eleverna kan uppleva.
• Att inte hålla nyanlända i en speciell grupp och prata om dem som “en sorts elev”. När vi pratar om nyanlända som en homogen grupp så förstärker vi deras utanförskap.
• Vägledningens betydelse. I Sverige har vi en tradition och förväntan på “valkompetens” bland annat gällande studier. De nyanlända har ofta inte den kunskapen. Många nyanlända vill bli läkare eller ingenjörer vilket ofta “underkänns” av SYV-personal. Eventuellt kan SYV:arna läsa och arbeta med kapitel 4 i “Nyanlända och lärande” i höst.
• Flerspråkig personal. Det är bra med personal med bred språkbakgrund. Ett sätt är att inventera den icke-synliga kunskapen hos vår personal men denna inventeringen behöver formaliseras då antalet nyanlända ökar.
• Elevers delaktighet – elever som en resurs. Vi kan använda eleverna för att stödja de nyanländas inkludering t.ex. elever som utbildas i unga i ledarskap.  Kan fritidshemmen arbeta med detta som en del av det kompletterande uppdraget? Samverkan med föreningar och ungas fritid är andra möjligheter.
• Studiehandledningens betydelse. Idag använder vi personal med olika språkbakgrund och breda språkkunskaper borde vara alltmer intressant vid nyanställning.
• Sex principer för undervisning (SIOP-modellen): Bygga bakgrundskunskap, ge förståeligt inflöde genom anpassat undervisningsmaterial, utveckla elevernas lärstrategier, ge möjlighet till interaktion, stötta genom visuella hjälpmedel samt genom användning av modersmålet, när det gäller bedömning av andraspråkselevens kunskaper och färdigheter förespråkas så breda och varierade bedömningssätt som möjligt.
• Social ⇔ kunskap. Cummins fyrfältare (s.88) Vi rör oss ofta mellan frustrationszon och bekvämlighetszon. En anledning kan vara att vi ännu inte har den kompetens och kunskap som behövs och då backar vi tillbaka till bekvämlighetszonen utifrån ett tänkt resonemang att “kan vi inte möta kunskapsmässiga behov så ska vi åtminstone nå sociala behov”. Detta gäller även andra elever vars behov vi inte lyckas möta. När vi lyckas så beror det alltför ofta på individuella elevers drivkrafter och inte tillräckligt ofta på att vi har gjort skillnad.
• Övergången mellan förberedelseklass och placering i klass är den svaga länken och den kritiska åldern är åk 8-9 då ämnesinnehållet blir svårare.

Aktivitet

Vad behöver vi göra på hemmaplan?

Genom EPA diskutera:
– Att utifrån lärdomar spåna på en plan för hur ni bäst ger
nyanlända elever goda förutsättningar för lärande?

En (7 min)  enskilt

Par (20 min) två och två
(Camilla, Fredrik)   (Martin, Lena)   (Mikael, Elisabeth)
(Pernilla, Kerstin)   (Marie, Anders)   (Annika, Anna)

Alla (30 min) tillsammans

Avslutning

Varje skolledare ska ta fram en plan för hur ni bäst ger nyanlända elever goda förutsättningar för lärande. Arbetet ska beskrivas under en ny uppföljningspunkt i SKA för lå16/17 “Nyanlända”. Vid dessa samtal kommer även Karin Sörensson att medverka.

Utvärdering av arbetet

Klicka för att öppna utvärderingsformulär.