Scroll To Top

”Aktivera eleverna som lärresurser för varandra” KvUtiS

”Peer learning” är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet. Det är en paraplyterm som inkluderar samarbets- och samlärande, kamrathandledning, handledning av yngre kamrater och andra former av lärande där kamrater hjälper varandra. I Sverige är området fortfarande relativt ouppmärksammat, men det finns internationella forskningsresultat som visat att sådana undervisningsstrategier har stora lärandevinster, inte minst för elevgrupper med särskilda behov. Det har också visat sig att de kan förbättra interaktion, respekt och relationer mellan elever (ur Vad är en bra lektion? – Forskning.se).


Moment A - individuell förberedelse

Återkoppling från läraren har visat sig kunna stärka elevers lärande men riskerar samtidigt att göra dem beroende av läraren om inte deras förmåga att även bedöma sig själva stärks. En återkoppling från läraren kombinerad med en bedömning tillsammans med eleven kan vara ett bra sätt att öva på självbedömning. Att eleverna är delaktiga i arbetet med tydliggörande av kännetecken på kvalitet kan bidra till att öka deras förståelse av skillnader i kvalitet mellan olika lösningar eller prestationer. I syfte att stärka elevens egen förmåga till bedömning kan kamratbedömning vara ett hjälpmedel. Vid kamratbedömning ser eleverna fler exempel på hur uppgifter kan lösas vilket kan stödja deras förståelse för kunskapskraven och förmåga att urskilja skillnader i kvalitet mellan olika arbeten. De kan då lättare se styrkor och svagheter i sitt eget arbete. När elever fungerar som resurser för varandra kan de i vissa fall avlasta läraren samtidigt som de får återkoppling vid fler tillfällen. När eleverna ger återkoppling till varandra använder de sitt sätt att förklara och kommunicera vilket kan ge återkopplingen en annan karaktär än den läraren skulle ha gett. En aspekt av kamratbedömning är alltså att den kan bidra till att eleverna blir mer delaktiga i bedömningsfrågor vilket kan stärka och underlätta kommunikationen om bedömning mellan lärare och elever.

Såväl kamratbedömning som självbedömning kan ta tid att utveckla om eleverna inte mött detta tidigare. Det är viktigt att tänka på att detta är något eleverna måste öva på om de är vana vid en klassrumskultur där det endast är läraren som bedömer.
(ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan)

Läs Barkersthlm – Samma prov två gånger

Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vilka erfarenheter finns av undervisning där elever stödjer varandras lärande?
  • Hur kan kamratbedömning användas som en resurs i er praktik?
  • En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
  • Vilka möjligheter ser ni med att använda lärplattform/digitala verktyg för att stärka kamratbedömning?
  • Hur har era lektionsplaneringar sett ut när det gäller möjligheter till kamratbedömning?
  • Hur kan vi arbeta med frågor för att möjliggöra för elever att lära av varandra?
  • Hur kan vi arbeta med grupper/lag i undervisningen där elever stödjer varandra?
  • Vilket stöd/vilken hjälp behöver eleverna för att kunna stödja varandra?

Planera

Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på den hjälp av och det utbyte som elever har med varandra i undervisningen – både planerad och oplanerad. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.

  • Skapar du balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet?
  • Ser du till att eleverna har tydliga uppgifter och roller i gruppaktiviteter?
  • Tar du din utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande?
  • Låter du eleverna få arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra?
  • Låter du någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan?
  • Låter du eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen?
  • Låter du eleverna samtala, om arbetsprocesserna?

Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.

Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.

Moment C - aktivitet

Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  • Hur hjälper och stöttar eleverna varandra i undervisningen och hur mycket utbyte har eleverna med varandra under en lektion?
  • Vilka processer i undervisningen skulle kunna förstärkas för att öka elevernas möjligheter att vara lärresurser för varandra?
  • Vad kan elever göra i undervisning som traditionellt sköts av läraren?
  • Vad kan elever klara av att göra om det struktureras och vägleds i detta?
  • Vad bör inte läggas över på eleverna?
  • Hur kan man utveckla lektionen utifrån era diskussioner och erfarenheter?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala